Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Taffelsmide ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Taffelsmide
— 848 —
Tala
äta och dricka öffuer mitt bord ... j skolen
wara mine toffelbrödher (!). P. Erici 3:127 a.
Taffelsmide, n. Bordsilfver. [Mnt. [-tafel-smide.]-] {+tafel-
smide.]+} våre k. döttrar ... (skola) vara
för-sorgdhe medh taffelsmide, 12 salseer, 6
saltkar, 1 handfaat, 1 giutekanna, bissere knifvar
och gaffel aff sölfver. Stjernman Riksd.
1:619 (1605). Om fröken Catharinas bröllop,
kläder, taffelsmide och annat sådant.
Wide-kindi 267.
Tafla, f. Glasruta. [T. tafel.] vthstöter
ena ruta eller taffla vthu fönstret. P. j.
Gothus Skrift, sent. Rla.
Tafs, adj. Tafatt. Här stupar en omkull,
här klagar sig en ann, Den tredje går så tafs,
at han ej klaga kan. Dalin Vitt. 5:136.
Tafvelbord, n. Brädspelsbord. [Isl. [-tafl-Z>or<5.]-] {+tafl-
Z>or<5.]+} Dhe kiempar kasta terning på
tafvelbord. Sv. forns. 1:40.
Tafvelverk, n. Panel. [D. tavleværk
Kalkar, T. tafelwerk.] Och sönderhugga
all thes (templets) taffuelwerck. Ps. 74:6.
(Öfv. 1878: konstverk.)
Taga, tr. och intr. mörkret tagher
(kommer öfver) honom. Syr. 37 (36: 28). en steghe
stoodh på iordenne, och enden på honom
toogh (räckte) vp j himmelen. 1 Mos. 28:12.
lyffte then Svenske Erengisl hin andra så
utaf sadelen, at han togh jord (träffade, föll
på jorden) longt ifrån hesten. L. Petri Kr.
79. skulle han ... taga skogen (begifva sig,
rymma till skogs). Svart Kr. 66. han moste
tagha vthi medh (taga i tu med) them som
förfölia, och styra theras onda och
öffuer-dådugha anslagh. L. Petri 3 Post. 45 a.
Vill han icke komma till kyrkio och höra
sin bannlysningh, skole öfverhetenes
befal-ningzmän taga uti med honom och ställan
med theras macht före. Emporagrius 106.
Jacob Danne skall haffwe en jackt j sziön,
wiliendes tage på (anfalla, öfverfalla) wåre
vndersåther. RR 6/o 1544. göre ther någet
pärlemente, eller tage anten på en eller
an-nen. RR27 /t 1544. Daniel toogh til (började)
at tala och säya. Dan. 2: 20. Och togho til
at flyy. 2 Macc. 12: 22. Och han kallade för
sigh the Tolff, och toogh til at vthsenda them.
Marc. 6: 7. Tagh icke til (tag icke för dig)
aff alt thet tu seer (vid måltiden). Syr. 31:16.
hon ... tagher widh (emot) hwadh hon få kan.
26:15. the ord tu haffuer migh giffuit, haffuer
iagh giffuit them, och the togho widh them.
Joh. ev. 17:8. then ther förståndigh är han
tagher widh rådh. Ord. 1:5. en stoor hoop
togho widh (antogo) trona. Ap. gern. 11: 21.
Men huru Gudh ock tå sådant skal tagha
widh sigh (upptaga), ... må hwar och en
letteligha besinna. L. Petri Mandr. C1 b.
— Ther toges the i hender (togo hvarandra
i hand; Isl. takast i hendr). Hund Er. 14
kr. v. 451. — Christus... förwijste henne
(Marta) til hennes syster Mariam, at hon
skulle taga sigh effter (taga efter, efterlikna)
henne, nemliga, höra Gudz ord och settia
ther troo til. L. Petri 4 Post. 27 a.
Tagentråd, se Togentråd.
Tagga, tr. Förse med taggar, itt
vm-löpande och taggat hiwl. 2 Macc. 13:5. —
Refl. Tagga sig tillsamman,
sammangadda sig. uthi een menigheet finnas någre
huffuuden som förknippa och tagga sigh
til-samman til at upväckia uproor. Schroderus
Hoff. väck. 59. uthaff redzla för straff...
taggadhe sigh månge tilsamman. Liv. 181.
Tagt, m. (?) Stall (pä fiol). Tagt,
Maga-dium, der Steg auf der Fiedel. Schroderus
Lex. 46.
Taka, tr. Förse med tak, täcka,
wånin-gerne måtte bliffwe tachte och förwarede för
drop. Hist. bibi. 1:197 (1572). takedt... war
taakat medh fergstockar och näffuer. Svart
Kr. 33.
Takbära, f. Takspar re? Taakbärur (L.
suggrundia, T. vordächer). Comenius Tung.
546.
Takling, se T e k 1 i n g.
Takning, f. Taktäckning, nödhtorfftigh
bygning, takning och bötning ... på kyrkio.
L. Petri Kyrkord. 48 b. bly och kopper så
mykit som till täckningen behoff görs. Hist.
bibi. 1:198 (1572).
Takspänare, m. En som täcker tak med
spån. Taakspänare (scandularii). Comenius
Tung. 533.
Takt, f. Fint, konstgrepp. Saa göres oc
ecke eders nåde behoff ath bruke nogher
Swänske (svänker?) oc Romare takther
(fak-ter? jfr Rietz) med migh, ty iagh kan inthet
vthen retth fram. HSH 16:12 (1526).
Tal, n. Antal. [Isl. Mnt. tal, T. zahl.]
Söffuerin norby haffwer sckicketh ith tall folk
in wthij lyster (Lister). Gust. 1 reg. 2:59.
försambladhes till honom it stoort taall folk.
NT 1526 Marc. 5: 21. Drog ... ostadh medh
ett godt taell folk. Svart Kr. 44. j ären
såsom stiernonars taal på himmelen. 5 Mos.
1:10. han hadhe sex finger på sina hender,
och sex tåår på sina fötter, så at the woro
fyra och tiwghu på talet (till antalet). 2 Sam.
21:20. Men talet på Israels barn skal warda
lijka som sanden j haffuena. Hos. 2(1:10).
stora hopar medh kroppar, så at på them
intet taal är (de äro utan tal, äro
oräkneliga). Nah. 3: 3.
Tal, n. Talande. [Isl. tal.] Tå hooff han
sitt taal vp och sadhe. 4 Mos. 23: 7. han
hadhe taal för them. Marc. 2:2. I weten
wel om thet talet (ordet), som Gudh
vth-sendt haffuer til Israels barn, bebodhandes
fridh genom Jesum Christum, om hwilket
taal berychtat är offuer hela Judeska landet.
Ap. gern. 10:36,37. en öffuerste for judanar
kom ... til Jesum och hadhe mykit taal (långt
samtal) medh honom. O. Petri 2 Post. 106 b.
Tala, tr. och intr. hertogen talade på
(yrkade) stoor skadhageld. O. Petri Kr. 89.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
