Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Staka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Staka
- 802 —
Stamp
vatnet stagnar. Stjernhjelm Sv. o. G.
males fat. A 2 a.
Staka, tr. och intr. 1. Genomränna med
stake. Sitt ej spänder i lag, som sutte du
stakad i kroppen. A. Nicander Vitt. 163.
— 2. Förbomma, skydda med stakar? [Jfr
Mnt. staken, Pallisaden setzen, vallare.] Den
kungagrifft boort då dess vijde dörar staka,
Men när Gud siälf slår till, hoo tåål hans
hårda tag? Eurelius Vitt. 19. — 3. Staka
sig fram, stappla, vanka? [Jfr Isl. staka.]
hoo som lyster staaka Bå land och rijke
kring, han fahre hvart han vill, Men aldrig
finner han, o Hialmar, meer din maaka.
Eurelius Vitt. 61.
Stake, m. 1. Tornerstång. The rende
welleliga ... Them hölt inga staakar. Svart
Kr. 137. — 2. Bopåle, bostad? (Eller
eldstad, spisel?) må j mig drijfva oc skilia ifrå
godz oc ägodelar, ifrå löst och fast, ifrå hvar
then stake iagh äger i Sverige. Phrygius
Him. lif. 178. (Jfr S t a c k e samt Rietz stake,
eldstad.) — Se även under Slaka.
Stakel, m. Tagg. [T. stachel.] Christina,
liten eld, är vorden oss een fakel, Vår
fiender ett bloss, en blix, en brännand’ stakel
(nagel i ögat). Stjernhjelm Jubelsång. På
eder throon ... Skall iag ett blåss ehr fiend
till tråss, een skarpliungande stråle Sättia,
hans syn, hans hierta till pijn, till een
brennande stakel. Leyonstedt 11.
Sveri-gies Chronos macht och opvexst ähr
Danmarck een stakell i ögat. A. Oxenstjerna
(HSH 24:179).
Staket, n. Pålverk. [Mnt. T. stacket.]
lathe göre itt stakeett ther om kring stadenn
med en grop ther vthan före. RR 14/’o 1543.
Platzen emellan vallen och staketet
(palisa-derna) hafver grafven. Comenius Tung.
614. itt stackeet aff spitzige trää.
Schroderus ]. M. kr. 398.
Stakmakare, m. Som förfärdigar
ljusstakar? HSH 31: 35 (1663). privilegera
sta-kemakarne . . . till gammal metalls
upkö-pande. Stjernman Com. 4:320 (1681).
Stall, n. fåår ... och hwadh man på stall
hölt. 1 Kon. 4: 23. stall för allahanda
boo-scap. 2 Krön. 32:28. Jagh wil icke tagha
... bockar vthu tijn stall (plur.). Ps. 50:9.
Stallare, m. Stall (på instrument),
pinnarna (skrufvarne), med hvilka strängarne
upspännas öfver stallaren (ponticulum, på
luta). Comenius Orb. piet. 205.
Stallas, dep. Förlikas. [T. stallen, sich
stallen.] girugheet oc Gudz ord kunna icke
vthi itt hierta brede widh huart annat stallas.
P. Erici 1:178 b.
Stallbroderskap, n. Kamratskap.
Lif-lendiske krijget. . . hade i sitt
stallbroderskap the andra tu hårde syndastraff
ther-medh Gudh gemeenligh landh och folck
hemsöker, som var then grufliga hunger och
pestilentie. Gust. Adolf Skr. 171.
Stallpelle, m. Stalldräng. C.
Gyllenborg Villhj. 79.
Stallsven, m. Stalldräng. Sv.folkv. 1:219.
Stam, m. Ätt. the sanferdelige wore aff
samme blodh och stämme. Svart Kr. 13a.
Stam, adj. 1. Stammande. [Fsv.
stam-ber, Isl. stamr, stammr.] Stamm, balbus.
Schroderus Lex. 64. Comenius Tung.
282. tha stoodh han .. . stamber en liithen
stwnd. HSH 16: 88 (1527). then stamma
tungan skal ferdigh warda och reenligha tala.
Es. 32: 4. Och talar han til dig, så blir du
helt stam. Dalin Vitt. 3:16. — 2.
Tveksam, overksam. Är någhon brist på färde
then oss bör ath böta, wilie wij ther ey sta
stämme vtj, ath the jw wel skola botade
warda. Gust. 1 reg. 7: 302. somlige vti
landet haffua ståth ther stämme vthi at göra
then hielp vth vm samma geldz bettalning..
7: 346. skulle wij ... stå här vthi stämme
och tueka om man slijk ... stycke skulle
affleggia? L. Petri Kyrkost. 45 a.
Stamhus, n. alla menniskior höra tiL
ett stamhus, och hafva uti sin första fader
alla varit lika förnähma. Rydelius Sed. 29.
Stamla, tr. och intr. Stamma, jollra..
[T. stammeln.] Thet barnet som är tveggia
åhra lärer gå och taar så på til at tala och
stamla (toota). Comenius Tung. 230. Hvem.
frögdas icke tå när barnen stamla far?
Lucidor A 2 a.
Stammet, n. [Mnt. stammet.] Ett
mycket fint och tunt ylletyg, nyttjadt endast af
de kungliga personerna. Murberg Kläd.
109. gott rött stammett till hosokläde till
wort egit behoff. Gust. 1 reg. 9: 75.
Stamp, n. Stampande. Af hästars täta
stamp all skogen echo gifver. Celsius Gust.
Vasa 143.
Stamp, m. Stöt, stötel. [Mnt stamp.]
Om tu sönderstötte then galna vti en
mor-tare med stampen såsom gryyn. Sal. ord.
1536 27: 22.
Stamp, Stäpp, m. Stampa, Stappa,
f. Blifva, sättas, sitta, stå i s-n, i
knipan, i trångmål. (Se Rietz s. 675. Jfr
Schlyter Ord. Stampa, stappa; Molbech
Gloss. Stampe; Mnt. stappe, fälla, snara.)
Konungen i Pålen ... låfvade (kon. Gustaf)
hielp och undsättning emot Ryssen ... det
dock ingen sanning fögde med, förty när ...
Ryssen var kommen til mangels med (kon.
Gustaf), då fants hvarken hielp eller råd
mera hos Konungen i Pålen, utan han drog.
sig af vägen .. . och lät H. K. M. blifva qvar
i stampen. Tegel Er. 14 hist. 53. måtte
så derigenom (genom brist på
krigsförnödenheter) hända att han blefve förlåten och
satt i stampan, som man säger, både hos
krigsfolket och emot fienden. S. Elofsson
198. en otacksam läter sin förlossare sitia.
j stapponne. Syr. bok 1536 29: 23. de som
eder fattige män på den olycke brachte, så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
