Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Näfvelön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Näfvelön
— 591 —
Näppeligen
lee j näffuan och glädias när oss misgåår.
P. Erici 2:55 a.
Näfvelön, f. Mutor, "handtryckning
Then som för penningar och näffuelöhn
skipar enom rätt, är för Herranom Gudi en
bedragare. Schroderus Waldt 23.
Näfvestor, adj. En näfvestor Pygmé.
Spegel G. verk. 189.
Näfvug, adj. Försedd med näbb.
Fogh-larne äre . . . näfvuga. Comenius Tung.
144.
Nägenhet, f. 1. Benägenhet. Skal
öff-uerheeten medh godh exempel föregå sinom
undersåtarom, ty således bliffua the henne
medh större nägenheet hörsamme. P. J.
Gothus Rel. art. 283. ~ 2. Böjelse. Gudh
haffuer inplantat sådana naturliga nägenheeter
och bevägelser emoot våra i hiertat. Tål.
D 5 a. Dieffuulen ... ingeffuer oss allahanda
onda tanckar, begärelser och nägenheter
emoot Gudz bod. Leiser C l a.
Nägg, adj. Svag. Den sjuke är nu
näg-gare. Et näggt åhr [missväxtår). Lind Ord.
Jfr Ihre Dial. lex.
Nägla, tr. Nagla, spika. [Isi. negla.]
hwadh tilhopa näghlas skulle. 1 Krön. 23
(22: 3). then handscrifft som oss emoot war
... then haffuer han ... näglt widh korsset.
Col. 2:14. Christus war hudhflengder och
näglader på korset. O. Petri 2 Post. 73 b.
Näkta, tr. Göra naken, blotta, afkläda.
[Fsv. näkta.] hans sändebud ... biiffva så
illa skinnade, raakade och nächtade, på then
ena sijden alt nidh til bältestaden. Phrygius
Agon 26.
Näktergal, f. och m. nächtergala. Var.
rer. voc. Q 4 b. Fru Nachtigal. Stjernhjelm
Parn. tr. 1:10. fru nächtergal. Frese 303.
Nachtigalens röst,... När hon sin aftonpsalm
för diuren låter höra. Spegel G. verk 147.
de liufve nätter-galer. Rudbeck d. y. 42.
En nattegala ... hoon ljufligt siunger.
Lucidor Via. en Nachtergale, när han på
marckenne fåår höra welliudande och
klingande instrument och lustighe strenger,
fly-gher han och sätter sigh ther han närmest
kan, hörer achtsamligha til, och strax
begynner han låta och siunga ther effter, ther
aff han ock sit nampn haffuer. L.
Lau-rf.ntii Nyårspred. G 4 b.
Näme, Nämme, n. [Fsv. =; jfr Isl.
ncemi, D. nemme.] 1. Fattningsgåfva, en
liten dreng, begåffuat medh itt ganska gott
nemme. L. Petri Sal. vish. 8:19. Man
moste för all ting lempa sig effter lärjungans
nemme, och intet betunga honom öfver
machten. Svedberg Ungd. reg. 405. — 2.
Anlag, fallenhet, monge slå sig til at blifva
bokmän, som intet hafva hofvud eller näme
ther til. Svedberg Schibb. 35. iagh på ett
och annat sätt hafver öfvat mitt nämme uti
rimkonsten. Spegel G. verk 2.
Nämlig, adj. Benämnd. [Mnt. nemelik.]
esbörn scriffuere et breff på en gårdt næmlig
breduijk. Gust. 1 reg. 4 : 395.
Nämmest, Nämst, superi, adj. och adv.
Närmast, tu warder Konung offuer Israel,
så wil iagh wara tigh nämmest. 1 Sam.
23: 17. slogho theras läghre . . . nemmest
widh öknena. 2 Mos. 13:20. i thet nemsté.
Hund Er. 14 kr. v. 338.
Nämna, tr. 1. Benämna, kalla, hadhe
han them (djuren) fram för menniskiona, at
han skulle se, huru han skulle nempna
them, ty, såsom menniskian allahanda
leff-uande diwr nemde, så skulle the heta. 1
Mos. 2:19. han bygde en stadh, huilkin han
nemde effter sins sons nampn Hanoch. 4:17.
Abraham nemde sin son ... Isaac. 21:3. —
2. Tala om. Tå the hörde nempnas the
dödhas vpståndelse, giorde somlighe ther
geck aff. Ap. gern. 17:32.
Nänna, intr. Drista. [Jfr Isl. nenna.]
I vise Girkar siu, them vi af bökker kenna,
Her fram med eder konst, om i thet elliest
nänna. Spegel G. verk. 91.
Nänne, n. Dristighet, djerfhet,
tilltagsenhet. örnen i lufftene faar och koxar i
solenes änne, Frestar och ungarna små om
the hafva dylika nänne. Spegel G. verk 20.
Lykkan föllier vist it gott och hurtigt nänne.
Ders. 202. Kungarna, som hota Med een
beväpnad macht at villja platt utrota Nu it
nu annat folk, ... The kunna likväl ej med
så ärgirigt nänne Och så högmodigt trug
moot Herrans förbod renna. Ders. 285. Thet
är ett farligt nänne At åter reta Gud. Tillsl.
par. 106.
Näpa, f. Ljussax, the näpor woro aff
guld. 2 Krön. 4:21. Jfr Ljusnäpa.
Näpp, Näpper, adj. [Fsv. näpper, Isl.
hneppr.] 1. Knapp, karg. Näpp, parcus,
tenax, parcens sumptui. Helsingius.
ni-sker, niugger, näpp. Comenius Tung. 851.
Then som trägnas effter rijkedoom och är
nepper, besinnar icke, at honom skal doch
armodh påkomma. L. Petri Sal. ord. 28:
22. war icke nepp widh then fattigha. Sir.
bok 4:1. Then som samkar äghodelar, och
är doch nepp widh sigh sielff. 14:4. wij
icke skole wara neppe och girughe. P. Erici
1:222 b. — 2. Knapp, ringa. Gud i timelig
motto beskärde Jacob och hans
effterkom-mandom yppare, och Esau och hans
effter-kommandom näpare vilkor. Svedberg Ödn.
135. Cains ratio status var at icke vara
nep-pare och i mindre gunst än en annan, skulle
han ock slå sin egen broder ihiäl. Sabb.
ro 1:378.
Näppeligen, Näppliga, adv. När ...
jag näppeligen var kommen i Kammaren,
kom Otte Kruse och berättade... Lön bom
Sv. ar ch. 2: 94 (1625). leett han slaa draga
och illa hantthera skeparen och then annen
käril... saa ath the nepligesth medh liffued
wndtkomme. Gust. 1 reg. 3:31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
