Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Spangerel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spangerel
— 788 —
Sparsmak
Spangerel, Spangeräll, m., se Ax-
ling, Kräfveta.
Spann, m. och n. [Fsv. span, f.] Ett
längdmått (motsvarande längsta avståndet
mellan spetsarna av tummen och pekfingret
eller långfingret eller lillfingret). the yngsta
barnen som näpligha en span long äro. Jer.
Iclag. 2:20. Hoo mäler watnet medh
han-denne, och fattar himmelen medh sijn span
(plur.). Es. 40:12., När en skalk får span,
så tagher han sielff een heel alen. L. Petri
2 Post. 295 a.
Spann, n., pl. spänn. Målkärl för säd
o. d. xii (12) spen rog miöl och xii spen
biugmiöl. Gust. 1 reg. 5:104.
Spann, n. Spänne, beprydde sigh medh
spann och smijdhe. Judith 10:3. Thet
gyllene spännet på hattenom. Syr. 45:14.
vth-smyckia ... bådhe medh krantz och krono,
span och spenger, kädho och belte. L. Petri
Om nattv. C 3 a.
Spannhaka, -hake, f. Led, stygg
käring (med en spann lång haka), then
span-hakan (Sibrit) är nu then Som mäst regerar
land och lähn. Olfson Christiern. 150. Hon
gåår och knarrar i vråna, som du veet fullar
de göra, de gambla spanhakorna. Prytz
O. Skottk. Dia. Din gamble spanhake, huadh
gör tu här? Tisbe 39. sådana gamble
käringar och spanhaker äre intet till annat gott
tiänlige, än till att brennas till krutvärk.
Phrygius 5 Likpred. 25. hon hade varit
then värsta spannhake och dåraktigasta
käring (en versta kerling oc hin heimskasta).
Verelius Götr. 232. Madame Aristocratie
har en dotter, en styf bussa, en spannhake,
som heter Förödelsen eller Anarchie. Dalin
Arg. 2, n. 45. — (Hos Rietz orätt
Spannkaka.)
Spannhakug, adj. Spanhakug är then
leskan, Långhalsig som en geet.
Holmström 199.
Spanntalströskare, m. Som tröskar för
en viss andel af det uttröskade.
Löös-drängiar, drifftekarlar, spantalströskare . . .
och slijke uthiages och under fänikor
förordnas. wldekindi 348 (1616). stjernman
Riksd. 2:1278 (1657). (tröskere, både the som
tryska till spannetals som elliest.
Stjernman Com. 1:254 (1576). på landzbygden (äro)
the många gånga-rolffuar, spantals tröskare,
the dyrlegda drengier, unga karler som ...
vilia intet tiena eller någorstadz arbeta med
mindre the få ena tunna sädh om vekon.
Hallenberg Handl. 26 (1611).
Spar, adj. Sparsam. [Isl. spärr.]
Mon-ger man är karigh och spaar. Syr. 11:17.
På store tanckar han eij måste vara spar.
Düben Boil. skald. 27.
Spara, tr. och intr. [Isl. spara.] 1. Skona.
min herre haffuer spardt thenna Syren
Nae-man, så at han intet haffuer taghet aff
honom. 2 Kon. 5:20. iagh icke sparde m;gh
om iagh någhot feladhe. Syr. 23:2. — 2.
Försumma, underlåta, sparer icke att göra
al-tiid bud tilbaka frå eder, huad i for tidender
forfarendis worde. Gust. 1 reg. 9:141. the
... spara icke att spotta för mitt ansichte.
Job 30:10. hwar som helst tu befinner, at
man icke handlar rett, så spar icke hugga
til. L. Petri 3 Post. 115 a.
Sparare, m. Ordh språket, En sparare
wil haffua en tärare (T. ein Sparer will einen
Zehrer haben). P. Erici 1:14 b.
Sparf, m. [Mnt. sperwer, sparwer\ T.
sperber.] Passér, sperff. Var. rer. voc.
R l a. Jach ... är som en sperff ensam påå
taket. O. Petri Men. fall N 7 a. Sälias
icke twå sperffuer för en skärff? Matth.
10:29. Spärf o. sparf. Lind Ord.
Sparfguld, n. Kattguld, guld frå
sparf-guld skilja. Kolmodin Qv. sp. 1: l.
Sparf hök, m. [Isl. sparrhaukr.] Nisus,
sparhööck. Var. rer. voc. Q 4 b. sper-, sperr-,
sporhök. Comenius Tung. 148, register o.
index. Sperffhöken. 3 Mos. 11:16.
Sparliga, adv. Sparsamt. [Isl. sparliga.]
han låter gesta sparliga. Gust. 1 reg. 7: 252.
Then som sparligha såår, han skal ock
spar-ligha vpskära. 2 Cor. 9:6. Han äter och
dricker sparliga. L. Petri 1 Post. H5b.
Giffuer Gudh oss någhot, thet skole wij icke
onytteliga förslösa, vthan fara sparliga ther
medh. Ders. Z 8 b. En förståndigh man
talar sparligha. Sal. ord. 17:27. Gudh wil
icke wara nepper och sparliga medh een
blott hand full, vthan rikeliga medh hela
secken igen bettala. P. Erici 2:174 a. j
för-tidhen leffde folcket mykit sparligare och
nychtare, än the nu göra. 5: 83 a.
Spärr, n. Spjut, lans. [Isl. spärr.] uthi
harnesk väl beklädd, och spärr i handen.
Tempeus 176. rida spärr. Kolmodin Qv.
sp. 1:238. Jfr Spärr.
Sparra, intr. Sträfva, streta (emot). [Jfr
Isl. sperra.] ther man vil fatta i skatan på
itt stort trää, och vil dragat in genom dören
medh våld och macht, tå sparra qvistarna
ther emot. A. Laurentii Hust. 232. Jfr
Uppsparra.
Sparre verk, n. Sömmadt arbete,
liknande ett sparrlag? ett swartt sametz
öff-wertogh belagt med gulsnöre j sparrewercke.
Hist. handl. 2: 40 (1553).
Sparris, m. Asparagus, spargis.
Palmberg 151. Spargitz. Comenius Tung. 136.
Spargus. Spegel Ord. Sparis eller spargis.
Lind Ord.
Sparrlag, n. Våning. Uthur förmaket är
ett tilträdh in i the andre kamrar, genom
trappor ... up i the öfre sparlagh
(contigna-tiones, Stockwerké). Comenius Tung. 544.
Sparrvagn, m. Täckvagn? [Mnt. [-sper-wagen.]-] {+sper-
wagen.]+} P i 1 e n t u m, sparwagn, hengiande
wagn. Var. rer. voc. N2a.
Sparsmak, m. Sparsam, ringa smak?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
