Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sak ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sak
— 703 —
Saktfärdighet
Sak, adj., se Saker.
Saka, se Sak 1.
Saka, intr. 1. Saka på, Göra sak af,
åtala. [Mnt. saken.] forplichtade han sich
widh ban til at aldrig wilia saka ther vppå.
O. Petri Kr. 89. han här på alrig saka
eller vrekia (hämnas) skulle. L. Petri Kr.
100. — 2. Skada, göra olägenhet, hinder.
[Isl. saka.] Effter S. Marci scriffuelse
tillåter Christus Apostlomen staaff och skoor,
hwilket här (i Matth. evang.) synes
förbi udas, Men thet sakar intet (gör ingenting
till saken). L. Petri 3 Post. 135 a.
Saker, adj. han skal för thet blodh intet
saker wara. 4 Mos. 35:27. Han är saak
til dödhen. Matth. 26: 66. huem som helst
... wij epter thenna dag beslå kwnne
rette-liga sakan ther til vele wij ingeledis spara.
Gust. 1 reg. 4:271. the mågha fara vtåff
theras köpstadh och ther nest vm kring byn
köpa theris berning ... så ath the j then
motton för landzköp icke szake bliffwa skola.
8:32. the warda sake til alla them, som
sigh på theras exempel förargha. L. Petri
Om nattv. D 1 b. Moses ... gör henne saka
för hjertans begärelse skul, ändoch gerningen
icke är på ferde. 2 Post. 175 b. Himblens
nåd ey kunde sämjas Med din synd, o sakra
Nord. Rydelius Vitt. 17.
Sakfall, n. 1. Brott. Peder Helszing i
Melpada en quittencia på 100 mark ortuger
för hans sakfall att han förde nogra oredeliga
breff mett sig hitt in i landit. Gust. 1 reg.
7:104. Vij vehle och at icke heller någre
... saakfall, som till böter blifve ställte, skole
komma till någen försoning annorstedz än
för een sittiende Rätt. Schmedeman Just.
49 (1563). — 2. Saköre, böter. [Fsv. sakfal.]
jnkreffuia biscops tienden, procurationem och
annan sakefall som plägher gå aff stickthet.
Gust. 1 reg. 6:116. han opbera skall... tiende,
sakafall och andra årlige wtgiffther. 6:128.
för hvartt lass dynge eller orenlighett, som
någen nederkaster anthen i hampnen eller
på gathen, schall giffues i sakfald en halff
mark. Stjernman Com. 1:152 (1557).
Sakfallen, p. adj. Bötfäld. sakfallen til
fyretije marek. Stjernman Com. 1:79(1546).
Sakfälla, tr. Bötfälla. saakfella honom
til hundradhe Siklar silffuer. 5 Mos. 22:19.
Sakmål, n. Klagomål. [Isl. sakmäl.]
wiid gruffuona all ärende och sackmål höra,
ranszaka och slijta. Gust. 1 reg. 10:201.
Sakrament, n. Svordom, förbannelse.
[T. sakrament.] Der på kommer han ... med
så många tusende skjälsord och sakramenter.
M. Stenbock (Lönbom Anek. 2:290).
Sakramentekar, n. Monstrans.
Hie-rotheca, sacramentekaar. Var. rer. voc.
L 6 b. itt Sacramentekar ... och en kalk med
patena. Gust. 1 reg. 7:861.
Sakramentera, intr. Svärja. [T. [-sakra-mentieren.]-] {+sakra-
mentieren.]+} Begynte han sacramentere: Der
Teuffell före honom bort, Der mich hatt hir
her geuort. Hund Er. 14 kr. v. 308.
Sakristia, f. skola the dragha vthaff the
klädher som the haffua vthi tient, och leggia
them vthi Helghedomens Sacristie. Hes.
44:19. thet vagx som fandz i Sakerstien.
Gust. 1 reg. 4: 338. (liket fördes) j Store
Kyrkian och där j en aff Sacrestigarne
neder-sattes. A. Oxenstjerna Bref 2:420.
Sacer-stijger. Emporagrius 397. kyrkiones medel,
documenter och räkningar böra vara
förvarade under säkert behåld uthi sakerstijgan.
Stjernman Riksd. 2: 1796 (1678). Guds
hus och sakerstia. Dalin Vitt. 3:242.
Sa-kerstija. Lind Ord. Sakerstuga. Spegel
Ord.
Saksökare, m. Målsegare. thet obillight
är vthi alla lagelige processer, thet en man
skal varra både sacksöckare och dommare.
Gust. Adolf Skr. 47.
Sakta, adj. Stilla, from. Lägg bort haat
och haff sacta modh. Psalmb. 1536 41.
Sakta, adv. Måhända, väl, lätteligen.
[Mnt. sachte, D. sagtens] mangehanda
stemplingh och ondt rycthe föras, ther
twe-drecth och obestondt sactha motthe
epther-fölya, om j dandemen ther nogon troo til I—
sættiæ wille. Gust. 1 reg. 2:10. Hopes oss
och ath the godhemen borgarene och
al-moghen j hæredhen sacktha hielpa ther
noghen dagxwerkie tiil. 2:233. wij... komme
ther ned til östergölland och måg (må) sachte
til vestergölland. 6: 258. Mötte sachta haffua
skeedt at någhor aff folkit hadhe läghrat sigh
medh tinne hustru. 1 Mos. 26:10. Doch
moste hwar och en thet achta, at han sijn
dristigheet låter wara bewarat medh godh
rådh och försichtigheet, Ty ellies kan sachta
skee, at hon wendes j öffuerdådigheet. L.
Petri Krön. pred. D 4 b. slika Ceremonier
––skulle mestadeels hoos Christet folk
sachta kunna warda lidna. Kyrkost. 37 a.
Kan sachta wara, at tigh så tyckes. Dryck.
E 2 b. Thet kommer sachta til, at enom
vndfaller någhot ord, ther han menar doch
intet ondt medh. Sir. bok 19:16.
Sakteliga, adv. Lätt, ledigt, (hon) toogh
twå tiänistapijghor medh sigh, och stödde
(stödde) sigh sachteligha widh then ena.
St. af Esther 3: 6. The moste honom tullen
giffve: Thua Rosennobeller för hvart skip,.
Them nappede han så sachteligh till sigh.
Hund Er. 14 kr. v. 133.
Saktfärdig, adj. Som far sakta fram;
mild, mjuk. at en och annar kastar bortt
h och antager k i macht ... och skrifver
mackt... thet löper emot ordets liud, som är
lent och sachtferdigt. Svedberg Schibb. 14.
Saktfärdighet, f. Senfärdighet, tröghet.
Dän sachtfärdighet i hans gärningar, så de
som med kroppen som af förnufftet uträttas,
är en sömnesiuka både i hans krop och
sinne. Hermelin C 5 a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
