Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Stickna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stickna
— 806 —
Stim
Som ville jag Gudz verck mot någon kånst
förlikna. Spegel G. verk (1745) 256.
Stickna, f. Stickenhet. Kennas föräldrar
skyldige aff uppsååt till barnsens dödh, eller
hafva det af stickno hårdeliga rådt, at döden
... ther uppå föllier. Emporagrius 109.
Stickpenning, m. Stickstyfver.
Skogs-betienterne ... taga mutor och stickpenningar
af de förmögne. Stjernman Com. 5:882
(1701). Om jag ei igenom extraordinarie
stickpenningar skulle söka til at bringa min
inkomst högre, än min lön är, skulle det
knapt räcka til för mig året om. Sv. nitet n. 7.
Stickplåster, n. the warme plåster som
nempnes stickplåster (cerotum) — stickplåster
eller warmt bånd. B. Olavi 191 a.
Sticksvärd, n. Mellan rappir, stickesvärd
och spetsig degen läreringen synnerlig skilnad
varit, ehuru de alltid hvar för sig särskildt
nämnas. Adlersparre Afh. 227. Sablar, dar;
tar, sticksverdh. S. Brasck Ap. gern. D 1 b.
Stif, se Styf.
Stift, n. Ett slags prydnad på kläder
m. m. allehande clenodier och juvelvärck,
både styffter och annett. Tegel Er. 14 hist.
322. gyllen bräm och stiffter — stiffter och
gullborder. Stjernman Riksd. 1: 619, 620
(1605). en part köpe och amulerede stvfter
både til kläder och elliest. Ders. bihang 238
(1589). Styfft, m. Lind Ord. — Se
Gjörwell Saml. 4: 418.
Stifta, tr. Intala, vidtala. Hon (Danska
drottningen) var af sin son stiftad til at
försäkra och förhala konung Erie med list.
Tegel Er. 14 hist. 119.
Stig, m. Tjog. [Mnt. stige.] En stig
hvit-ling, 20 fiskar. Hallenberg Mynt 223 (1540).
Stiga, tr. och intr. 1. Bestiga, han medh
sina hadhe stighit mwranar, och fått stadhen
in. 2 Macc. 5:5. — 2. Uppstiga. Thet intet
ögha seedt haffuer, och intet öra hördt, och
vthi ingen menniskios hierta stighit är, thet
haffuer Gudh bereedt them, som honom
elska. 1 Cor. 2:9. — Part. Stigande.
Såsom skumet på watnet drijffs vthi en
stigande storm. L. Petri Sal. vish. 5:15.
Stikt, n. Stift (biskops-). [Mnt. sticht.]
Vpsala stickt. Gust. 1 reg. 1:36. Aboo sticht.
O. Petri Kr. 14.
Stikta, tr. Stifta, instifta, förordna,
anställa, inrätta. [Mnt. stichten.] på hwadh
rwm iagh stichtar mijns nampns åminnelse.
2 Mos. 20:24. Dauid och Samuel Siyaren
stichtadhe them ... at the och theras barn
skulle tagha wara på Herrans Hws. 1 Krön.
10 (9:22). embetet som hon stichtat hadhe.
2 Krön. 15:16. han stichtadhe sigh Prester.
11:15. j Dauidz ... tijdh wordo stichtadhe
öffuerste Sångare och Loffsånger. Neh. 12:46.
Ther landet allrabest är, ther stichta the
allraskönesta kyrkior. Hos. 10: l. stichtadhe
för sina tienare een Gudztienst och offer.
Vish. 14:15.
Stiktan, f. Stiftelse, vthi Gudz saker skal
ingen mennisklig stictan eller werck någhot
gella. 1 Krön. 10 (glossa).
Stiktning, f. Stiftelse. [Mnt. stichtinge.]
wåra fädhers stichtningar, the wij aff
vng-dom hållet haffua. Jer. 3: 24. theras Altare
skola nedherbruten, och theras Stichtningar
förstörda warda. Hos. 10:2.
Stil, Styl, m. 1. Stift, griffel. [L. stylus,
Isl. still.] Tagh tigh itt stoort breff och scriff
ther vthi medh een menniskios stijl (penna).
Es. 7 (8:1). mitt taal måtte . .. vthi een book
satt warda, medh en jern stijl ingraffuit vthi
blyy. Job 19:24. — 2. Uttryckssätt,
för-andradhe Elizabeth platt sin wanligha stijl,
wille icke slätt säya (till Maria), War
wel-kommen mijn kära fränka, vthan vndfår
henne såsom een Gudz modher. P. Erici
3:91 a. — 3. Sätt, förfarande. För tig (Astrild)
var säker ingen möö, ... Til sidst hon,
drabbat af tin pijl, Måst fölia modrens sed och
styl. Stjernhjelm Hängde Astr. 42.
Stilla, tr. regnet aff himmelen wardt
stillat. 1 Mos. 8: 2. kranckheten icke wille
stillas. 2 Macc. 9:18. Herren skal stilla
förderfvet på jordenne. Rom. 9: 28. Achtom
med första öpit vatn haffua vor skiip vthij
syöön ath vj stilla motthe then Seuerin
Norby. Gust. 1 reg. 1:194.
Stilla, adj. Herren warder stridhande för
idher, och j skole stå stille ther til. 2 Mos.
14:14. Een quinna som mykit haffuer aff
munnen, är enom stillom månne såsom en
sandigh wägh vp åt för enom gamlom man.
Syr. 25: 27. med sachtmodighom och stillom
anda. 1 Pet. 3:4. Om Herren icke holpe
migh, så låghe mijn siäl fult när vthi thet
stilla (tysta). Ps. 94:17. Sätt tigh vthi thet
stilla. Es. 47:5.
Stilla, Stillo, adv. liggia stillo och sigh
intet röra. L. Petri Exorc. B 3 a. — Uthi
skrifsättet har jagh alt stilla (jemt) betiänt
mig af det maneret, som uthi förflutne seculi
första hälften’ var gängse. U. Hjärne Anl.
företal.
Stillebref, se Ställebref.
Stilledag, benämning på Långfredagen,
Stillevecka på Påskveckan (T. der stille
Freitag, die stille woche). Dijkman 120.
Stillhet, f. vädhrit saktadhe sich och wort
en stoor stilheet (lugn). NT 1526 Marc."
4:39. the arbeta medh (i) stilheet. 2 Thess.
3:12.
Stillmessa, f. [T. stillmesse.] Canon ...
icke pläghar läsas j Messone offuerliwdt,
som alt annat, vthan sachta och hemligha,
huarföre han och her när oss nempnes
Stil-messa eller Tiyande messa. L. Petri Dial.
om mess. ila.
Stilltiga, tr. Förtiga, the1 som icke kunde
hoos sigh hålla thet man them förtrodt hade
at stilltija. R. Foss 79.
Stim, m. (?) Dimma, töcken. Fallande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
