Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sinkapass ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slnkapass
Sinnrik
Lituus. Schroderus Lex. 46. en krokot
staaff... på Latin Lituus, aldenstund han var
nästan lijk een Zinka eller Corneet.
Schroderus Liv. 17. sinckan (krumhornet).
Comenius Orb. piet. 205. Stöten i sinkor och
horn. Rudbeck Vitt. 28. Sedan konung
Håkan understodh at konung Harald var
dödh, blåste han uthi zinckhornet. Sylvius
Er. 01. 45.
Sinkapass, m. Ett slags dans. [F. cinq
pas.] Jagh skal komma käringen til at dantza
sinckapass för migh, fast tänderna skaldra.
Chronander Bel. I 6 a. (i) Padvan,
Sinka-pas sampt och Cardus Suinger eder been
med konstitt puss. B. G. visbok 228.
Sinn, Sinne, n. Gång. [Isl. sinn, sinni.]
Thet är allom menniskiom förelagdt, at the
itt sin döö skola. L. Petri Om nattv. E 8 b.
Thetta war icke thet första sin, ey heller
thet sidsta. Svart Kr. 5. I samma sinn,
sinne (på samma gång, i samma stund).
Hund Er. 14 kr. v. 69, 138, 152. I thetta
sinn. Ders. v. 324. Konungen fan them ...
tiyo sinnom klokare och förståndighare än
alla stiernokijkare. Dan. 1:20. såsom j
haff-uen winlagdt idher til at affwika jfrå Gudh,
Altså wender nu om, och winlegger idher
tiyo sinnom meer at sökia Herran. Bar. 4:28.
siwtiyo sinnom siw resor. Matth. 18:22.
talet på them (englarne) war mong sinnom
tusende tusend. Upp. 5:11. thenna modren
hade tusende sinnom heller seedt sina dotter
döda, än,... L. Petri 1 Post. X 4 b. thet
wore tusende sinnom bättre. 2 Post. 222 a. thet
huldskap och manskap, som the offta
sinnom Koning Götstaff sworet hade. Svart
Kr. 147.
Sinna, intr. Besinna, fundera (på). [T.
sinnen.] om jag sinnar rätt, så mått’ iag eer
rätt gifva. Lucidor O o 3 a. Han sinnar
alt på nya streek. Dens. Rr3a.
Sinne, n. 1. Förstånd, vett. iagh ... kom
åter til sinne igen. Dan. 4:31. j hadhen
mist sinnet. 1 Cor. 14: 23. Jagh skal bidhia
j andanom, iagh skal ock bidhia medh
sinnet (tü> vot). 14:15. han mötte lära tokt och
sinne. Gust. 1 reg. 6:223. then ther tokt
och sinne wiste, pleghade kallas höffwisk,
thet är, han hade warit i hoffuet och lerdt
godha sedher. O. Petri Kr. 78. — 2. Tanke,
mening, vilja, wile wij... ath tw om samma
ærendhe framdeles oss thin godhe raadh
och szinne ... giffuer tilkenne. Gust. 1 reg.
2: 230. giffuer oss edert synne och meninghe
med eder scriffuilsze tiilkenne. 2:231.
riikit-zens raad nw sith synne ther om sagt haffua.
3: 23. Doch war jcke wår mening, atj...
annerlunda skulle handla än som wårt sinne
war, men jcke emott wårt sinne. 7:51. i
fare jw epter att edert sinne skall haffua
framgång ee huru thet gåå kan med wårt
sinne. Ders. såå mong howudh, så mong
sinne. O. Petri Guds ord C 2 b. Tala migh
icke j thet sinnet (sök icke att intala mig),
at iagh skal offuergiffua tigh. Ruth 1:16.
Hoo wil komma Ahab j thet sinnet
(öfvertala honom), at han dragher vp och faller j
Ramoth j Gilead? / Kon. 22:20. Så läter
icke nu Hiskia bedragha idher, och läter
icke tälia idher j sådant sinne (ingifva eder
sådana tankar), och troon honom intet. 2
Krön. 32:15. hon stoodh fast j thet sinnet
(beslutet), at hon wille fölia henne. Ruth
1:18. Så stoodh hon doch widh sitt sinne
at hon wille fara. O. Petri Kr. 80.
begynte han settia sitt sinne (syfte, föresats)
ther epter at the aff Tawastaland skulle
vm-wende warda til Christi troo. Ders. 72. Thet
var och theres acht och sinne. Hund Er.
14 kr. v. 192. — 3. Innehåll, mening,
betydelse. fingo them breff j henderna widh
thetta sinnet. Ap. gern. 15:23. The sende
wel fyra gånger til migh widh samma
sinnet (budskap af samma innehåll), och iagh
swaradhe them alt widh samma sett. Neh.
6: 4. Lagsens retta sinne och mening. Försp.
till G. Test. ewangelij rätta vdttydning och
sijnne. Gust. 1 reg. 5:105. Christus
haff-wer lärdt oss ena böön, ther fåå ordh ära
vthinnan och diwp sinne. O. Petri Men.
fall F8 b. thet ligger icke macht vppå huadh
liudh eller skick orden haffua, vthan vppå
sinnet allena. L. Petri Dial. om mess.
28 b.
Sinnebild, n. (såsom i T.) Då skull’ vårt
sinnebild mot inre tankan svara. Börk Lykk.
Alb.
Sinnig, adj. Sinnad. [Mnt. sinnich.] wij
iw altiidt haffua withat edert betsta,... och
icke heller en nw anners ære synnighe.
Gust. 1 reg. 2:8.
Sinnig, adj. Sinnrik. [T. sinnig.] de frie,
sinnige konster, grammatica, rhetorica, logica,
musica, arithmetica, geometria, statica,
astrono-mia, architectonica, pyrotechnica etc.
Stjernhjelm Bac. Carol. 182.
Sinnlös, adj. Oförnuftig, ursinnig. [T.
sinnlos.] Amor,... en sinnlös gäck.
Stjernhjelm Fångne Cup. 2 intr. Vetvillingar och
sinlöösa menniskior. P. J. Gothus Rel.
art. 13. Och må iag then för gäck, för meer
än sinnlöös hälsa, Som längtar ey then dag,
han måtte brudgum stå. Rudeen 222.
sin-nelööss gäck. Lindschöld Gen. D3b.
Sinnrik, adj. Klok, förfaren, erfaren.
Han (Erik 14) var en snäll, sityrik, vis och
förståndig herre. Tegel Er. 14 hist. 2.
bliffva aff behändige hoffmästare och sinrijke
præceptoribus... uptuchtat. PhrygiusJ
Lik-pred. 32. Cato var så förståndigh och
sin-rijk, at han alle ting, lijtet eller stort, genom
sigh sielff närvarande förrättadhe.
Schroderus Liv. 488. (Hertig Carl Filip var)
försichtigh och sinnrick. Gust. Adolf Skr.
98. Hoo som myckit effterfrågar, han är
sin-rijk (L. industrius, T. fleissig). Comenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
