Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Smallra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smallra
— 773 —
Smeta
buller aff vapnen. Sylvius Er. 01. 45. (han)
skiuter Enars båga mit i tvenne klyfftor, så
at smalret och brakandet aff samma skått
hördes ett godt stycke vägh. Ders. 76.
Smallra, f. smalra, bialla, skalra, skälla,
crepitaculum, crepido. Comenius Tung.
index.
Smalröstad, p. adj., se G r a n n 1 j u d i g.
Smalts, se Smelts.
Smarald, m. Smaragd. [Mlat.
smaral-dus, It. smeraldo, Sp. esmeralda.] Ett korss
medt diamanter, rubiner och smaralder. HSH
29:170 (1567).
Smedshammare, m. Hon toogh naghlan
medh sijn hand, och smedzhammaren j sina
höghra hand. Och slogh Sissera genom hans
hoffuudh. Dorn. 5:26.
Smedsverk, n. Handtverk,
konstnärsverk. affgudhar, the doch altsammans smedz
werck äro. Hos. 13:2.
Smek, Smeker, m. 1. Enfaldig,
lättro-gen stackare? [Jfr Isl. smeykr, rädd, feg.]
konung Waldemar war konung Magnuse för
cloock, lockade och lismadhe, och (til
ewen-tyr) trugade med, så lenge (till dess) han
fick alt Skåne ... Och ther aff at han (Magnus)
läät så bedragha sich, bleeff han kallat Smeeck.
O. Petri Kr. 133. [Fsv. smeker, "eg. smek,
smekning; smeksam person ss. (skymfande)
tillnamn" Söderwall; N. smeik, m.,
"Ind-smigrelse, Kjærtegn" Aasen, "indsmigrende
Person" Ross.] — 2. Smekare, smickrare.
[Mnt. smeker.] (Astrild) af en klook Man
gör en narr, en älskogs took, En man af
alfvar til en smeek. Stjernhjelm Hängde
Astr. 63. det skal blifva een annor leeker,
Jagh skal för ehr vara ingen smeeker. S.
Brasck Förl. sonen H 2 a. Smeeker,
as-sentator, adulator, parasitus, blandiloquus. ■
Helsingius.
Smekel, adj. Skrymtande, falsk. [T.
schmeichel-] låcka then ene effter then
andra til sig med smeckel löfften. Gust.
Adolf Skr. 148.
Smeken, adj. Smekande, inställsam, hal,
mjuk. [Isl. smeykinn.] en smeeken munn
kommer förderff åstadh. Ord. 26:28. Thet
är tryggare boo när en ond man, än när
een smeken quinno. Syr. 42:14. giffua them
smeeken ord. l. Petri 3 Post. 115 b.
lis-mare, skrymtare och öghnaskalckar, hwilkas
ord äro söt och smeeken. Chr. pina Q 5 b.
Smeker, Smeeker, sé Smicker.
Smekeri, n. 1. Skrymteri, falskhet. [Mnt.
smekerie.] Herren förstöre alt smekerij. Dav.
ps. 1536 12:4. Läkiare konsten
(besynnerliga såsom hon nu aff månge brukat varder)
är icke annat, än itt stycke aff smekerij
(charlatanen). R. Foss 462. — 2. Smek.
thenne falske inbillade Gudens (Amors)
smekerij icke är annat än strick och snaror.
Stjernhjelm Lycks. är. cartel. — 3.
Efter-låtenhet. borde eder tilbörligit straff, att i
tillstädie ... någhon att understå sigh thett
att företagha, som vij hafve förbudit, Och
skole i föghe niuthe thett till godho edert
smeekerij. HSH 18:362 (1607).
Smekla, intr. Smickra. [T. schmeicheln.]
at smechla och enom til villie tala.
Schroderus Liv. 527. the altidh medh them
smeckle och hålle, som närvarande äre.
Ders. 557.
Smeklare, m. Smickrare, lismare. [Mnt.
smekeler, T. schmeichler.] ögnetienere och
Smeeklere. E. Sparre Oration D 2 a.
Smekleri, n. Smicker. [T. schmeichelei.]
the Athenienser, som fordom voro frijhetens
hägn och försvar, nu genom sitt egne
enskilde smecklerij (för Romarne) then
all-gemeene saak och handel stelle uthi vådhe.
Schroderus Liv. 490. Konungens vänner
giorde honom säkran, anten aff oförstånd
eller genom smecklerij. Ders. 581.
Smeklig, adj. Smickrande, inställsam.
[Isl. smeykligr, Mnt. smekelik.] lat han oss
med eth smekeligit tal forstaa at han gerna
hade warith wthij en wenlighen handil med
oss. Gust. 1 reg. 2: 98. wij haffue icke
vmgått medh smeeklighom ordom. 1 Thess.
2:5. smekelige Capitels consorter,...
app-laudenter, jabröder. A. Andreæ Försp. till
L. Petri Kyrkost. A 8 b.
Smekling, f. Hyckleri, falskhet, wij faam
inghen sanningh wetha huaske medh budh
eller scriffuilzsom, wthan lygn och
smek-lingh. Dipl. Dal. 2:62 (1525).
Smekling, m. Vekling, klemot
smeek-ling skal väl i een Lapmud (lappmudd) frysa.
Spegel G. verk 162.
Smekra, se Smickra.
Smekunge, m. Et skadligt sällskap plär
sig fram i hofven tränga,... Smekungar heta
de i lismeri och smek. J. G. Hallman 32.
Smelts, Smalts, m. Emalj. [Isl. Mnt.
smelt, n.; T. schmelz, m. It. smalto.] Ett
stort Credentz med hvit smelsts verk.
Lönbom Uppl. 2:23 (1592). En kedja med smalts
inleged. Ders.
Smergel, m. Smirghil. Helsingius.
Smirgel. Lind Ord. [T. söhmirgel.] Glaset
haar crystals lijkheet, men icke hårdheet:
thet skärs medh smerill. Comenius Tung.
93. [It. smeriglio, Sp. esmeril.]
Smerla, f. Smärling. [T. schmerle.]
Smer-ler (Turdi, Turdellæ) äro små, mycket sunna
och välsmakande fiskar. Colerus 1:68.
Smeta, f. Smet, smörja, smuts. Then
som i kohlbodar vill länge omgånga, I them
en svart smeta han snarlig kan fånga.
Törnevall Dia. thet räknas icke til een
ringa smeeta och skamfläck, at han uthi
maat förholler sigh som fää. Schroderus
Hoff. väck. 293. tilreedh henne (själen)...
på thet tu henne föruthan skrynkio och
smeto besittia må. Kegel. 8. Sättja en smeta
(klick) på en. Lind Ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
