Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Rädsla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rädsla
— 694 —
Rännespets
folcket j läghrena. 1 Sam. 14:15. Så
giff-uer nu hwariom och enom thet j plichtighe
ären, ... Them rädzl, som rädzl tilhörer.
Rom. 13:7. godhom rettwisom menniskiom
till hugnatt och hugsuallan, orättwisom och
ospackom till nepst och redhzell. Skråord.
35 (1596). the Gallier hadhe ingen redzel
för them, effter the så fåå voro.
Schroderus Liv. 506.
Rädsla, f. Idhor fruchtan och redzla
(rädsla för eder) ware offuer äll diwr. 1
Mos. 9: 2. Och taladhe ingen vppenbarligha
om honom, för Judanars rädszlo skul {af
fruktan för Judarne). Joh. ev. 7:13.
förvärfva sigh bland folket både ynnest, lydno
och rädslo, Brahe Oeeon. 83.
Räfgråt, m. Then ne är en Räffuegråt,
Then kalles ock Crocodili låt. En liten
Crön. K 8 a.
Räfinna, f. Räfhona. Schroderus
Albert. 2:10.
Räfrumpa, f. Räfsvans, j konungahusen
äro ... kräseligh öron, som allena miuka
swampar och hala räffuarompor haffua wilia.
P. Erici 3:134a. Jfr Fukssvans.
Räfstjert, m. the sålde honom en
räffua-stiert (lismade för honom; T. ihm einen
Fuchssehwanz verkauften). P. Erici 1:115 a.
them som them skadha kunna, stryka the
medh en räffua stiert. 1:163 a. en skrymtare
och räffuastiert. 4:17 b.
Räfstycke, n. Räfstreck, knep. Lät aff
medh tijn Räffue stycke. En liten Crön. K 6 a.
Räfsvans, m. Han merckte grant then
Räffue swantz (list), The Danske wille gå
med the Swenske j dantz. En liten Crön.
F5a. Och (löftet) skyltes medh en
räfve-svans. Olfson Christiern 321.
Räfsvänker, pl. Räfstreck. (Se Svänk.)
Biscop Brask medh sine räffuesuencker.
Svart Kr. 134.
Räftande, n. Rapning. [Fsv. räpta,
Isl. repta, rapa.] raap, räfftande, ructus.
Comenius Tung. index.
Räfvel, m. Sandrefvel. komo the på en
räffuel, och skepet stötte. Ap. gern. 27:41.
Räkel, m. [Mnt. T. räkel, rekel, stor,
grof hund; lymmel, slyngel.] hvad kan det
migh brijda (bry), Att een klaffar smäder
migh, Migh förtalar falskeligh ... Skull’ en
sådan reckell veta, Att iag åth hans sqvaller
lehr. Beijer 377.
Räkling, se Rekling.
Räkna, tr. 1. Anse, skatta. Rekna doch
icke tina tienarinno såsom een Belials dotter.
1 Sam. 1:16. Menar tu at them
Alzmech-tigha behaghar, at tu reknar tigh så from?
Job 22:3. Om en dåre tijgde, worde han
ock wijs reknat. Ord. 17:28. reknadhe för
litet, at han skulle bära sina hand på
Mar-dachaj allena, . . . vthan han foor effter at
förgöra Mardachaj folck. Esther 3:6. the
Swenske rekna högt then stora mandom the
haffua bedriffuit i Danmark. O. Petri Kr. 2.
bådha parterne rekna sich högt, och ingen
wil wij ka för then andra. Ders. — 2.
Tillräkna. Herre, rekna them icke thenna
synden. Ap. gern. 7:60. — 3. Räkna till,
föra på någons räkning;.göra ansvarig för,
beskylla för. Om han tigh ... någhot
skyl-ligh är, thet rekna migh til,... iagh wil
betalat. Philemon v. 18. rekna oss icke
oskyl-ligt blodh til. Jona 1:14. tu reknar migh
j dagh een ogerning til. 2 Sam. 3: 8.
Räkningekammare, m.
"KammarkollegiumJag med några af Rådet voro... i
Räkningekammaren och sågo öfver staten
och riksens medel. Brahe Tänk. 99.
Rämja, intr. Skria, vråla. [Fsv. rämia,
Isl. remja.] Hästerne rämbja. Sv. forns.
1:142. Kommer thet them til dödzsengeri,
så gå the tå tijt medh förskreckelse, rämiande
och skälffuande roop. P. Erici 1:233 a.
Ränk, m(?). Ränker. [T. tillförne äfven
sing. rank, m.] ingen renck eller list (skall)
blifva förgäten, att man om vårt perire må
kunna spela. A. Oxenstjerna (HSH 25:175).
Ränk, f. Lind Ord.
Ränka, tr. Ränkfullt hopsmida,
hopspinna. Begärer (jag, att) j migh ey ville
förtänckia, Ey troo hvadh thenne Phantast
kan ränckia. Messenius Ret. A 2 b.
Ränkelig, adj. Ränkfull, listig. Gånger
och uthgånger all had’ jagh sålunda
ränke-ligh villat, At hoon ... icke kunde kom’ tädan.
Leyonstedt 33.
Ränna, intr. [Mnt. T. rennen.] 1. Löpa.
en hest... rende medh alla macht til
Helio-dorum, och språng vppå honom medh fremra
twå fötterna. 2 Macc. 3:25. — 2. Rida i
språng, renna såsom resenärar. Joel 2:4.
Hoo kan renna medh hestom, eller plöya
medh oxom på helleberghet? Am. 6:12. en
resenär . . . rende til honom in och högg
honom armen aff. 2 Macc. 12: 35. — B.
Tornera. han wille renna för alla Frwer och
Jungfruer skull. Svart Kr. 41. The rende
welleliga, offta ginge hestana på hasana.
Ders. 136. medh häst ränna Var ädlingars
daghligh öffning. Messenius Signill 6.
Rännande, n. Hastigt framfarande,
skyn-dadhe sigh, och j rennandet föll han ... aff
wagnenom. 2 Macc. 9: 7.
Rännare, m. 1. Springare. Se Ri n nare.
— 2. [Isl. rennari] ilende poster eller
ren-nere. RR */» 1542.
Rännefana, f., se Förv ak t. Jfr Från
Filol. fören. i Lund 3:164 följ.
Rännel, m. Rännil, en liten rännel löper
ifrån en åå eller siöö. Colerus 1:170. För
syndafloden var Mälaren en liten rännel.
Dalin Vitt. 5:55. Jfr Rännil.
Rännespets, m. Lans. bindande om
handen, bandet af sin rännespetz, den han
med besynnerlig styrka föra kunde.
Malmborg 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
