Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Ladugård ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ladugård
— 493 —
Laggång
liggia vijd Stegeborg... icke kwnne få ther
ladning. Gust. 1 reg. 4:215. ther lossadhe
skepet vp ladhningena. Ap. gern. 21:8.
Skiparen ... lastar skipet öfver thess rätta
ladning. Sjölag 1667 Sjösk. B. 11.
Ladugård, m. Gård, gårdsplan vid en
ladugårdsbyggnad. På ladugården var en
timrad kummer (lår, sump). Linné Sk. resa
847.
Laf, n. Fjun, ull. theras (renarnes) horn
ähre såsom med smått laaf (lanugine)
öfuer-tächte. Tempeus 109.
Lafve, m. 1. Ställning, giorde alle
ständerna H. K. M:tt och fursten sin eed på
borgegården, på een dher till bestelt lave
(estrad), dher H. K. M:tt satt på sin thron.
HSH 22:220 (1650). bleff honom omsijder
hufvudet med een bijla uppå en ther til
enkannerligen uprättad lafva (schavott) a|fslagit.
P. Brask Puf. 164. — 2. Skådebana, teater.
Skådespel som du på lafven förde. Düben
Boil. bref 29. Æschylus ... En lafve reste
upp. Boil. skald. 23
Lag, n. Lä. Vädret... blåste hårdt in
af öpna hafvet, och vi med våra båtar voro
i stor lifs fara, emot det Gud oss underligen
halp något i lag under lands udden.
Lönbom Uppl. 1:67 (1619).
Lag, f. och plur. n. Så är nu Laghen
andeligh, j thet hon wil medh andelighit
hierta elskas och fulbordas. Försp. till Rom.
Laghen är godh, tå man henne retteligha
brukar. 1 Tim. 1:8. laghen claghar altijd
ther offuer at hon bruttin är, och eskar vppå
straff offuer them som henne bruttit haffua.
O. Petri Sal. B 8 b. Jagh skal giffua mijn
Lagh vthi theras hierta, och scriffua them
vthi theras sinne. Jer. 31:83. sedhan
Laghen woro läsen. Ap. gern. 13:15.
Lag, n. På lag, vid pass. Ther effter
otta daghar på lagh. O. Petri Jesu pina
H l a.
Laga, tr. och intr. 1. Skicka, ordna,
lämpa, ingen menniskia kan någhon tijdh
så lagha sitt leffuerne, at hon j then ena
daghen allenast leffuer effter andeligh Lagh,
och j then andra allenast effter werldzligh.
Försp. till G. Test. 8 b. han satte Presternar
j theras skiffte til theras embete, såsom
Da-uid hans fadher thet laghat hadhe. 2 Krön.
8:14. Säll är then som ... laghar så sina
saker at han ingom orett gör. Ps. 112:5.
hwar och en wille wara Mestare och lära,
lagha och göra medh Euangeho, Sacramentet
och troonne, huru han sielff wille. Försp.
till 1 Cor. En godh beskedeligh domare
är bättre än godh lagh, ty han kan altijdh
lagha effter lägli^heetena. Dom. regi. 8. —
2. Refl. Foga sig, lämpa sig. skalt tu göra
... tw brädher baak j the tw hörnen aff
tabernaklet, så at huart thera aff the tw
brä-dhen laghar sigh (passar ihop) medh sitt
hörne brädhe jfrå nedhan alt vp ått. 2 Mos.
26: 2t. hålt tigh lijka widh them (dina
medmenniskor), och lagha tigh effter them. Syr.
32:1. mädan wij frå hennes (syndens) wold
Frelste’ äre, och j behåld Kompne, willet
(vill det) sigh ey laga, At hon skulle oss nw
behaga O. Petri Jesu pina M l b.
Lagbruk, n. en regerande Konung, effter
Swerigis rijkis gamble och lofflige lagbruk
och sedwenier fullkomligenn vthwaldh. RR
1545 (Tegel Gust. 1 hist. 2:246).
Lagbräkare, m. Lagbrytare, hon
(menniskan) är... laghbräkare. O. Petri Men.
fall O 6 a.
Lagdrifvare, m. Pharisaiske och
Papi-stiske laghdriffuare och tyranner. P. Erici
6:84 b.
Lagförare, m. 1. Lagstiftare. Mose är
en Lagförare. Försp. till G. Test. 4 a. hoo
är en laghförare såsom han (Gud) är? Job
36:22. man haffuer hållet Christum för intet
annat än en Moses <Jch Laghförare. L. Petri
2 Post. 175 a. Moses the Judars lagförare.
Rudbeck Atl. 1:8. — 2. Domare,
lagh-förarena döma thet rätwijst är. O. Petri
Svar till P. Gallé D 4 b. Hertig Gustaf til
Saxen, Engern och Westphalen ... förläntes
med häradshöfdingedömet uti Håbo,
Erling-hundradz och Lagundz härader i Upland,
dock så at han skulle försörja undersåtarne
uti förberörda härader med en god och
be-skedelig lagförare. Girs Joh. 3 kr. Tab. 1
(1591).
Lagg, f. Kant, brädd (af ett kärr), satte
fotfolket vid laggen af et kärr. Celsius
Er. 14 hist. 169. Jfr K ärr lagg.
Lägga, tr. Slå, plagga. Men komma
the een gång igen, Jagh svär de sku här
finna een, Som skal dem sannerligh lägga
så, At armar och been sku springa åff. S.
Brasck Förl. sonen G l a. Altså skal jagh
din näsevijsheet Lagga. Ders. G 3 a. Lagga
på en. Lind Ord.
Laggare, m. Tunnbindare, han vdi
A-boo länn ... någre laggare, som han ther
öffwerkomma kan, vdi wår tieneste antaga
skall. RR 1547. Lind Ord.
Laggifvare, m. Lagstiftare, en är
Lag-giffuaren, som kan saligh göra, och fördöma.
Jac. 4:12.
Laggrann, adj. Grannlaga, kinkig,
ömtålig. Laghgran, morosus, importunus,
dif-ficilis. Helsingius. Giör bättre, om du
kan, Eller blijr nampn af dåre Din lön,
monsier laggrann. Lindschöld Vitt. 159.
Laggrannhet, f. Kinkighet, ömtålighet.
Laghgranheet, morositas. Helsingius.
lag-granhet om ähran. C. Gyllenborg Andr.
T lb.
Laggång, m. Edgång. En domare skal
icke lätteliga låta någon til laghgång ... Ty
thet är befruchtandes, at ther som offta
gån-ges lagh, ther skeer och offta falska edher.
Dom. regi. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
