Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sjelfåtsten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjelfåtsten
— 720 —
Sjödrift
Sjelfåtsten, m. Se Sjelffrätsten. den
rostige sielffåthstenen. U. Hjärne Vatt. 82.
Sjelfåtsår, n. 1. Kräftsår. Lijkmatk,
sielffåttsår (L. herpes) Comenius Tung. 316.
— 2. Rid- eller gångsår. Lind Ord.
Sjetting, Setting, m. 1. Sjettedel. [Fsv.
siättunger.] köpmen skole hielpe en settingh
till gruffuones beste aff huart mark wärde
the före till bergitt. Gust. 1 reg. 7:144. —
2. Sjettedels hemman. Och schal han for:na
marklandt iordt haffua wnder een heel
settingh. Gust. 1 reg. 2:48. — 3. the
siet-tingar, som ännu öfverlefva, måge dimitteras
{ur krigstjänsten) och sigh under sine förre
huusbönder begifva, så frambt the icke hafve
låtit sigh värfva. Stjernman Riksd. 2:1856
(1680). Cronhjorts "sjettingar" voro
dragoner, utskrifna bland allmogen, sex bönder
om hvarje dragon. Björlin Kriget mot
Danmark 1675—1679 111.
Sjuda, tr. Koka. [Isl. sjöfia.] nödhen
dreff mång fatigæ mæn til at siwda salt waten
och hielpa sig met. Gust. 1 reg. 3: 336. hon
toogh en deegh och knodhadhe och södh
thet. 2 Sam. 13:8. Tå toogh Daniel tiäro,
flott och håår, och södh thet tilhopa. Drak.
i Babel 26. j skolen icke ätat (köttet) råått
eller medh warne sudhit. 2 Mos. 12: 9.
tagha boghen aff wädhuren sodhnan. 4 Mos.
6:19. then ogudhachtighe hopen skal få rådt
igen för illa sudhet. L. Petri Chr. pina
n 3 a. nw ligger han och siuder (kokar ihop,
stämplar) med thet parthij som ... oss föghe
gott vnne. RR 1/t 1545.
Sjuka, f. Sjukdom. Jesus ... heladhe
allahanda siwko. Matth. 9:35. siwkt folck
aff allahanda siukor. Luc. 4:40.
Fruktbärande träs siukor. Risingh 43.
Sjukaktig, adj. Sjuklig, wij förnimme,
att tw äst vndertijden någet siukachtig. Hist.
bibi. 1:202 (1573).
Sjuke, m. Sjukling, hadhe the til
honom allahandra siwkar. NT 1526 Marc. 1:
32. och fördhe tijt theres siwkar. Ders.
Ap. gern. 5:16.
Sjungfågel, m. Sångfågel. Comenius
Tung. 153.
Sjunka, intr. Then Lybske Swanen (ett
skepp)... sanck. Svart Kr. 92. Han sanck
för Fröijas fagra fötter. Wexionius Sinn.
A2 2 a. han sänk ned til jordena. Spegel
Pass. and. 131.
Själ, f. 1. Lif. han ... slåår honom hans
siäl j hiäl. 5 Mos. 19:11. Tå iagh nu sågh,
at ingen frelsare på ferde war, satte iagh
mina siäl j mina hand (vågade jag mitt lif),
och droogh åstadh emoot Ammons barn.
Dom. 12:3. Jagh bär mina siäl j mina
hen-der (står i lifsfar a) alltijdh. Ps. 119:109. —
2. Menniska, person. Om någhor ... stiäl
ena siäl vthaff sina brödher vthaff Israels
barnom, och försetter eller sälier henne.
5 Mos. 24:7.
Själagagn, n. The finnas ganska få, som
något achta theras sielagagn. L. Petri 1
Post. U5b.
Själagåfva, f. Gåfva (till kyrka) för
själens salighet. [Isl. sålugjöf, Mnt.
sele-gav hwickett hemman han vdi siälegåffwe,
som dhå sedwane war, vnder samme Alffta
kyrcke gaff. Thyselius Handl. 2: 284(1545).
Själagömmare, m. Själasörjare, idra
siälagömare, biscopanar eller kyrkeherrer.
Gust. 1 reg. 5:25. wara en siälagömmare
eller en sooknaherre. O. Petri Sakr. 8 b.
Själahjelp, f. [Fsv. siälahiälp.] Se under
E ftergärd.
Själarykt, f. Själavård. Theras
Pre-bender förbättrade the med Messor, Vigilier
och andra sådana siälarökt. L. Petri 2 Post.
208 a. sådant (att tömma minnesbägaren)
varit räknat för een heligh Ceremonia och
the dödas siälarykt. Kr. 18. bedragne aff
munkars och presters predican om
siäla-rycht, om skärdzeld och annadt sådant.
Svart Kr. 103.
Själarätt, m. Graföl. leet han tillredha
itt mächta giästebudh, lijka som Konungh
Hadingh ... till een siälarätt och begrafningh.
L. Petri Kr. 18. han blef ther tå af honom
slagen ... och vändes thermedh hans bröllop
till siälarätt och begrafningh. Ders. 34.
Själas, dep. Ligga i själatåget, dö. [Fsv.
siälas, Isl. salast.] hon begynte siälas (hon
var döende). Luc. 8:42. monger kommer
aff sinnet, och bliffuer sedhan j wettwillonne
alt in til thes han siälas. L. Petri 4 Post.
61 a.
Själatåg, n. Själatåge, m. [Fsv. siäls
töghan? jfr Isl. tog, n. togi, m. togan, f.
"tractus". B. Hald. Mnt. seletogen, ligga
i själtåget.] the som i sielatugh liggia. Uti.
på Dan. 607. lågh j siälatoghan. 2 Macc.
3:31. han ligger j sielatogan. L. Petri
Kyrkord. 60 a.
Sj"älavaktare, m. Själasörjare. Then
Christna menigheten tilhörde ath wälia och
vpropa skickeligha, lärda och frooma män
til allés theras tiänare och siälawachtare. O.
Petri Sakr. 8 b. siälawachtare eller
sokna-prester. Ders. 10 a.
Själig, adj. Begåfvad med själ, andelig.
Then (kroppen) heter aff Paulo siäligh, Ty
siälen hon häfdar thän. (odifj.a 1 Cor.
15:44.) Bureus Nym. 111:4.
Själning, f. Själtåg. när een menniskia
j någor dygn ligger i själningenne och drags
medh döden. P. J. Gothus Enchir. Dd
8 a. _
Sjöbredd, m. Sjöstrand, han sågh twå
båtar stondandes j syööbredden. NT 1526
Luc. 5:2.
Sjödrake, m. Siödraken eller Leuiathan.
P. Erici 3: 8 a.
Sjödrift, f. Strandvrak. [Mnt. sedrift,
T. seetrift.] Siödrifft och vraak, som aff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
