Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kytta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kytta
— 485 —
Käbbla
naste åker eller bäste ängiar. U. Hjärne
Anl. 336.)
Kytta, intr. Springa. Lind Ord. Rietz.
Kåfva, f. Hydda. [Isl. kofi.] Unna mig
endast en kåfva, så stor, at jag kan stå rak
under des tak. Mörk Ad. 1:310.
Kål, m. Kryddväxter, grönsaker, j gören
tiyend aff mynto och rwto och allahanda
kåål. Luc. 11:42. Then ene troor, at han
må allahanda äta, men then som swagh är,
han äter kåål. Rom. 14:2.
Kålgård, m. . Trädgård, köksträdgård.
Egyptj land ... ther man såår sädh och bäär
tijt watn til footz såsom til en kålgård.
5 Mos. 11:10. Lät migh få tin wijngård,
iagh wil göra migh ther en kålgård aff, effter
han ligger så när mitt hws. 1 Kon. 21:2.
Kålkrydde, n. Kryddväxter, it sinaps
korn ... är minst aff all fröö, Men när thet
wardher vppwäxt, är thet störst ibland all
annor kåålkrydde. NT 1526 Matth. 13:32.
Se Krydd e.
Kålmos, n. Kokt kål, kålrätt. M i n u
-tal, kålmoos. Var. rer. voc. H3a.
Kålsäljare, m. Som drifver handel med
trädgårdssaker, grönsaker. 01 i t o r,
yrte-gårdzmestare eller kålseliare. Var. rer. voc.
Dia.
Kåpa, f. Kappa. [Isl. kåpa.]
Bardo-cucullus, kåpa med kappo (kåpa,
kapuschong) som brukas for regn och slagg.
Var. rer. voc. E 5 b. om någhor wil gå til
retta medh tigh, och tagha tin kiortel jfrå
tigh. lät honom ock haffua kåpona medh.
Matth. 5: 40. dragha kåpona på bådha axlar.
Ps. 35:15 (glossa). Then håldz för wijs och
en lärd man, Som sina kåpo wel wenda
kan. Psalmb. 1572 91 b. bruke doker ...
på hufvudet och kåper på kroppen.
Stjernman Riksd. bih. 239 (1589). Kläd nu kåpan
utaf, den du som skrymtare burit. A.
Nicander Vitt. 38.
Kår, se Kor.
Kåra, intr. Blåsa litet, sakta,
understundom blåste inthet, understundom ganska
lithet koorade. Gyllenius 178.
Kårdel, nu?). Tåg, rep. [Mnt. T. [-kordel.]-] {+kor-
del.]+} wåre Bosmän (båtsmän) ... med sigh
taghe schole godhe, starcke kårdeler, ther
med the stenkijsthen tilsammens hölle och
senckie kunne. RR 3/s 1545. Springkulor...
gjordes på det sättet, att ihåliga kulor ... af
jern fyldes först till någon del med
slangekrut, sedan med fyrverk, emellan hvilket
och krutet likväl förut blef lagdt bly och
kårdel. Adlersparre Afh. 251. Vid
Varbergs beskjutning åtgingo, bland annat, 2
lispund bly och 20 famnar kårdelar. Ders.
252.
Kåre, m. Svärd, sabel. (Se Rietz.)
floor-beknutne kårar. Eurelius Vitt. 68. Jfr
Kordare.
Kåre, m. Ansats, infall. En kåre kom
mig på, at vilia större blifva. Kolmodin
Qv. sp. 1:184.
Kåsas, dep. Tokas. Lind Ord. Rietz.
Kåsig, Kåsot, adj. Tokig. Lind Ord.
Rietz.
Kåt, adj. 1. Yr, yster, ostyrig. [Isl.kätr.]
iagh är ock späkt lijka som en kååt kal ff.
Jer. 31:18. j springen lijka som kåta kalffuar.
50:11. man legger itt stoort och tungt lass
effter en kåtan hest, at han icke skal få
skeena. L. Petri 3 Post. 103 b. werlden . ..
är så.säker, kååt och frögdafull. 2 Post. 55a.
när menniskiorne leffua föruthan korss och
anfechtning, varda the gemeenliga kåte,
förmätne och säkre. P. J. Gothus Tål. c 4a.
när oss gåår väl, så är vårt kött kåått, stäldt
och obendigt. Rel. art. 336. then menige
man var vthaff långligh fredh och roligheet
blifvin alt för kååt och motvilligh.
Schroderus Liv. 74. Medh dansar och springande
må the kåta öfva sigh. Comenius Tung.
943. — 2. Frodig, kraftig. Vår ungdom ...
Är lijk som unge trään, som skiuta kåta
greenar. Ros en fel dt Vitt. 251.
Kåt, subst.? Kättja? Hundar löpa
mäste-delen i kåt medh hvar andra i Göyemånadz
begynnelse. Colerus 1:38.
Kåta, f. Koja, kyffe, simpel bondstuga.
[Isl. kot.] Mången af fattigt blod, utkommen
ur taaklöse kåtor, Stijger alt op åt.
Stjernhjelm Here. 467. een prächtig portal på een
fattig kåta. Spegel G. verk 3.
Kåtkarl, m. Huskarl, inhyseskarl,
tor-paré. Stjernhjelm Ordl. till Here. [Isl.
kotkarl.] een stackare kååtkarl. U. Hjärne
Vitt. 79.
Kåtägg, n. Vindägg? the (hönorna) läggia
onyttig kåtegg. Colerus 2:181.
Kåvis, adj. Frågvis, pratsam, munvig.
[Jfr Isl. käviss.] Et kåvist barn. Lind Ord.
Se Rietz.
Käbbe, m. Inrättning till penningars
förvar, lestes käbbe wp och ther ware iii
öre minder än xviii mark wdi. O. Petri
Tänk. 29. (Troil Skr. 2: 263 anmärker:
"Käbbe måtte varit ett förvaringsrum
ut-holkat ur en stock, såsom man finner dem
stundom beslagna med jern ibland gammalt
skräp i landtkyrkorna, och hvilka ännu på
några ställen kallas Kabbe." — Jfr Rietz
Kabb, kort stockända, urhålkad träkloss.)
Käbbla, Käfla, Käppla, intr/ Bjäbba,
gnabbas, gräla, tvista. [Mnt. kabbelen,
ke-velen; D. kiævle.] de aldrig svarade rätt på
frågorna, utan började ... at käbbla emot med
stormodighet. Odel 11. Igenom sådant
hennes förvitande blef konungen vred, och the
käflade här om sig emellan. Peringskiöld
Heimskr. 2:355. begynte the at käfla och
träta sig emellan. 2:383. Käpla emoot,
oblatrare, demurmurare, obrepere, obgannire.
Helsingius. kijfva, träta och käpla.
Comenius Tung. 917. neplig någon ting så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
