Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Mountebank ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mountebank
— 562 -
Mummeklftder
Mountebank, m. Qyacksalfvare. [Eng.
=, av It. montambanco eg. en som stiger
upp på en bänk ] det slagz ijd, med hvilket
utomlandz de höglärdeste männ nog hafft at
besvära sin hiärna, är vordet så gemeent, at
nästan hvar Mountebanck eller
Theriaks-krämare vil vara fullklook deruthi. U. Hjärne
Vatt. l.
Muddig, adj. Moddig, gyttjig. [T. [-muddig.]-] {+mud-
dig.]+} Min väg han är ... Muddig och ojämn.
Stjernhjelm Here. 810. Dhen räst (af den
begrafne), som iorden fåår, är man en
muddig slemm. Wexionius Sinn. D2lb.
Muddighet, f. jordachtighet af äfia, gyttia,
leer och muddighet. U. Hjärne Anl. 144.
Mugga, se Mygg.
Mugga, intr. Mumsa. Lind Ord. Rietz.
Mukla, intr. Mumla, tala i tysthet. (Se
Rietz munnkla.) blijffuer här myked
muk-lat om de consilierne som j Tysklandh ...
skole förelöpa emot H. M:t och Sveriges
chrono. A. Oxenstjerna Bref 2:457.
Mul, m. Mule, mun, trut. [Mnt. mul,
T. maul] vijsa een suur muul, enär hon
intet får Af man sin all den drächt, som
qvinnors hugh anstår. Keder 360.
Mule, m. Mulåsna. [Mht. mule.] mulen
lop sin wägh. 2 Sam. 18: 9. Absalom ...
reedh på en mula. 18:9. Warer icke såsom
hestar och mulär som intet förstånd haffua.
Ps. 32:9.
Mulhörning, m. Noshörning.
Comenius Tung. 192. U. Hjärne Vatt. l.
Mulklämma, f. Brems, kapson. [T.
maulklemme.] medh klofvan (muulklämman,
capsonen) håller han honom (hästen).
Comenius Tung. 451.
Mulla, tr. Damma ner. hon hade
mul-lat sina kläder. U. Hjärne Vitt. 46.
Mullbänk, m. Jordbänk, gräsbänk, de
sat sig ned på mullbänkarna. i4s. Ban. 2:
403.
Mullfösa, f. Plogrist. Lind Ord.
Mullgrand, n. Stoftkorn. Och the som
tigh förskingra, skola wara så monge som
smersta mulgrand. L. Petri Jes. proph.
29:5.
Mullna, intr. Multna. Din illstinkande,
mullnande dregg (d. v. s. kropp). U. Hjärne
Vitt. 82. han ähr lagd I mörka graaf... Och
mullnat bort i mull. Ders. 106.
Mullsork, m. Mullvad. At fördrifva
mulsorckar aff humblegårdar och annorstädes.
Colerus 1:266. vij uti våre egne fehl och
brister äre skumögdare, än de underjordiske
mullsorckar. Lindestolpe Surbr. 73.
Mullsäck, m. Spefull benämning på
menniskan, menniskans kropp, at en arm
mul-säck skulle så full wara med ondzsko och
argheer, at han sin gudh och skapare... så
iemmerliga och bitterliga försmäda, lasta och
bespotta skulle. O. Petri Ed. B 2 b. Wij
arme älende menniskior, Ja, dödelige och för-
gengelige mulsecker. L. Petri Dryck. Asa.
(grafvarnas) prydetøe är ... blank vthwertes
för menniskiors cghon, Men inne vthi them
är icke annat än en syndaful, sleem och
oreen mulseck Chr. pina r 5 a. iagh fattigh
mullsäck och owärdighe syndarinna. P. Erici
3:54 a. en menniskia, en syndare, en
mull-seck är högferdig och stolt emot sin stora
Gud. Svedberg Sabb. ro 1:677. verldzliga
qvinnor... leggia stora penningar uti alt hvad
kostbart och för ögonen lysande är, at hengia
på sin syndiga kropp och mullseck. Casa 714.
Mullverpel, m. Mullvad. [Mht.
mul-werf, M.Eng. moldwerp.] Talpa, mulwerpel.
Var. rer. voc. P 8 b. mulwerplar. Es. 2:20.
Mul log, f. Tvättfat, handfat. [Fsv.
mul-lögh, Isl. mundlaug, mullaug.] Malluvium,
mullögh eller handbecken. Var. rer. voc.
I 4 b. messingx, kopar mullöger. HSH 37:2
(1529). Guttin mullig. 37: 50 (1548). Bäcken
eller mullögon. Colerus 1:805.
Mulspann, m. Spannmålsafgift till
fo-dring för kronans hästar, enn partt tage
för stooren mulspann ... fougdterne
somme-städes tage 2 tynnor till mulspan och
kyrcke-wernerne fhå inthet. Hist. handl. 8. 2:43
(1566).
Multen, adj. Multnad. [Isl. moltinn.],
Hans väg vardt full af slem, af mögl och.
multen röta. Spegel Tillsl. par. 154.
Mumlan, f. Mummel, knot. Vid kungens
minsta vink ... Flög all ting til sin plikt och
utan mumlan lydde. Dalin Vitt. II. 5:28.
Här af upkom hos folket en mumlan och
hemligit missnöye. Malmborg 982.
Mumlerska, f. Signerska, besvärjerska.
Somlige (sjuke) . . . tilläte en mumierska
komma ther till; ther med the falla ifrån.
Gudh sin rette läkiare. S. Laurentii I 8 a.
Mumma, f. Ett slags öl. [T. mumme.]
itt . fatt mumma. Skråord. 321 (1546). et fatth
mumme. Stjernman Com. 1:150 (1557).
Brunswigs Mumma. Stjernhjelm Here. 217.
öhlet vähl skall skumma, At ded blijr klart
och starkt lijksom en Wismars mumma.
Rosenfeldt Vitt. 240. Then ena blifver
drucken af svagöhl, en annan kan knapt få
ruus af Wismars momma. Lindestolpe
Surbr. fråg. 47. I lag med slika dumma En
ringa spis man fick, Der must och mjöd och
mumma Var deras bästa drick. Dalin Vitt.
II. 6:6.
Mummande, n. Maskerande.
(SeMum-menskans.) bedrägeligh fårakläder och
dieffuuls mummande. P. Erici 2: 202 b.
Mummare, m. [T. mummer.] en
mum-mare eller Mascaradz person. Schroderus
Hoflef. ill. hwar och en bedragare och falsk
ande, såsom rätte dieffuuls mummare, tecker
then inwertis vlffuen medh the vthwertis
fåraklädhen. P. Erici 2:202 a.
Mummekläder, n. pl. Maskeraddrägt.
Petrejus Beskr. 2:185.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
