Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skilderi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skilderi
— 735 —
Skiltvakt
Lathe beställe nogit sådhanne krut och
hand-skytte, som är gode skijffue rör. Fin. handl.
7:195 (1547).
Skilderi, Skilleri, n. Målning, tafla.
[T. schilderei.] kamrar på mång sätt
bepry-des bos de rika, Med Damasc klädes en,
och en med Schilderi. Spegel Öpp. par.
59. Uti hennes kammare hänga några
skil-lerier. Lagerström Gir. 51.
Sammetsråc-kar, roberonder, uniformer, abbé-koftor ti I—
sammans gjorde för ögat et behageligt skilleri.
Dalin Vitt. 6: 39. Jag, som har lust til
målning och portraiter,... Jag vil bli den,
som alt på taflan sätter, Och gör af alt et
skilleri. 6: 289. Alt för sköna skilderier Af
största mästrar, som verlden har sedt. 6: 437.
ingen, som vil öfva sig uti at göra et
skilderi, lastas derföre at han copierar det bästa.
Brovallius 9.
Skilfång, Skilsfång, Skelfong,
Skel-vèng, m. och n. Skilnad, åtskilnad. Och
han giffwer almoghan för raad, at the wele
sin emellan så lagat ath skilsfångh wåre
emellan fatiga och then rika (i afs. på
gärdens utgörande). Gust. 1 reg. 3: 323. ecke
wetha giöra jtt rett skilfång emellan thet
gambla och thet nya testamentit. 5:170. j
thenne församblingene är inghen skelfong
mellan herren och tienaren. O. Petri Men.
fall E 6 b. wåre jngen skelweng emellen
gudz ordh och menniskies ordh. Svar till
P. Gallé A 4 b. inghen skelueng skal wara
emellen fatigh eller rijk, leekt eller lärd.
Svar till P. Eliæ a 2 b. skilfång. Guds ord
C 3 a. emillan hans (Jesu) omskärelse och
andra Judars omskärelse är så stoor
skil-fong, som emillan himmel och jord. L.
Petri 1 Post. I 5 a. Herre, när tigh är ingen
skilfång hielpa ibland monga eller ther ingen
macht är. 2 Krön. 14:11. föga skilfång var
mellom ett sådant stillestånd och en öppen
feigde. Gust. Adolf Skr. 292. dödsens
lije feller fast monga, unga och gamla, höga
och låga, rika och fattiga utan skilfång:
Svedberg Dödst. l. thett allenast een
privat querelle varit haffuer, opvuxin aff een
hastigh skillfångh (bråd skilnad) dem
emillan. Adlersparre Hist. saml. 1:148 (1633).
hvilket de Svenske förmente vara et
nogsamt klart skilfång (skiljemärke) på Sveriges
och Götes vapner. Girs Joh. 3 kr. 26.
Skilja, tr. och intr. Så skilde Isaac
Jacob jfrå sigh (sände honom ifrån sig), at
han foor in j Mesopotamien. 1 Mos. 28: 5.
The tiocke skyyr skilia (skingra) sigh, at
klart skal warda. Job 37:11. ther skil mykit
(är stor skilnad) på, göra Lagsens gerningar,
och fulborda Laghen. Försp. till Rom. att
skilia honom aff medh (göra honom af med,
beröfva honom) somme aff them (hans
anhängare). Svart Kr. 57.
Skiljaktig, adj. iagh är kommen til at
göra menniskiona skilachtigha emoot (söndra
en menniska från) sin fadher. Matth. 10: 35.
här effter skola fem wara skilachtighe
(söndras från hvarandra) vthi itt hws, tree
emoot twå, och twå emoot tree. Luc. 12:52.
Skiljaktighet, f. Söndring. När j
kommen tilhopa j Fcrsamlingenne, hörer iagh,
at jbland idher är skilachtigheet. 1 Cor.
11:18. den skiliachtigheet och träta, som
sigh emellan oss (hertig Carl) och rijksens
rådspersoner förorsakat hafver. HSH 19:194
(1600). orolige och bullersamme menniskior,
the ther äre en root, uphoff och begynnelse
till all skiliachtigheet, splijf och tvedrächt.
Stjernman Riksd. 1:671 (1612).
Skill, n. Skiljaktighet, söndring. [Isl.
skil.] Vij, som alt hvar om ann i haat och
afvund lefva, Vij moste Stella in haat, splijt
och inbörds skill. Rosenfeldt Vitt. 255.
Skillerhus, n. Skyllerkur. [T. [-schilder-haus.]-] {+schilder-
haus.]+} Spegel G., verk 248.
Skilleri, se Skilderi.
Skillert, se Sk el ert.
Skilnad, m. 1. Remna, een reffua eller
skilnat. 1 Krön. 15(14:11), glossa. — 2.
Afskiljande, åtskilnad. Thenna förlåt giorde
en skilnad emellan helgedomen och thet
aldrahelgasta. Spegel Pass. and. 433. — 3.
Oenighet, söndring, när någen twist eller
skilnatt emellan dieknerne, Slottzfolckett,
Borgerne eller andre komme kan.
Thyse-lius Handl. 2:281 (1545). förlikte han sig
då omsider med sin broder, Hertig Carl,
med hvilken han ... hade ju altid varit uti
någon skilnad. Girs Joh. 3 kr. 148. du.
råker i skildnad ined hela verlden.
Hermelin E 5 b.
Skilpot, adj. Betäckt med vass, säf? ?
[T. schilfig; Mnt. schilp.] skilpote hvaler..
Stjernhjelm Fångne Cup. 3 intr.
Skilsman, m. Skiljesman. en rättrådig
skilsman och domare. Stjernhjelm Lycks.
är. cartel.
Skilsmessa, f. Söndring, oenighet, han
(Sev. Norrby) icke annath j szinneth
haff-wer een ath komma aastad en twædrecth
her inbyrdis och saa wille han komma paa
konung Cristierns wegna j skilsmesszene
och taga landit in honum tiil godo. Gust. 1
reg. 2:101. almoghen skullo opresa siig emot
oss oc konung Cristiern skule få komma i
skilzmessana oc ther medt komma tiil
rikens-sens besyttningh jgen. 6:54. konung
cristiern oc hans medhjelpare Erchebiscopen
oc hans parti komme j skilsmessone medt
oss, sedhan wii jnbyrdis så örlighat haffue,
oc thagha så rikit jn igen. 6: 58.
Skilsmål, f(?). Skilnad. Han gör här
een skijlsmål på, Syndernes fiende är han
wel, men icke menniskionnes. L. Petri
2 Post. 105 b.
Skiltvakt, f. Tjenstgöring som skiltvakt,
vakthållning, lefva (lemna) uthi skiltvacht
en hoop tråssbänglar. Schroderus J. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
