Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Samnan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samnan
— 708 —
Samtliga
måtto misbruka til öfverflödig Collatz,
lös-achtigt taal, eller annor sådana fåfengio,
then Prestmänz personer altijdh illa står,
men vthi sådana sampnat är platt olidelighen.
L. Petri Kyrkord. 27 a.
Samnan, f. Samlande. [Isl. samnan.]
Utskrifningen är en krijgzfolkz samnan.
Gust. Adolf Skr. 5.
Samning, f. Samling. [Mnt. samninge,
sampninge.] vj tuäka [tvifla) än fast om
kongen haffuer nogon merchelig sampningh
(krigsmakt) j skaane om han ey lather draga
med henne in i Swnnerboo. H. Brask
(HSH 17:77).
Samqvämd, f. Sammankomst, samqväm,
församling, samquemder och herramöthe.
Gust. 1 reg. 4:223. thenne rijkzdagh och
samqvembd. Stjernman Riksd. 1:442(1597).
hafver Jagh ... eder till thetta sambqvembd
(riksmöte) till hopa beskrifvit. Gust. Adolf
Skr. 158. huilken kyrkia icke annat är, än
heligha menniskiors samfundt eller
delactug-heet och samqwendt. O. Petri Men. fall
E 4 b. ecclesia, thet merker försambling eller
samqwendt. Ders. E6a. haffuen j om
nå-ghot annat handla, tå må thet åtskilias vthi
någhon tilbörligh samquemd (afgöras i den
lagliga folkförsamlingen). Ap. gern. 19:39.
Samråda, intr. Öfverenskomma.
Hero-des mötte mig på samrådd stund och ställe.
Kolmodin Qv. sp. 2:210.
Sams, Samse, adj. Ense, enig, Samse,
Concors. Schroderus Lex. 81. thet settet
som wij hålle hoos Döpelsen, ingalund är
Christi Insettielse och Döpelsens retta bruk
emoot, vthan vthi alla måtto är thy samse
och eenlighit. L. Petri Exorc. B 2 a.
allmän fara plägar och ovänner samse giöra.
Gust. Adolf Skr. 75. Præses och
Assessorerna skola ... sine embetes stycken ...
med samse råd ... uthföra. Emporagrius
268. Des (skeppets) styyr- och höfvitzmän
lät alla samse draga. Liljenstedt Christ.
C 4 a. Nu håller sämjan verlden opp: Alt
går i sams och enigt lopp. Rydelius Vitt.
92. — han hadhe tvenne brödher, Platorem,
som hans sammbrodher var bådhe aff fadher
och modher, och Caravantium, medh
hvilken han samms (samskyld) var aff modhren
alleena. Schroderus Liv. 865.
Samskott, n. pl. Gevärssalvor. De
Svänske sammskått ginge som liungelden
snäll, Å tiuge tusen Ryssar de fälte.
Eu-relius Vitt. 93.
Samsång, m. Concentus, samsång.
Var. rer. voc. G 1 a. Jfr Sam mansång.
Samsäga, f. Samråd? Dieffuulen ...
trulkarlom och them som swartekonst bruka,
är tienstachtigh medh samsägho, peninga
til-dregt ... och hwadh the aff honom begära.
P. Erici^ 5:120 b.
Samsäte, n. Sällskap, samqväm. [Isl.
samsceti.] Joan Smalendningh ... kom j dryk-
kenskappe j thrætte med her henrich
aka-sonsz fogthe oc oppa thet ingen skwld eller
sack finnes skwlle med honum vndhueck
han theris samsæthe. Gust. 1 reg. 4: 49.
Samsätta, tr. 1. Sammansätta, förena.
Thet var och lust at see the fyra Elementer
Sam-settia all then kraft som them tå var
förlänter. Spegel G. verk 270. Svea och
Götha enigheet af nöden var, at the medh
en samsatt hielp kunde möta och til ryggia
drifva sine fiender. Schroderus J. M. kr.
137. Kunde altså the Assyrier uthan någon
möda thet ena svaga folcket effter thet
andra, som ännu icke stoort viste aff förbund
och samsatt macht, underkufva. P. Brask
Puf. 4. vij detta af berådde och samsatte
modhe lofvat. Stjernman Com. 1:818 (1629).
— 2. Refl. Förena sig, öfverenskomma. bodo
the, att samme almoge skulle wehll göra
och komma tilsamans ... så wille the
sam-settia sigh medh them och bliffua widh Kong
Götstaff. Svart Kr. 147. måge the
sam-settie sigh om någre godhe män, som the
kunne tage i valedt (till den lediga tjensten).
HSH 18:361 (1597). Rijksens Ständer ju
undertijden måste komma till samman och
om rijksens vichtige och vårdande saaker
sig berådslå och samsättia. Stjernman
Riksd. 1:465 (1598). endrächteligen samsättie
och föreene sigh om thet som them
sampt-ligen kan och må lände til välferd. Com.
1: 461 (1602). Hvadh nu tijden anlangar uthi
hvilken vår Herre Christus haffuer låtit sigh
födas,... kunde the lärde sigh icke samsättia.
E. Svenonis C 2 a. de Svenske och
Danske Commissarier hade sig om alla punkter
förenat och samsat. S. Elofsson 181. Emot
sådan hans farlige upsåt hafve vij oss...
samsat och förenat. Gust. Adolf Skr. 225.
mechtiga Nationer hade i sinnet och sigh
samsat, at vela föra krigh på Sverikie.
Pe-trejus Krön. 71. Landzens inbyggiare haffva
samsadt sigh om lagha öffverhetz vhal. L.
Paul. Gothus Mon. pac. 143. (Höra de 4
sista exemplen till ett v. Samsa sig?)
Samt, adv. Jerobeam samt medh hela
Israels menigheet komo. 1 Kon. 12:3.
Pre-sternar samt medh sina stalbrödher äro lijka
som röffuare. Hos. 6: 9. then tijdh wij än
nu worom j synderna, haffuer han oss, samt
medh Christo giordt leffuande. Eph. 2:5.
här icke allenast är wijn och bröd, vthan
ock så samt här medh Christi sanne
lekamen ... och hans sanna blodh. L. Petri
1 Post. b 3 b.
Samtal, n. itt gott lofford (kommer) aff
hennes (vishetens) vmgengelse och samtaal
(samtal med henne). Vish. 8:18. Tå hadhe
Festus samtaal (öfverläggning) medh Rådhet.
Ap. gern. 25:12.
Samtjock, adj. Undersättsig. Lind Ord.
Jfr Rietz.
Samtliga, adv. Tillsammans, i ett sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
