Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Maska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Maska
— 540 -
Matljugare
... Som icke orckar dricka och svälgia. L.
Laurentii Nyårspred. E 2 a. (der anfördt
ur "en gammal visa"). Vist man säger
bonden är een maashund. Chronander Surge
B 3 a. Tu kan ock väl see på hans mund,
Han är en stoor padda och maszhund.
Ders. D3a. Jagh slätt ingen maasshund är,
Är gerna friska bussar när. S. Brasck
Förl. sonen B 2 b. Mashund, maser, ein
kar-ger Filtz, ein Knicker, Knauser, Lauser.
Lind Ord.
Maska, f. Nät. Gudh giffue oss fiske
ij maske. Gjörwell Saml. 9:160 (1569).
Maskesäck, se Matkesäck.
Massa, f. Beståndsämne, materia.
Chri-stus ... är kommen ifrå den osynliga
himmelens thron til oss . .. j wår eghen natur,
substantz och massa. P. Erici 1:59 a.
Massla, f. Mässel, m (?). Blemma,
utslag på huden, skorf, skabb. [Mnt. masele,
massele.] P a p u 1 a, matzla. Var. rer. voc.
El b. Masslor. Comenius Tung. 286.
Mässlen å hufvud och kropp högst smärtar de
spädaste lemmar. Oxe 14.
Masslog, adj. Skorfvig, skabbig.
matz-logh (menniska). 3 Mos. 21:20. maslogt
(får). 22:22. Maslig (fnaslig). Lind Ord.
Mastfjäder, f. Fettfjäder. [T. mastfeder.]
Först man sätter them (sångfåglar) in (i bur),
skola mastfiädrarna uthdragne warda.
Co-lerus 1:290.
Mastning, f. Gödmat. [T. mastung.]
Skogen aff...eeker, hooker, hassel etc. gifva
nötter, ållen och mastning för svijn. Ri-
sinöh 66.
Masträ, n. Masur. maasträä,
rumpo-tinum. Comenius Tung. index.
Mat, m. Och tu skalt til tigh tagha
allahanda maat (lifsmedel). 1 Mos. 6: 21. hemta
migh willebrådh, och gör migh en maat
(rätt) såsom iagh gerna wil haffuat. 27:4.
Mata, f. Matvaror. [Isl. mata.] huad
spannemåll, matw och all annen deell som
för:ne Hoffslän therutaff renther. Gust. 1
reg. 7:108.
Matband, n. Brist på lifsmedel. [Jfr
Aasen matbann.] wppaa thet att then. mene
fatige man skall icke skee något mattbondh
i then måtten (genom förbud mot landsköp)
... giffue wii eder alle ... orloff ati mågen
söke och köpe eders berning huar i kunne
vppaa bygden. Gust. 1 reg. 6:42.
Matfader, m. Vthi Hwsregemente är...
Maatfadher, Maatmoder. Lælius Jung. sp.
B 4 a. Huusfader (maatfader, husbonde).
Comenius Tung. 609. Drenger och pijgor skola
vara lydiga theras matfädher och matmödrar.
J. Botvidi Brudpred. 25. the (fiskar) sägz
lära snart sin maatfars röst at kenna Och
låta tämia sig. Spegel G. verk 194.
Matfisk, m. Färsk fisk. (Ordet
förekommer i motsats till tunnafisk, insaltad fisk.)
Matfisk 16 skippund. Gust. 1 reg. 7:117.
Matfrågen, p. adj. Hungrig. Lind Ord
Rietz.
Matgirig, adj. Glupsk. The maatgirige
(edaciores) äta morgonvard, middagsmåltijdh;
qvälsvaal och afftonmåltijdh. Comenius
Tung. 568.
Matgärd, f. Gärd af matvaror. (Jfi
Kostgärd.) om then matgiærdh som vtfc
giordis j fiord maa thw granneligh förfars
hwre hogth hon resthe baadhe mett quicki
och oquickth, som ær hwro manga oxar.
pæninghar och alth annet ther tiil giordis
Gust. 1 reg. 4:40.
Mathofva, f. Lystmäte. Här kund’
Api-cius kråsmäte nogsamt nå, Ok siälff Caligula
sin mathova rätt få. Lucidor E4b.
Matig, adj. Kärnfull, mustig, i förstone
... var icke alt damb, som i vädret, regn
och sniö fans och sig satte, så fett, matigt
dyut (dyigt) och mustigt såsom det
sedermera är blifvit. Rudbeck A ti. 1:139.
Matk, m. 1. Mask. [Isl. madkr.] Så
fruchta tigh nu intet tu matker. Es. 41:14
iagh är en matk och icke menniskia. Ps
22:7. förtäras aff matk. Job 4:19. Tå wexte
ther matkar vthi, och wardt luchtande. 2 Mos
16:20. — 2. Insekt. Väggelöss äro slemma
matkar. Colerus 1:33.
Matkelefvor, f. pl. Qvarlefvor eftei
mask, maskfrat? the kalla them
(Jesuiterna) Catechismi förfalskare, skalkar, ond
och skadeligitt folck, ohyror, matckelewor
Ernhoffer 46 b.
Matkemat, m. Maskmat. visseligha äi
iagh arme matkamaat icke wärd en befc
brödh til at äta. P. Erici 3:54 b.
Matkesäck, Maskesäck, m. hwadh kar
doch en fattiger matkasäck mykit berömmj
sigh aff, som är icke annat än mull ocf
aska? P. J. Gothus Catech. I 5 a. Mir
kropp, then usle matkesäcken. Schroderus
Kegel. 449. en menniskia, en maskeseck
är stolt emot Herran Gud. Svedberc
Catech. 404.
Matkräslig, adj. Kräsmagad. En mat
kräslig skådar medynksamt på en renlagac
rätt. Tessin Bref 1:126.
Matksmugen, p. adj. Maskstungen. [Isl
madksmoginn.] matksmughen, vermiculatus
Comenius Tung. index.
Matlag, n. 1. Bordssällskap. Uthi våi
maatlagh satt tå främst vår broder. Schro
derus J. M. kr. 147. — 2. Hushåll. Näi
något hionelag skall hushåll sitt inrätta, TI
vil ther mycket til, hvad tror man tå ön
thetta, Ther tvänne kongabarn sitt matlag
skulle börja Och ganska mycket folck föi
heder skul försörja. Spegel Sal. vish. 15
Matljugare, m. Som hycklar för,
smickrar någon för att blifva bjuden till han:
bord; snyltgäst, ähreförgiätare, landzlöpart
och maathliughare. Joh. Erici E 5 b. heenv
lighe lagh och speelhuus, ther alle förlorade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
