Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Margahanda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Margahanda
— 538 —
Marknad
ningar. Svedberg Schibb. a 2 a. Äro ock
nästan så margfalliga och åtskilliga
uttyd-ningar här öfver, som lärarena äro marge
och åtskillige til. Ders. a 4 a.
Margahanda, adj. Mångahanda, finnes
margahonde varor som icke kwnna til
no-ghen longligh tijd bliffua ofordarffwede.
Gust. 1 reg. 4:66. han medh margahanda
anfechtingar bepröffuat war. Judith 8: 22.
j som nu en liten tijd lijdhen bedröfvelse,
j margahanda försökelse. 1 Pet. 1:6. Han
hafver gifvit oss mackt och margehanda
för-mon utöfver andra. Spegel Pass. and. 87.
Margaledes, adv. På mångfaldigt sätt.
the haffua marghaledhes faret wille. L. Petri
Chr. pina E 5 a.
Margalunda, adv. = Margaledes. Genom
stora krafft warder iagh marghalunda klädd.
Job 30:18. Abraham marghalunda försökt war.
Judith 8:22.
Margfald, Margfall, Margfallelig,
Margfallig, adj. Mångfaldig, mycken. [Isl.
margfaldr, margfaldligr.] På berghen är
itt margfalt roop, såsom af itt stoort taal
folck. L. Petri Jes. proph. 13:4. Herren
effter sijn marghfalla wijsheet. Sir. bok 33:
11. Min broder är iag plichtig margfald tack.
Stjernhjelm Fångne Cup. 5 intr. thet
marghfalleligha affgudherij som ibland thet
folket öfverhanden fått hade. Försp. till Es.
Gudz margfalleligha wijsheet. Eph. 3:10.
såsom godhe then margfalleligha Guds nådz
Skaffare. 1 Pet. 4:10. vthi henne (visheten)
är en ande som förståndigh är, heligh, enigh,
marghfalligh. Vish. 7: 22. Regementet . . .
stoort och margfalligt mootstånd lijdhit
hadhe. Försp. till Sach.
Margfalleliga, adv. På mångfaldigt sätt.
[Isl. margfaldliga.] Haffuer iagh icke
margfalleligha scriffuit tigh före, medh rådh och
läro? Ord. 22:20.
Margfallighet, f. Myckenhet, våra
synders margfallighet förskräcker oss. Spegel
Pass. and. 365.
Margfikande, p. adj. Som fikar efter
mycket. Enom margfiikiande och oroligan
vore thet fast bättre, at han begofve sigh
til hofva, än at han skulle boo uthi the små
städher. Ty ... hofftiänsten hafver ähra och
nytta medh sigh. Schroderus Hoflef. 125.
Marghet, f. Myckenhet. Innevåhnernes
marghet. P. Brask Puf. 294.
Margtalig, adj. Mångordig, pratsam.
[Isl. margtalaör.] The marghtalighe bladhra
thet icke mykit til sakena tienar. Syr. 21: 27.
Margäll, se Markgäl d.
Marig, adj. Förkrympt, vresig. På
hög-länd, stenig och grund mark ... blifva gran
och tall mariga, senväxte och odugeliga.
Carleson 706.
Mark, n. [Isl. mark.] 1. Märke, alle
guldsmeder skulle förplichtede varda slå
theres stämpel och marek på theres arbete.
Stjernman Com. 1:443 (1596). — 2. Bevis.
The kraffter som han sedhan giorde, Jämte
widh Apostlanars orde, Woro alle witne
starck Och til vpståndelsen ful wiss marek.
O. Petri Jesu pina L i b.
Mark, m. Mask. Qvalster är een lijten
rödh mark. Colerus 2: 43. Tu vsle muld
och märke maal. Psalmb. 1572 (Någhra
andel. wijsor A 5 b.), marka maat. A.
Laurent» Verld. speg. 325.
Mark, f. 1. Skog; obanad mark,
vildmark. Esau gick vthi markena at han skulle
tagha willebrådh. 1 Mos. 27:5. åssninnan
week aff wäghenom in på markena. 4 Mos.
22:23. Herren . . . leedde oss . . . vthi een
ödhe wilmarck, vthi een torro och mörkö
marek, vthi the marek ther ingen wistadhes.
Jer. 2:6. Szå lopp han i marken blandh
andre diur. Hund Er. 14 kr. v. 482. — 2.
Fält, slagfält. Ryttere ... äre dragne uthur
mareken och ifrå theres fahner. Stjernman
Com. 1:470 (1602). han bleff så illa sargat,
at han moste vijka uthur marken. Schro
derus Liv. 91. tå fann han alzingen fiende
uthi marken. Ders. 108. the Samniter vordo
slagne på flychten, och the Romare behöllo
marken. Ders. 214. thet är fast itt
dårli-ghare spel, när en moot Gudh sigh sättia
wil, Gudh wil doch marken winna. Psalmb.
1572 (Någhra andel, wijsor A 5 a).
Markarl, m., se under Marskalk.
Markatt, m. Markatta. Markat. Var.
rer. voc. P7b. Balck Krist. ridd. H6a.
Markgångig, adj. Enligt markegång
bestämd. [T. marktgängig.] han sellier
kopparen, som han in deposito hafver, effter
marckgångit. A. Oxenstjerna (HSH 30:22).
det i länet markgångige priset. Stjernman
Riksd. 3:2265 (1719).
Markgäld (skrifves äfven, men orätt,
Margäld), n. En skatt, som uppkom är
1389, då drottning Margareta, för det
bistånd hon lemnat Sverige under ofreden,
fick sig beviljad en gärd af 1 mark på
hvar bonde och landbo, att utgå antingen
i penningar eller i varor, såsom bl. a. jern
och skinn. Gärden kallades i början
drottningamark. ath han anthwardher Erich
pä-dherson borgmesthere j Vestherås alth
mark-gelleth j järn som faller j baade bärke
och grænge j thetta år. Gust. 1 reg. 4:44.
beflijtandis tigh at wij kunne få wår skatt
margellet vth j tijd och tima. 7: 286. vtgöra
wår skatt och margell. 7:545.
margeltzpe-ninger. 7:120. 22 timber gråwerk
Margeltz-skin vtaff Dalana. 7:120. haffue Wij... vndt
och jnrympt Wijborgz borgere wårt kongl,
och årlige marchgeld. Fin. handl. 1:238
(1542). om somaren, när margelds pening
vpbärs. 8:39 (1545). all skatt och markgeldh
j årligen vtgöre pläge. Dipl. Dal. 3:176 (1556).
Marknad, m. Bildl. Strid, slagsmål.
[Jfr Grimm Wört. Märkt 6 b).] Gör ther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
