Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Mera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mera
— 548 —
Mestarm
troghen j thet meer (större) är. Luc. 16:10.
han fick weta thet mera medh thet mindre.
Uti. på Dan. 383.
Mera, tr. [T. mehren.] 1. Formera, öka.
förwandla, mera, och minska creaturen. L.
Petri 1 Post. Z4a. efter som nödhen är
stoor til, ther efter skal krijgzfolcket meeres
eller förminskes. Stjernman Riksd. 1:537
(1602). han altijdh närade och merade
kärleeken. U. Hjärne Vitt. 50. Bättra må
iagh migh då, när åldren meras och åhrén.
Ders. 81. then isklädde köld ... i hafvet
dimban merar. Spegel G. verk 100. Kongar
... som i sitt rike hälst Gudzfruchtan velat
mera. Sal. vish. 12. — 2. Votera (,genom
rösternas flertal besluta), man skulle mera
och rösta, hwartt (antingen) man skulle draga
till Stocholm eller till Calmarna. HSH 2:
39 (153 •).
Merendels, adv. Till större delen. [T.
mehrentheils.] Hans lefnads timeglas var
merendels utrunnit. Spegel Sal. vish. 7.
denna Comoedia ... är merendels en
öfversättning. Palmfelt Qy. sk. förord.
Merg, Märg, m. iagh wil giffua idher
aff alt thet godha, som j Egyptj land är, at
j skolen äta merghen j landena. 1 Mos.
45:18. (Öfv. 1878: landets fetma.) the
Longo-barder ... voro märgen (kärnan) uthaff hans
häär. Schroderus J. M. kr. 413.
Mergstycke, n. [T. markstück.] legg
(i grytan) ... the betsta stycken, lååret och
boghen, och fyll henne medh betsta
merg-stycken ... och iät mergstycken wel kokas
ther vthi. Hes. 24: 4, 5. (Öfv. 1878: de bästa
af benen.)
Merling, m. Segelgarn. [Mnt. merlink.]
Jfr Rietz. Till papper, blek, lius och
merling. Riksarkivets stat 1642.
Mes, f. Korg eller annan inrättning,
hvari bördor buros på ryggen. [Isl. meiss,
m.; Mnt. mese, meise, f. Se Rietz Meis.]
(Dragarelön) för en mess koppar att slå
til-hope Och 4 skeppund j messene ... 2 öre.
Skråord. 321 (1546). meth almoghans tærffwa
höffwe mees. P. Månsson (Hist. tidskr.
8:169). När höns skola gödas, skal man
sättia them uthi en korg, ... eller hengia
them uthi en mees (kasse?). Colerus 2:
196. Ondt stoppa tranan i mees. Grubb 647.
Jfr Söderwall Ord.
Mesa, f. Knippa. (Jfr M e s.) En mesa
träfat, trätallrikar, diskbunkar, askar, byttor,
embar. Stjernman Com. 2:132 (1638). 1
mesa eller knippa träfat à 12 stycken. 4:758
(1687).
Mesa, Messa, intr. och tr. Mysa. Mesa
medh munnen (små lee). Comenius Tung.
845. Ther stod en Cederskog, här Persic, ther
Cypresser, Samt Mespil, Ambricot, hvar åt
man munnen messar. Spegel Öpp. par. 10.
Meshätta, f. En fågel af messlägtet,
Parus palustris. När Meeshättan vil värpa
så stoort som Tranan, så rempnar hon baak.
Grubb 585. Der voro tvenne slag: talgoxar
och meshätter. Livin 101.
Messa, f. Nattvard, herrans natuard
som man nw kallar messe. O. Petri Svar
till P. Eliæ c 3 a. halla messo, thet är wor
herres Jesu Christi natwardt. 2 Post. förord
6 a. wij kalle med the Påueska Herrans
Natward Messo. L. Petri Kyrkost. 5 b. af
de skrymtare Liturgisterne vardt den torra
Messan (sicca missa), det är, den ingen af
församlingen begår, gillad och stadfäst, och så
småningom hållen i miugg. Raimundius 111.
Messa, intr. Messa eller vthskifta Christi
nattward. Troil 3:191 (1564). messa medh
wattn och vtspisa sacramentit ther medh. 3:192.
Messbok, f. Her Peder i Alffte (skänkt
ett hemman till kyrkan)... vnder nogre
con-ditioner och vilckor szom yttermere szamme
Her Peder j theris messe boock haffuer
bescriffua latid. Gust. 1 reg. 10:156.
Messhakel, m. Messhake. [Isl. hökull.]
Blåt mess hakell. Fin. handl. 8:157 (1554).
Messofall, n. Nattvardens inställelse.
göra messofall för wijnlöso skul. L. Petri
1 Sänd. B l b.
Messomål, n. Tid då messa hålles.
[Isl. messumål.] Jfr Rietz, vnder
messa-mål. Uti. på Dan. 583.
Messorede, n. Messredskap, hvad som
hör till messans, till nattvardens förrättande.
the mässerede och korkåper ther (i klostret)
äre. Thyselius Handl. 2:256 (1544). them
vnne och effterlathe eth Mæsse redhe iffro
Wiborgx slott, effter ther äre fyre eller fem
... the doch liggie och förmultna. Fin. handl.
3:164 (1552). the gyllene Messoreede,
mon-strantz, kalkar etc. L. Petri Om nattv. C 2 b.
Mess-särk, m. Messkjorta. [Isl. [-messu-serkr.]-] {+messu-
serkr.]+} Mess serck. Fin. handl. 8:157 (1554).
mässesärcker. Hist. handl. 13. 1:108 (1563).
Messvin, n. Nattvardsvin. [Isl. [-messu-vin.]-] {+messu-
vin.]+} kyrckior icke äru mächtige at hålla
sig nödigt mässewijn. Stjernman Riksd.
3:2371 (1720). I alla tider tilförena kallades
thet bätste, utvaldeste och skiöneste Spanska
vin messevin. Nu är thet, ju (åtminstone)
i vårt land, ther til kommit, at sämsta och
slemmesta kokvin kallas messevin.
Svedberg Dav. o. Nath. H l a.
Mest, adj. superi. Hwar nu någhor talar
medh tungomål, thet göre han sielff annar,
eller på thet mesta (högst) sielff tridie. 1
Cor. 14:27. är ock måttan här vthi (i
begagnandet af postillor) godh, så at man
rådher sigh een Postillo ... eller åt mästo
twå. L. Petri Kyrkord. 4 a.
Mestarm, m. Ändtarm. [Jfr Mnt. mes,
träck. T. mastdarm, i äldre språket [-mas-darm.]-] {+mas-
darm.]+} Tage malört, wijnruda, steensöta
hwart thera een handful, siude thet vdi
watn, ... sättie thet nedan til j mestarmen.
Lemnius B 3 a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
