Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sådana ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sådana
— 840 —
Säck
sådo, och nu vill tin stimpare öfuer mig
råda. Doct. Simon 13.
Sådana, pron. adj. Sådan. Skulle en
sådana man flyy? Neh. 6:11. hoo är ibland
alla tina tienare sådana som Dauid. 1 Sam.
22:14. Hoo är en sådana Gudh som tu äst?
Micha 7:18. Huru kunne wij finna en
sådana man som Gudz ande är vthi? / Mos.
41:38. tå skal warda en stoor wedhermöda,
så at hon haffuer icke warit sådana jfrå
werldennes begynnelse. Matth. 24: 21. Gudh
haffuer alt sådana (sådant) kundgiordt tigh.
1 Mos. 41:89. Joseph greet tå the sådana
taladhe medh honom. 50:17.
Såg, n. Sumpigt ställe, djupaste såget i
mossan. Risingh 12. Jfr Rietz under sik
563 a.
Sågedele, f(?). Sågbräde. [Mnt.
sage-dele; dele, T. diele, bräde, planka.]
såge-deler, bothnebräder . . . och alt annet huad
ther tiil (till ombyggnad af ett
fästningsverk) höre wiil. Gust. 1 reg. 11:270.
Sågespink, n. Sågspån, medh sågen
sågar han, at... sågespinck faller ther nidh.
Comenius Tung. 529.
Sågor, f. pl. Sådor. Agnor och sågor.
Risingh 48. sigta, när sågorna äro upätne.
Rhodin 32.
Sågstock, m. Ett slags dryckeskärl?
När man är i collatz, så föör man tigh
(sundheten) til minnes, Och vördar tå tin
skåål, med såghståck stoor begynnes, Medh
pärla uppå tum (tummen) man skålen och
bekräffter. Sparman Sund. sp. C 3 a. the
(Grekerna) effter måltijdhen .. . drucko hvar
annan til sundhetzskåål: hvilket maneer i
vårt käre fädhernesland icke heller blifver
försummat, uthan medh stora såghståckar
drickes på ens annars sundheet. Ders. C 4 b.
Såka, intr. Långsamt och trögt göra
något. Kan du på vanlig Svenska fram dig
såka Och riktigt bli förstådd, så är det väl.
Törneros 1:105. Jfr Rietz.
Såld, f. Försäljning. [Fsv. sald.] hafva
kiöpt godzet af den som borgare är och til
sålden befogat. Stjernman Riksd. 2:1403
(1660). Jfr Säl.
Sång, m. besynnerligha är hon
(Vishetens bok) j then Romerska kyrkion så högt
reknat, at vthaff någhro book j hela
Scriff-tenne är näpligha så mykin sång (sä
mycket väsen) giord, som uthaff henne. Försp.
till Vish.
Sångarinna, f. Sångerska. [T. [-sänge-rinn.]-] {+sänge-
rinn.]+} Columbus Vitt. 45. S. E. Brenner
Dikt. 2:7.
Sångskola, f. Se under Kapellmästare.
Sånk, se Sänk.
Sår, adj. 1. Sårad. [Fsv. =, Isl. särr.]
iagh är såår. 1 Kon. 22:34. mannen slogh
honom, och giorde honom såår (subst.?)
20:37. ther föllo monge såre. 1 Krön. 6
(5: 22). thet såra förbunde j intet. Hes. 34:4.
— 2. Sårig. Om någhors manz köt warder
såårt. 3 Mos. 13:24. riset gör såra och
blodigha hudh. Ord. 20:30 (glossa).
upproriska, såra ben. Geijer I. 4: 836. Jfr
Sårt, adv.
Såra, adv., se Svåra.
Sårabot, f. Sårs botande, han ock hvadh
till såraböther och läkiarekonst hörer . . .
nummit hadhe. L. Petri Kr. 31.
Sårduk, se Sarduk.
Sårke, m. Sår i hufvudet (på barn). [Jfr
Fsv. saröke, Isl. särauki.] Johannes lille
var . . . siuker aff såår eller barnesorcka.
Gyllenius 308. Jfr Rietz 558 a.
Sårsa, f. Skråma. Neptunus hade en
sårsa öfver näsan. Dalin Vitt. 5:184. med
et svärd gafs mig en sårssa öfver näsa
och mun. Tessin Bref 1:12.
Sårt, adv. och wardt honom så såårt
(var han så öm, mån, angelägen) om
Ordet, at han ock straffade Martham, för thet
hon fick sigh så mykit skaffa medh
Hwss-sytzlor, at hon försumadhe ther medh Gudz
ord. L. Petri 4 Post. 25 a.
Sårtåla, f. Sårtålande, lidande
föror-sakadt af sår. (Se Schlyter Ord. sara
l>ul.) Nills Gunnersson hafuer sig medh
Ingell förlijckt... och tillsagdt henne 2 Rdr,
2 par skoor, 1 skeppa råg för bårskärare
löhn och sårtåla. HSH 39:818 (1649).
Såt, adj. man säya pläghar, Om bönderna
skola förlika herranar, tå göra the them lijka
såta, och settia them alla widh ändan. O.
Petri Kr. 293. hwar tu än någhot för skarpt
talar tin wen til, så är icke heller ther med
så stoor fahre om wenskapen, ty j kunnen
wel än tå warda såte igen. L. Petri Sir.
bok 22: 27. en ogudhachtigh man . . . bär
ondt them emellan som såte äro. 28:11.
Såt, n. Fog, fogning. Mössja (fylla med
mossa) såten i en trävägg. Såten på et
fartyg. Lind Ord. Rietz 571 a.
Såta, tr. Foga. Såta ihop något. Lind Ord.
Säck, m. tu haffuer affklädt migh min
säck, och omgiordat migh medh glädhe. Ps.
30:12. På theras gator gå the vmswepte >
säcker. Es. 16 (15:3). toogh en säck om
kring sigh, och satte sigh j asko. Jona 3: 6.
the hadhe ... vthi säck och asko giordt synda
bätring. Matth. 11: 21. (NT 1526: hårclädhe.)
klädde j säcker. Upp. 11:3. (NT 1526:
säc-kiawäff.) När hon (qvinnan) wreedh warder,
så förwandlar hon sin hyy, och warder leedh
(ful) som en säck. Syr. 25:24. (Vulg.
Ne-quitia mulieris immutat faciem ejus et...
quasi saccum ostendit. L. Petri Sir. bok:
Ondskan förwandlar qwinnones hyy, och gör
hennes ansichte swart såsom en seck.) —
Skymflig benämning för osedlig qvinna.
thenna skörachtige och otuchtige säcken
(Potifars hustru). Schroderus Kysk. speg.
A 4 b. En hora och säck kallade hon migh.
Tisbe 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
