Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Springkula ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Springkula
— 796 —
Spröte
gynnar springa (spricka) vth. Matth. 24:32.
the (träden) springa vth och begynna grönskas.
O. Petri 2 Post. 3 b. gumrana springa
på (gamsarne betäcka) . . . fåren. 1 Mos.
31:12.
Springkula, f. Springkulor, som ock
kallades slagkulor, gjordes på det sättet, att
ihåliga kulor af koppar eller mera allmänt
af jern fyldes först till någon del med
slangekrut, sedan med fyrverk, emellan hvilket och
krutet likväl förut blef lagdt bly och kårdel;
de således i fylda kulorna lades hvardera i
en fyrbollssäck,’hvilken sedan tillreddes på
vanligt sätt samt försågs med släger.
Adlersparre Afh. 251.
Springpanna, f. Under Carl 9:s regering
förfärdigades snapplåsen stundom med
springpanna, hvilken inrättning förmodligen bestod
deri, att när eldstålet nedsattes på fängpannan,
sprang locket undan af sig sjelf.
Adlersparre Afh. 222.
Springslek, m. Dans? hwilken
springz-leek här spelades medh the Swenska (af
Krist. Tyrann). Svart Ärepred. 56.
Springstjerna, f. Planet. Spegel G.
verk 167.
Sprita, intr. S p r i t a u t, spricka ut. [T.
spriessen.] Mången af nedträdd root och
pachtande fnöskote stubbar Sprijter här ut,
skiuter op, får löf, och kommer i blomma.
Stjernhjelm Here. 466.
Sprittia, intr. Spritta. Sij, iagh (döden)
haar väldeligh kastat omkull här för mina
fötter Enn i sin spritlande ungdom. J.
Gyllenborg 5.
Sprote, m. Spröte, spö. [Fsv. spruti,
Isl. sproti.] Wicker slår man vth medh en
käp, och Cumin medh en sprota. L. Petri
Jes. proph. 28:27. Sprotta, Stör, Staka, Sudes,
Stecken. Schroderus Lex. 43. Jfr Rietz
661 b.
Sprung, n. Springa, remna? [T. sprung?]
Altså (liksom kon. Dionysii gäst, som sattes
till måltid öfver en glödande ugn) sittiom
vij ock på lukan och sprunget. P. L. Gothus
Tröstpred. C l b.
Spruta, intr. Spricka, skjuta. [Mnt.
spru-ten, T. spriessen, sprossen.] Hvad utom
samma (ympen) spruter fram, Det skiär han
bårt ifrån des stam. Lucidor Rr4b.
Spruta, f. Telning, skott. [Mnt. sprute,
T. sprosse.] (de) Rotade fliteligh uth
odygdens skadliga sprutor. U. Hjärne Vitt. 83.
Sprutkanna, f. Vattenkanna. Lind Ord.
Sprycka, f. Spricka. Lind Ord.
Sprynga, f. Springa. En hemlig sprynga
... har ofta dränckt de fastaste skepp. Mörk
Ad. 2:33. Sprynga. Lind Ord.
Språnga, intr. Knyppla, virka, brodera.
[Isl. spranga.] sitter mitt ibland sine pijgor
och tärnor och antingen spinner, sömmar,
språngar eller väfver. Schroderus J. M.
kr. 205.
Språngetråd, m. Virktråd. Se under
Långtåga.^
Språngning, f. Knyppling, virkning,
broderi. (Jfr Arkiv 13:41; Fataburen 1907,
s. 110 ff.) [Fsv. spra(n)gning; jfr Isl. sprang.]
En högtijdh nu förhanden är, ... Ther til
månge uthsydde ting Behöffues och vacker
språngning. Messenius Signill 34. — Se
under Drätt.
Sp råt, m(?). [Mnt. spröt; T. sprotte, f.]
Språt och spröthfiskar eller anniovitz.
Ri-singh 85.
Spräck, m. Nys, hum. [Fsv. spräk; jfr
Mnt. spreke, tal, rykte.] när the prester finge
någen spreck vtaff, att the.dhäden (från sina
gäll) skulde, wåre tilbefructendis, att the
stemplede någett ondtt eblandtt almogen.
Thyselius Handl. 2: 279 (1545). hade foedt
(fått) ther en liten spreck aff. Svart Kr.
52. hade här foett en spräck vtaff tilförende.
Ders. 120. Ther aff hafver jagh een spräck
hört. S. Brasck Ap. gern. D3a. Jfr Ihre
Dial.-lex. under Språken, Linder
Allmogemålet i Södra Möre•
Spräck, m. Sprängning, sprängande värk.
ett såår, ther inne iagh dagh och natt lijder
ena sådana pijna, styng, spräck, sveda och
verk, at iagh veet offta icke hvart iagh skal
venda migh. P. J. Gothus Tål. A 4 b. lijda
en dagligh spräck ock värck. Phrygius
3 Likpred. 3.
Spräg, adj. Rödbrusig. Spräga kinder.
Lind Ord. Jfr Ihre Dial.-lex.
Spränga, tr. [T. sprengen.] 1. Utsprida.
sprängie lögneskrifter emoth H. F. Nåde.
HSH 19:228 (1600). — 2. Bestänka, sprängia
sigh medh vigdt vatn. Petrejus Beskr.
2:157.
Sprätta, intr. och tr. 1. Spritta. [Isl.
spretta.] När man ... på starkan eld een
vattu kittel setter, Tå hoppar vatnet strax,
frääs, skummar, pöser, spretter. Spegel
G. verk 101. — 2. Låta spritta, sätta i en
sprittande rörelse, slänga hit och dit. en
wanartigh man ... nickar medh ögonen,
sprätter fötterna, teeknar medh fingren. L. Petri
Sal. ord. 6:13. — 3. Sparka (bort), förspilla.
Ey haar man nossin sådant spordt Att någon
hafver sprättat bort Try kungerijken i en dans.
Olfson Christiern 18. – 4. Utsprida. Ey
heller (vill jag) gammal sägn om Babylon
berätta, Fast Grækerna ther om så stort och
mycket sprätta. Spegel Sal. vish. 26.
Sprö, n(?). Agnar. [T. spreu, f.]
men-skians helseroos lijkt spröö och spånor
svinner, Så snart en vidrigh nord å hennes
fägring blås. Wexionius Sinn. C2 3 a.
Spröt, n. Smal qvist, spö. Han har
befäst er thron, som vinglat som et spröt.
Dalin Vitt. II. 5:193. Jfr Spröte.
Sprötad, p. adj. Försedd med bogspröt.
sprötade skep. Peringskiöld Jord. 26.
Spröte, n. Spröta, f. 1. Ungt trädskott,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
