Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nagelgrant ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nagelgrant
— 577 —
Nappliga
thet han antingen aff andra lösachtiga och
ketterska menniskior taghit haffuer, eller och
sugit undan sina eghna naglar. L. Petri
2 Sänd. 220.
Nagelgrant, adv. På nagelfarande sätt,
ytterst noggrant, tala nagelgrant. Dalin
Arg. 1, n. 31.
Nagel ny, adj. Spiller ny. [T. nagelneu.]
een skrift, som en Cantzellist efter den
nagelnya skrijfarten hade uthprentat. U.
Hjärne Orth. 9.
Nageltorn, n(?). Ett i ena ändan
klufvet jernverktyg till spikars utdragande. [D.
nagletorn, m.] ii (2) nagel torn. Gust. 1
reg. 4: 37.
Nagg, m. Pigg. [Isl. naggr.] En krona
vrids ihop af törnerijs med taggar, Så
spet-ziga som spiut, så stingande som naggar.
S. E. Brenner Jesu pin. 89.
Naggvärja sig, refl. Skärmytsla? the
ingelunde (skola) giffue sigh medh them till
någen feltslachtt, vthenn eliest naggwärie sigh
och göre them hwadh affbreck the kunne.
Adlersparre Hist. saml. 2:96 (1566).
Nagle, m. Nagel, spik. [Isl. nagli.]
Såsom en naghle trengies in emellan twå
stenar j mwren. Syr. 27:2. toogh ... en
naghla . .. och en hammar ... och slogh
honom naghlan genom tinningen. Dom. 4: 21.
iagh wil inslå honom för en naghla på itt
fast rwm. Es. 22:23. gör man ther en
naghla vthaff [af vinträdet) ther man någhot
på hengia kan, såsom man gör aff annat
trää? Hes. 15:3. iern til naghlar åt döranar
j portomen. 1 Kron. 23 (22: 3).
Nakenbult, m. [Bildat efter fyllbult.]
Skal en husvärd, som täncker til at försambla
och skaffa någhot i förrådh, icke bliffua en
Nakenbult, och en arm prackare, uthan
haffua gagn uthaff sin anletz svett.
Leu-chowius 400.
Naklässig, se Nachlässig.
Nakot, adj. Naken, gick nakot och
baar-fött. Es.- 20’-2. Om tu seer en nakot så
klädh honom. 58:7. såghom wij tigh ...
nakottan. Matth. 25:44.
Nalka, tr. Närma. De andra dygder
nalka oss til Gud, män dänna (kärleken)
förliknar oss nästan med honom. Hermelin
E l b. — Refl. Mose nalke sigh allena in til
Herran. 2 Mos. 24:2. Nalka tigh til mina
siäl och förlossa henne. Ps. 69:19. Nalken
idher hijt til mig j oförfarne. Syr. 50 (51:31).
— Nalkas, dep. Israels barn intet skola
nalkas in til witnesbyrdzens tabernakel. 4
Mos. 18:22. the begynte nalkas in til byyn
tijt the wille. Luc. 24:28. Philisteen ...
gick och nalkadhes in moot Dauid. 1 Sam.
17: 48.
Nalkan, f. Annalkande. Skull’ då alt
mörker ej bort för des (solens) nalkan svinna?
Geisler 341.
Namn, n. Adam kalladhe sinne hustrues
nampn Heua. 1 Mos. 3:20. somlighe äro
wener allenast medh (till) nampnet. Syr.
37:1.
Namngifvelse, f. Nomenklatur,
terminologi. Han haar lagdt grundvahlen på hele
lärdomen, som väl har lärdt namngifvelsen
(nomenclaturam) både på naturen och
konsten. Comenius Tung. 4.
Namnhaftig, adj. Nämnvärd, märklig,
betydlig. [T. namhaft, namhaftig.] att the
alle, sig sielffwe till beskydning, hielp, tröst
och vndsättningh, en nampnhafftig taall folck
altijd wederrede hafwe wele. RR 1/e 1545.
Namnkunneligen, adv. Med
uppgifvande af namn, namneligen. [Mnt. [-nam-kundich.]-] {+nam-
kundich.]+} Szå förundrar oss, att thu icke
lather förstå nampn kunneligenn, hwicke
ännu tilbaka stå och skylldige äre. Dipl.
Dal. 2:303 (1547).
Namnkunnig, adj. 1. Till namnet känd.
Thenne Ormar (huggormar) nempnas j
Lati-niske texten Vipere, och äro nepligha
nampn-kunnighe på Swensko. Matth. 3: 7 (glossa).
för almogan är thet allebäst, at man sådane
läkedomar brukar som them sielff
namn-kunnoge äre. Lemnius A 2 a. — 2. Allmänt
bekant. Wij med wårtt elskelige Ricksens
Rådh . .. hafwe ther vpå (pä varorna) giordt
en nampnkunnig och tilbörlig wärdering.
Stjernman Com. 1:87 (1546). the icke
slette hemlige syndare warit haffua, vthan
vppenbarlige och nampnkunnige skalckar.
P. Erici 2:161a. — 3. Märklig, betydande.
the nampnkunnogasta höghtijdher om året.
O. Petri 2 Post. (titeln), een namnkunnig
och förnemblig böönedag skall uthi alla
för-samblingar . .. hållas. Stjernman Riksd.
1:664 (1612). (fienderna) förhöllo sigh in
om murarna, och skedde fördenskuld ingen
nampnkunnigh slachtning. Schroderus Liv.
93. afferdigade the Carthaginenser en
nampnkunnigh legation til Scipio. Ders. 374.
Namnlig, adj. Försedd med namn.
Riksens råds namnliga insigle. HSH 1:15(1527).
Nanne, m. Far (i barnspråket; se
Schil-ler-Lübben nanne; jfr Rietz nanna, moder).
Bråkenhus kom Baggen tilhande (såsom
fänge)-, Han sade: vällkommen, käre Nanne!
Hund Er. 14 kr. v. 47.
Napp, m. Skål, dryckeskärl. [Mnt. nap.]
Napp, Catinus, Napf.’ Schroderus Lex. 36.
Napp, adj. Knapp, sparsam, tu äst napp
och nijtsk. Schroderus Albert. 4:274. Jfr
Nä p p.
Nappa, tr. och intr. 1. Fatta. Först
kolnade thet i mitt lijff, ... Doch nappade
iagh gen mitt modh. S. Brasck Förl. sonen
A 4 b. Dy nappa’ heerden bättre modh. U.
Hjärne Vitt. 55. — 2. Lyckas, intet mötte
angripes (företagas), för än man wore rett
wissz wppå att thet nappede och icke felede.
Dipl. Dal. 3:84 (1548).
Nappliga, adv. Näppeligen, forderff, thet
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
