Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Långväga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L&ngväga
— 523 —
* Låter
sint. [Isl. langrækinn, langrcekr.] han var
en styfsint, hård och bullersam, häsk,
long-vreken och trättodryg man. L. Petri Kr. 133.
vindicatif, hemdgirug, longvräkt.
Svedberg Schibb. 302. Långvräkte menniskior
. .. vredsamt vedergälla Then orätt them är
skiedd. Spegel G. verk 227. långvräkt hat.
Rudeen 200.
Långväga, adv. Långt bort. Han är
bortfaren longwägha. Ord. 7:19. Tu ...
sen-der tijn bodhskap longwägha. Es. 57: 9.
Långvägs, adv. Långt ifrån, the
fremmande som fierran longwegs komma. 5 Mos.
29:22.
Lånkrämare, m. Procentare. Dalin
Vitt. 4: 4.
Låpa, f. Tossa, enfaldig qvinna. Nu
tiänte grann myssa och kåpa, Att tu ey för
andra må gå som en låpa. Törnevall
E 4 b. Där han i dygdens stad (ställe) tar
vällust uti famn, Eli och, i stad för vett,
en låpas vackra hamn. Eldh Myrt. 73.
Lår, n. Låring. (Jfr Kalkar.) sedan
kom han (skeppet Amiralen) dragandes på
Troilus, låts stå ackt på låret framför
kajutan. R. Ludvigsson 275. et Lybskt skepp,
som låg ackter på låret om Mars. Tegel
Er. 14 hist. 122.
Låre, m. Lår; lada, kornhus. Horreum,
kornlada eller låre. Var. rer. voc. M 3 a.
sä-dhen ligger än nu j låranar. Hägg. 2:20.
(öfv. 1878 kornboden.) församblande hwetit
vthi sina lårar. NT 1526 Luc. 3:17. (Bib.
1541 sina ladho.)
Lårfoder, n. Kalsonger? (Klädd) i en
nattröja och lårfoder. J. G. Hallman 126.
Lårskena, Lårskärfva, f. Lårharnesk.
Lårskerfvor eller lårskenor. Adlersparre
Afh. 215. Se Kräfveta.
Låsadrag, n. Regel. Pessulus,
låsa-dragh. Var. rer. voc. G 2 b.
Låta, Läta, tr. och intr. 1. Lemna. The
... läta them intet offuerteckelse, j frostena.
Job 24: 7. iagh ... låter een ewigh
åminnelse när mina effterkommande. Vish. 8:13.
intet (skall) låtas quartt in til morghonen.
3 Mos. 7:15. Här skal icke låtas en steen
på then andra. Matth. 24:2. — 2. A fläta,
sälja, haffwer then ena dyra waren wollith
att then andhra ær och dyr lathen. Gust. 1
reg. 1:203. — 3. Underlåta, uraktlåta, tu
skalt säya them mijn ord, ehwadh the hörat
eller låtat. Hes. 2:7. Så kan jag icke låtha,
hans persohn E:s Kongl. Maij:tt
underdåh-nigst att recommendera. A. Oxenstjerna
{HSH 37: lr8). Allt huad E:s Kongl. Maijrtt
mig eliest befaler att taga i acht skall jag
inthet låtha. Dens. (Ders. 37:176). — 4.
Upphöra med, bortlägga. En feltöfverste gifve
så sträng lag och ordre, som någonsin gifvas
kan; soldaten låter intet sitt okynne.
Stjernhjelm Lycks. är. 3 intr. — 5. Med prep. och
adv. a) Låta af, se Aflåia. b) Låta i,
gjuta i, hälla i, slå i. Mose toogh ...
blo-dhit, och lät thet vtiii itt becken. 2 Mos.
24:6. man altijdh ther aff (af oljan) läter
j lamporna. 27:20. ingen låter nytt wijn vthi
gamla flaskor,... vthan nytt wijn skal man
läta j nyia flaskor. Marc. 2:22. c) L. ifrån,
aflägsna, afvisa. lät honom (läkaren) icke
jfrå tigh, effter tu dock behöffuer honom.
Syr. 38:12. d) L. in, släppa in. Lät icke
sorghena in vthi hiertat. Syr. 38: 21. e) L.
ned, släppa ned, hissa ned. lät them
(kläderna) nedher medh itt reep til Jeremia j
kulona. Jer. 38:11. slepte honom offuer
mwren, och läto honom nedher vthi en
korgh. Ap. gern. 9:25. f) L. på, gjuta på,
hälla på. Thet quartt är... aff olionne, skal
han läta på hoffuudhet aff then rensadha.
3 Mos. 14:18. watnet i Döpelsen, när
prästen låter thet på barnet. Ernhoffer 33 a.
g) L. t i 11: a. gifva tillträde, lät läkiaren
till tigh. Syr. 38:12. ß. tillsluta, stänga.
hans portar lätas intet til om daghen. Upp.
21:25. lita på. hwar wij kunne arga paa
honom ... ther wile wij læggia oss win ok
macth om .. . ther laater (förliten) eder
ful-komligha tiil. Gust. 1 reg. 1:103. 8.
medgifva. Doch lät han honom thet til, at
Laghen är then yppersta och bestå
predi-canen, när man wil vnderwisa folket om
goda gerningar. L. Petri 2 Post. 225 b.
h) L. tillbaka, låta bli, underlåta. Tå
tenckte iagh ... platt förgöra them, men iagh
lät thet tilbaka för mitt nampn skul. Hes.
20:14. i) L. under, lemna, sätta under.
alt thet han hadhe lät han vnder hans
hen-der. 1 Mos. 39:4. k) L. ur, drifva, släppa
ut ur. Tå lät Herren Gudh honom vthu
Lustgårdenom. 1 Mos. 3:23. Låter thet gamla
vthu idhar munn. 1 Sam. 2:3. — 6. L. illa
på, vid, förebrå, banna, läto illa på henne
(för det hon gjutit smörjelse på Jesu
hufvud). Marc. 14:5. gör hwadh tu wilt, Doch
at tu intet ondt gör, och widh ingen illa
låter. Syr. 32:16. — 7. Refl. Om een quinna
läter sigh in til (inlåter sig med, beblandar
sig med) någhot oskäligt diwr. 3 Mos. 20:16.
— 8. Låta, Låtas (dep.). Låtsa, han lät
som han intet hörde thet. 1 Sam. 10:27.
the haffua låtet så, som the göra wille
Sacra-mentet stora ähro, när the settiat in j gyllene
Monstrantz. L. Petri Om nättv. D3b. the
latas wara meenlöse som fåår vthwertes.
O. Petri 2 Post. lno b. låtas lijka som han
wille fridh medh them hålla. 1 Macc. 7: 27.
lan låtz wara wijs. Försp. till Sal. han
sågh vppå them, och kende them, och lätz
wara fremmande emoot them. 1 Mos. 42: 7.
wachtare, som lätos wara rettferdighe. Luc.
20:20.
Låter, m. pl. Låter. [Isl. lät, n. pl.]
skickelige, stadige och alwarsamme låter.
Brahe Oecon. 8. the hafwa lagt sig ifrån
barnsliga låter. Ders. så lät sigh och uthi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
