Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skedesdomare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skedesdomare
— 730 —
Skena
huru longt och widt theras lop och skeedhe
wara skal. Uti. på Dan. 309. Han tog då
ut sin häst och spände för sin slede, Han
genast spände på att åka Staphas skede (åka
kapp; om Staffans skede se Rietz 582).
Livin 115. — 3. Tid, tidpunkt, komma
offuer thet skedhet, vthi hwilko mestadeels alle
pläga wara ... ostaduge til sinnes. L. Petri
Om nattv. A 4 a. — 4. Skick, tillstånd, otroo
och oretferdugheet haffuer nw fååt
öffuer-handena, och är nw snart kommet j sitt
wersta skeedhe. O. Petri 2 Post. 5 b. een
så gammal och skröpeligh man skulle gå
till kamps medh een som alldeles fullföör
och uthi sitt bästa skeedhe (lifskraft,
lefnadsålder) stadd var. L. Petri Kr. 28. uthi
sitt bästa ungdoms skede. Schroderus
J. M. kr. 40.
Skedesdomare, m. Skiljedomare.
Tegel Gust. 1 hist. 2: 144. Jfr
Skedes-rättare.
Skedesherre, m. Skiljedomare. [Mnt.
schedeshere.] Kunde tå inbördes
förlakning ey skee, skulle begges rätt vara
våld-gifven under the skeedes herrar som begge
parterne åthnögde. Girs Gust. 1 kr. 101.
Herr Svante Sture, Herr Peder Bragde ...
våre (voro) Skeede Herrer (vid torneringen).
Stock. Mag. 3:104 (1561).
Skedesman, m. Skiljeman. [Mnt. [-sche-desman.]-] {+sche-
desman.]+} De Danske tilbödo sig på den
Tyske lands sidan under främmande
skedesmäns dom. Girs Joh. 3 kr. 8. en
skedesman, at skilja them åt, som voro oense.
Svedberg Pest. 165. Elihu var af Gudi
utrustad at såsom en skedesman med skiäl
och grund leggia sig emellan Job och hans
vener. Schibb. 66.
Skedesrättare, m. Skiljedomare. [T.
schiedsrichter.] opartijske skedesrättare.
Tegel Gust. 1 hist. 2:141. skall den ene part
then annen för the vpartieske Skedesretter,
som af beggie parter... förordnede blifue,
derföre till antwort och rette stille stå. Gust.
1 reg. 13:161.
Skedhus, n. Skedfodral.
Cochlea-r i u m, skeedahwss. Var. rer. voc. G 8 a.
Skef, adj. Sned. han är icke
wälkommen, vthan warder medh skeffuom öghom
anseedder. P. Erici 2: 158 a. att frijkalla
presternas stompner, och dem på
uthskrif-ningar låta oroteradhe blifva ... thet skulle
gifva androm exempel och förorsaka hoos
mångom ett skefft öga på presterskapet.
Stjernman Riksd. 2:1132 (1649).
Skefva, intr. Skela. Skefva med ögonen.
Lind Ord.
Skejdesölf, n. Silfver som genom
skedning erhållits. Murberg Mynt 125.
Skeka, intr. [Jfr Isl. och N. skeika,
ävensom N. skjæka, skjcekja Ross.] Spärra ut
benen, skrefva. Alle här fram gå ått edher
peeka Att i ligge här så och skeeka. Ron-
deletius 15. Medh fötterna skall tu i
vädret skeeka. S. Brasck Ap. gern. L2b. han
takkan seer hoos gumsen gåå och skeka
(klifva). Spegel G. verk 160. Rietz 577 a.
Skel, n. Gren, skref. Lind Ord.
Skel, adj. Skelande. [Mnt. schel.] thess
ögon ... blifva skele. Sparman Sund. sp. 363.
Skelert, Skellert, Skillart, Skillert, n.
Ett slags skiftande taft. [Mnt. schelert, [-schil-lert.]-] {+schil-
lert.]+} iij stycker skeliert, förste stycket brunt
och gult, annet stycket huit och leffuerferge,
tridhie stycke rött och golt. Gust. 1 reg.
8:100. eth stycke jdell rött skillert. 9: 135.
en troia... vnderfodratt mett rott skillartt —
en swartt skillarttz troia. Hist. handl. 2: 8
(1548). Alen Skelerett 10 öre. Fin. handl.
8:211 (1555).
Skelfong, se Sk il fång.
Skelg, adj. Dumdristig, framfus? [Jfr
Isl. skeleggr, Mnt. schellich, T. schellig,
skengalen (häst), upphetsad, vettlös, ursinnig,
vredgad. Knappast av Fsv. skicelgher,
ske-lögd (se Skäl g).] Pålacken upblåst och
skelger af andre folcks föracht (förakt för
andra folk). Gust. Adolf Skr. 203.
Skelveng, se Sk il fång.
Skem, n. Sken. [Mnt. schem.] Skem
vel Sken, splendor. Helsingius. eldskem.
Stjernhjelm Ordl. till Here. (Jfr
Hesselman I och y 47.)
Sken, Skin, n. [Isl. skin, Mnt. schin.]
Utseende (utvärtes sken), samma breff
haff-ver stoort skeen och synes epter första
anseendet ganska lijct. O. Petri Svar till P.
Eliæ a 2 a. hon ingen ting för någhot
rek-nar, med mindre thet fyller öghonen, och
haffuer stoort sken. L. Petri 1 Post. C 5 b.
— För denna bildliga bet. har Bib. 1541
vanligen skin, för den egentliga deremot
sken. bedriffua wold vnder Lagsens skijn.
Zeph. 3:4. droogh han in j Syriam medh
thetta skijn, lijka som han kome som en
wen. 1 Macc. 11:2. kastadhe vth båten,
vnder thet skijn, at the wille föra vth
ankare aff framskepet. Ap. gern. 27:80.
Pha-riseers rettferdigheet stoodh allena vthi
vth-wertes gerningar och skijn-. Matth. 5:20
(glossa). haffua wel itt skijn aff wijsdom.
Col. 2:23. haffuandes itt skijn til
gudhach-tigheet. 2 Tim. 3:5.
Skena, f. Skenben. [Mnt. schene, T.
schiene.] huru hengia hans (den korsfäste
Kristi) starke och välskapade skenor.
Schroderus Kegel. 153.
Skena, f. S1 å fö r s k e n a n, gifva på
båten, öfvergifva, afstå ifrån, huar han
wil wara en rett Christen moste han slå sitt
munkaliffuerne for skenen. O. Petri Klöst.
E 3 a. Ey ... at iach wil at the skola så til
pricka halla theres reglor, vtan iach wille
mykit heller ath the platt skulle slåå theres
reglor för skenona och låta them fara. Ders.
Fia. man ... slår vår lag platt for skenen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
