Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Ryktbar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ryktbar, adj. Bekant. Om du enskilt
finner något fel hoos tin stallbroder, i stället
at giöra dät rychtbart, beflita tig i förgätenhet
dät nedgrava. Hermelin E5b.
Rykte, n. Förtal. [Mnt. ruchte.] Ondha
budtbærare som paa oss roop och rygthe
föra wilia j blandt then menige man. Gust.
1 reg. 3:101.
Ryktig, adj. Ryktbar, bekant. [Mnt.
ruchtich.] synes oss liikast vare atti på thet
alle hemmeligaste ... haffue samme sack
inne medt ider, så hon icke motte bliffue
ryctigh. Fin. handl. 1:286 (1546).
Rymare, se Remmare (bägare).
Rymd, f. Och han förde migh vth på
rymdena (rymligt rum). Ps. 18:20. Fabius
ville ingalunda gifva sigh uthur sin fordel
eller våga sigh uth på rymbden (öppna fältet).
Schroderus Liv. 266.
Rymling, m. Rymmare. deserteur,
rymling, öfverlöpare. Svedberg Schibb. 264.
rymblingar från regementerne. Stjernman
Riksd. 3:2609 (1727). Han sakna’ alt sit gods,
och jämte det sin dräng. Han steg då straxt
til häst, at denna rymling söka. Brander
Gust. 94.
Rymma, tr. och intr. [Fsv. ryma, Isl.
rýma, Mnt. rumen, T. räumen.] 1. Rödja,
bryta, spränga (för att finna malmstreck).
j kwnne ryma nidh paa thet gambla
stryckeedt (strecket) ighen. Gust. 1 reg. 2:62.
ryma garpabergh och bruka then gruffue
oss, Cronona och rikit til nytto. 4:56. alle
må och skola friitt ryma och sökia effter
malmbergh. 7.141. — 2. Undanrödja.
Konung Christiern ... rymde af vägen både
goda och onda. Gust. Adolf Skr. 74.
månge ... besvärligheeter varit rymbde aff
vägen. Stjernman Riksd. 2:875 (1634).
olaglige procedere motte af vägen rymmas. 2:1011
(1642). utur vägen rymma alla hinder, As.
Ban. 2:432.
Rymme, n. Utrymme. Ehrt verck en
lagom längd och måttligt rymme gifven.
Düben Boil. skald. 32.
Rymmelse, f. Rymning, afvikande.
rymilse. Gust. 1 reg. 4:321.
Rymmig, adj. Rymlig. Templet ... (är
ej) nog rymmigt för den gemene folkhopen.
Malmborg 131.
Rymming, m. Rymmare, jag har Et
hjerta ... Som kan den värsta rymming fästa.
Dalin Vitt. 5:145.
Rymning, f. (Jfr Rymma.) 1. Röjning,
uppröjd jordrymd. svidia, bränna och
afrydia skogen, och således giöra sig slätter
och rymningar, therpå the byggia och boo
måtte. L. Petri Kr. 5. — 2. Malmstreck.
huar oc saa hende kwndhe ath noghen
opfunne noget nyth strek eller rymningh.
Gust. 1 reg. 3:192. brwka ... noghen ny
rymningh pa gamble silffbergieth. 4:96. Han
schwlle brwcha Salebergit och wtöffwer giffwa
(öfvergifva) the nye rympninghar, epther thy
... the icke gelle mödhan ighen. 2:62. —
3. Rymningen eller eldstaden. U. Hjärne.
Ved. 16.
Rympfa, intr. Ett slags kortspel. [T.
rümpfen.] Se under Primera. Jfr Krympa.
Rynkskjorta, f. ? Rynck-skiortor ... Af
cambrys-duuk. Lucidor B3b.
Rys, n. Rysning. Uti ett blödigt rys
består mitt hela alt. Frese 23. stoft och
mull I blödigt rys förskräckes. Dens. 172.
Rysa, Rysan, f. Rysning, een
vidskepeligh fruchtan och rysa. Sylvius Curt.
141. han förskräckte alla, at the en sådan
fruchtan och rysan ... för honom bära.
Peringskiöld Jord. 80.
Rysk, adj. Vild, galen, förryckt. [Jfr D.
risk, rysk Kalkar.] Genast bar min karl
sig åt lika som han vore rysker. Österling
3:125. Rietz.
Ryska, Röska, tr. [Isl. ryskja.] 1.
Hårdraga. Ondt ryskia dhen skallotta. Grubb
623. — 2. Rycka, upprycka. ryskia sina
gäss 3 eller 4 reesor om åhret fiedrana ifrå.
Colerus 2:173. skal man röskia honom
fiäderen bort. 2:192. Absol. röskes gässen.
Brahe Oecon. 108. Linet ryskes i ny, men
manglas sedan i nedan. A. Nicander Vitt.
222.
Ryske, n. Torra qvistar, ris. man i
skogen ... qvistar trän och afhugger annat
ryske. Carleson 258.
Ryssbår, se Rossbår.
Rysse, m. Ryss. Tyran, Rysse eller
Turck. Lælius Res. 1:130.
Rysseverk, n. Månne tyg från staden
Ryssel (Lille)? [Jfr Schiller-Lübben
riselsch.] Brokott attlaske dyne, wnder medt
gultt Rysseuerk trycktt medt Målare gull.
HSH 37:31 (1548). en dyne szom är wnder
medt gultt blomeratt Rysseuerk medtt Målare
gull. Ders. 55.
Rysta, tr. Rista, skaka. ett mäckta liud
af månge klockor ringde, Som rysste styfve
torn. Eurelius Vitt. 18. Då grep han om
dörrpostarna och rystade De multna stammar.
Tegnér 1:192. Han ryster och ryster. 1:208.
Där komme fembtan dysse troll, Alle rysta
(spruta) eld. Sv. forns. 1:92.
Ryta, intr. Tjuta, jemra sig, klaga. Min
Gudh, min Gudh, hwj haffuer tu offuergiffuit
migh? Jagh ryter, men mijn hielp är fierran.
Ps. 22:2. iagh ryter för mins hiertas oroo
skul. 38:9.
Ryting, m. Ett slags kort svärd. [Fsv.
rytinger, Isl. rýtingr, rýtningr.] Bland svärd
nämnas rytingar. Adlersparre Afh. 234.
En Rytting. Skråord. 325 (1546). Rörek ...
rände til konung Olåf med en sax-knif, som
rytinger är kallad. Peringskiöld Heimskr.
1:495. Ryting var en dart, daggert eller
poignard, at ränna fienden i buken eller
sidan, om han lupit under det större geväret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
