Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Mål ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mål
— 569 —
Månglynt
Tegel Gust. 1 hist. 2:54. dett (krigsfolket)
kostadt Hans N. mere än ett måll hundrede
tusendh daler. HSH 2: 54 (1530). Tusand
mål tusand. Messenius Disa 9. tuhundrade
måål tusend man. Petrejus Beskr. 2:138.
Mål, Mård, m. Mal. tig förderfvas så
många kosteliga kläder aff mögel och mål.
P. J. Gothus Krist. ridd. G 7 b. Samka
then skatt som evigh är,... Tiuff ey stiäl,
ingen mård skafver. A. Olai 18.
Måla, tf. Mäta. [D. maale.] när
malmmen kommer vtaff gruffuon ... rätt
bescriff-uenn, målad och jnlagd vdj en bodh. Gust.
1 reg. 10:210. then menige man ... haffue
nu lychtad att måle. theres jord. RR 28/7
1542. han hadhe ena gull röör, ther han
medh måla skulle stadhen. NT 1526 Upp.
21:15. Hoo kan måla himmelens högd. L.
Petri Sir. bok 1:2. skall man hafva en
synnerlig stäng, der medh man måler
bryggie-veden, både längden och högden.
Stjernman Com. 1:285 (1577). Jfr Mäla.
Målare, m. / kortlek, såsom kungen
m. fl. Lind Ord.
Målarebräde, n. Palett. Målaren . . .
med vänstra handen hållandes målare
brädet, på hvilket färgorna äre. Comenius
Orb. piet. 161.
Måldjerf, adj. Frispråkig, taldjerf,
djerf-mält. [Isl. màldjarfr.] Een flijtigh
Hippokrates måste vara een beskedligh
Harpo-crates, och ingen måldierff munharpa. U.
Hjärne Vatt. 52.
Måle, m. Afgift. [Fsv. mali.] På
landz-bygden skola the (kaplanerna) af hvar bonde
... hafva måla en half span säd.
Empora-grius 835. skola the (klockarne) åhrlig måla
i säd och andra pertzeler bekomma. Dens.
336.
Målföre, n. Stil, språk. [Isl. målfæri.]
then (gamla) tidens skrifveart och rena
målföre. Peringskiöld Vilk. tillegnan. deville
gerna tala med mig, men jag förstod icke
deras målföre. Roman 218.
Målsa, f. ? giff (kreaturen)... thetta
pul-veret uthi målsa eller klij. Colerus 2:89.
Målskott, n. Skottvidd. Tryhundrade
tiugw gemene stegh, hvilken längd medh
en muskets vahnlige måhlskått j det nämste
öfverens kommer. HSH 35:294 (1656).
Målsnild, f. [Isl. målsnild, vältalighet.]
Ett språks riktighet, behag, välljud, jagh
var mycket noga i des (poesiens) målsnild.
U. Hjärne Orth. 5. des (Italienskans)
be-hagelige och söta målsnild. Ders. 18. (Rolfs
sagas) målsnild och artige sammansätning.
Verelius Götr. tillegnan.
Målstad, m. Samlingsställe. [Mnt.
mal-stat, T. mahlstatt.] är thenn Målstadt ther
szådana retgong holles schall Kon. Ma:t tiil
Swerige fast vleglig beramett. Gust. 1 reg.
11:188. Synodos eller Prestemöthe på
plä-gelig målstadh att hölle. 13:33. ati... opå
then ansatte platz eller målstadt... med thet
Danske råd möte och tilstädes komma
kunne. 13:265.
Måltid, f. Måltidstimme. [Mnt maltit.]
lät oss gå heem, ty thet är måltijdh. Sus.
v. 13.
Målverk, n. Målning, tafla. [T. [-mal-werk,]-] {+mal-
werk,]+} sådana ohörde gärningar genom
målvärcker och contrafeit äre . .. affmålte.
Stjernman Riksd. bih. 53 (1546). David
Klökert Ehrenstrahl exemplaire och skiöna
måhlvärk. Wexionius Vitt. 377.
Måna, impers. Vara màn. när jag
inne-slutar vetenskaper och konster under E. K.
Höghets hägn, så månar mig om Dess
äre-ryckte samt landets heder och indrägt.
Tessin Bref 2:184.
Månademot, n. Månadsskifte, månad.
[Isl. mänaöarmöt.] man icke lenger håller
itt och samma sätt, vthan omskiffter thet
nästan hwart månademoot. L. Petri Kyrkost.
61 b. Och skal samma Litania åt minsto
hwart månadt moot j Kyrkionne hållen warda.
Kyrkord. 43 a. hwart månet mod göra oss
therutaff en god och beskedelig rekenskap.
Gust. 1 reg. 10:212.
Många, intr. Mångla. [Isl. manga.] monga
thet vth för penningar. L. Petri Dial. om
mess. 123 b.
Mångahanda, substantivt. Tu skalt icke
såå tin wijngård medh mongahanda. 5 Mos.
22:9. om tu tagher tigh mongahanda före,
winner tu ther icke mykit vppå. Syr. 11:10.
han taladhe medh them mongahanda j
lijk-nelse. Matth. 13:3.
Mångare, m. Månglare. [Isl. mangari.J
duffuomongarenars säte. Matth. 21:12.
Mångastäds, adv. Mångenstädes,
iord-bäffning skal warda mongastädz. Luc. 21:11.
Mången, adj. Monger är fattigh j stoor
rijkedom. Ord. 13:7. Monger man kommer
j stoor olycko, genom sin eghen munn.
16:26. Så är ock Christus ena reso offrat,
til at borttagha mongs manz synder. Ebr.
9: 28. degheligha quinnor haffua giordt
mon-gan man galen. Syr. 9:9. wijn förderffuar
monga menniskio. 32 (31: 30). medh
Lärjungarna så mykit och mongt Talade han
fyratiyo daghar longt. O. Petri Jesu pina H 2 b.
Mångfalle, m. Mångfålla, bladmage.
Se Hatt 2.
Månglett, Månglettig, adj. Mångfärgad.
månglett eldesken. Kolmodin Qy. sp. 2:275.
Urinen ... är ibland månglett och
omskiff-telig. Lindestolpe Skörb. 59. somlige äro
månglettige. Comenius Tung. 339.
Månglynt, p. adj. 1. Ombytlig till lynnet.
[Isl. marglyndr.] han (Erik 14) var obändig,
kitslig, månglynt och misstänksam til sinnes.
Dalin Hist. III. 1:472. — 2. Mångalunda.
våra sinnens bevekelser... när de rätt
styras, äre et. ämne til månglynte vackra dygder.
Hermelin B 6 a. de månglynte saker, iag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
