Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Spild ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spild
— 792 —
Spisa
packa, inpacka.] Spilare Embetit ... för en
lest jemn haffue the tagit i Spilare lönn j
öre — för en tunna lax the packa haffue
the tagit j öre — för en tunna späck haffue
the tagit j öre j packar lönn. Skråord. 321
(1546). Packare och Spilare Embeter . . .
För en lest jern i Spilare lön 1 öre 4 p:r
— För itt jernfat att göra 4 öre 18 p:r.
Ders. 3 (1574).
Spild, f. Förspillning. giöra fåfäng spild
på krut och lod. Girs Joh. 3 kr. 38.
Spilhammar, m. P HSH 37:3 (1529).
Spilla, tr. Förspilla, förtaga. Thet
höff-ues ock een Christen menniskio wel, at hon
j tijd kommer til Kyrkio, håller sigh ther
stilla, icke spiller kiyrkioliud, med fåfengt
taal och kyrkioglam. L. Petri Kyrkord.
förspr. 4 b.
Spilla, f. 1. Förspillning, förödelse, the
swora peninge spilla wij ther om giordt hade.
Gust. 1 reg. 2: 46. Ij grifftestenar ... som
med ehr runeskrifft Från glömskans spillo
frälst så mången klook bedrifft. Lagerlöf
80. — 2. Israels barn kunna icke bliffua
ståndandes för sina fiendar, ... för ty the äro
til spillo wordne (Luther: sie sind im Bann).
Jos. 7:12. tagher idher wara för thet som
til spillo giffuit är, at j icke giffuen idher
sielff til spillo,... och gören så Israels läghre
til spillo. 6:18. Tå loffuadhe Israel
Herra-nom itt löffte, och sadhe, Om tu giffuer
thetta folcket vnder mina hand, så skal iagh
giffua theras städher til spillo. Och Herren
hörde Israels böön, och gaff them the
Cana-neer, och the giorde them til spillo medh
theras städher. 4 Mo$. 21:2,8.
Spillerste, Spillersta, förstärkande
prefix. lät han the förnämsta frur och jungfrur
spillersta nakot uthkläda (afkläda). Petrejus
Beskr. 2:61. Spillerste-ny. Lind Ord.
Spillgifning, f. man skal boo ther inne
(i Jerusalem), och ingen spilgiffning skal
meer wara. Sach. 14:11. (Luther: Bann.
Öfv. 1878: förbannelse.) iagh icke skal
komma, och slå iordena medh spillgiffning. Mal.
4: 6.
Spillgifven, p. adj. Man skal intet
spild-giffuit sälia eller lösa, thet någhon Herranom
til spillo giffuer aff alt thet hans äghodelar
är, ... Ty alt spildgiffuit är thet alrahelghasta
Herranom. 3 Mos. 27:28. Man skal ock
icke lösa någhon spildgiffuin menniskio, vthan
hon skal dödhen döö. 27:29. huilken som
befunnen warder medh någhon spilgiffuin
ting, honom skal man vpbrenna j eeld. Jos.
7:15. mitt swerd ... skal fara ... offuer thet
spilgiffna folcket til straff. Es. 34:5. The
(Leviterna) skola haffua theras vppehelle aff
spijsoffer, syndoffer och skulloffer, och alt
spillgiffuit j Israel skal wara theras. Hes.
44: 29.
Spilling, 1. f. Förspillning. at han her
epther icke giör saa stoor peninghe spillingh
paa stockar, brædher, kool. Gust. 1 reg.
2:183. the en slijk weldigh och wäl befestat
stadh, som Babel war, haffua medh så ringa
folks spilling öffuerwunnit. Uti. på Dan.
205. uthj tijdh och uthan någon dags
spilling sammankalla stådthollerne. A.
Oxenstjerna (HSH 24: 239). — 2. m. Slösare.
War icke så selskaps liker, at tu bliffuer
vtharmat, taghandes på ocker när pungen är
toom, ellies warder tu vthropat för en
spilling. L. Petri Sir. bok 18:33.
Spillning, f. Plundring. Syracus bleff
gifvin krijgsfolket til spillnings.
Schroderus Liv. 304. Lind Ord.
Spilta, tr. Klyfva, spjelka, spänta. Han
hade 6n knif i handen och spiltade thär
med några spånar af en trästicka.
Peringskiöld Heimskr. 1:749.
Spinga, Spingra, f. Sticka; skärfva.
uthdraga jern och spinger aff såår. A.
Månsson Åderl. 106. Krasse uthdragher torn och
spingror aff kiötet. ört. 167. uthtaga
been-spingrar aff såår. Ders. 254.
Spinnefiende, m. Afsvuren fiende. [T.
spinnefeind.] the aff affwund och för
ähro-girugheet skul woro Prophetanom Daniel
öffuermåtton ock spinne fiender. Uti. på
Dan. 225. Hr Bencht Schytt och han vore
spinnfiender nu på dett siste. Adlersparre
Hist. saml. 1:371 (1651).
Spinnel, m. Spindel. Araneus,
spin-nel. Var. rer. voc. Q l a. Han bygger sitt
hws såsom en spinnel. Job 27:18.
Spinnelen wirkar medh sina hender. Ord. 30:28.
Spinnel, spinlar. Dalin Vitt. 5:21,1c0.
Spinnelväfnad, m. Spindelväf, wäffua
spinnelwäffnat. L. Petri Jes. proph. 59:5.
Spinning, f. köpa Grekisk ull till tygers
spinning. Kolmodin Qy. sp. 2: 504.
Spintisera, tr. Utgrunda, grubblande
utfundera. [T. spintisiren.] han spintiserar
och täncker up i Svenskan sådana reglor,
som aldrigh hafva varit. U. Hjärne Orth. 142.
Spintisera på något, s. ut något. Lind Ord.
Spira, f. Fiber, kropsens spijror och
senotråar. Lindestolpe Fross. 21. Se
Köttspira.
Spis, m. Konungen ... idher spijs och
dryck bestyyrdt haffuer. Dan. 1:10. brödh,
moosz, wijn, olio, eller hwadh thet för spijs
wara kunde. Hägg. 2:13. Och röffuadhe
wärior och spijs vthu stadhen Jerusalem,,
och läto komma vppå Borghena. / Macc.
1:37. _
Spisa, tr. och intr. 1. Bespisa, gifva mat.
Hungrar tin owen så spijsa honom medh
brödh. Ord. 25:21. iagh skal spijsa thetta
folcket medh malört. Jer. 9:15. the
dren-ger som spijsadhes aff Konungens spijs.
Dan. 1:15. Och befalte at man skulle spijsa
henne aff hans boord. Judith 12:1. När
såghom wij tigh hungroghan, och spijsadhom
tigh. Matth. 25:37. — 2. Föda, nära. Råg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
