Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tilldräglig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tilldräglig
— 859 —
Tillfång
dristade sigh them e|fterlåta. L. Petri Skyld.
C 7 b.
Tilldräglig, adj. Dräglig; förmånlig,
gagnelig. [T. zuträglich.] vij nu efter hvars
lägenheet och ålder ähre medh ...
tilldräge-lig helsa jnträdde j ded nya åhredt. A.
Oxenstjerna Bref 2:443. hvadh fäderneslandedh
ähr nyttigt eller tilldrägligit. Dens. (HSH
26:207). Hennes M:tt ännu täcktes försökia
alle tildrägelige medel at ända den tvisten i
vänligheet. Stjernman Riksd. 2: 938 (1635).
tilståndet här hemma i riket, det vore, dess
Gud lof, frid ligt och tildrägeligit. 2:982(1641).
Commerciernes tildrägelige gång, flor och
förkofring. Com. 2:110 (1637). den ordning
(i afs. på tullen) ... som skälig och Oss
och Chronan tildrägelig är. 2:634 (1650).
Tilldrägt, f. Förvärf mijn (vishetens)
tildreght (är) bätre än vthkoràt silffuer Ord.
8:19. then ogudhachtighe brukar sina
til-dregt til synd. 10:16. Bätre är litet medh
rettferdigheet, än mykin tildreght medh orett.
16:8.
Tillegna, tr. 1. Göra till egendom,
tilldela, tillägga. Prestomen inga tijmeligha
äghor tilegnadhe wordo,... vthan thet war
theras embete allenast tilegnat, at the achta
skulle på folcket j syndomen. Försp. till G.
Test. Och så wardt Ephrons åker .. .
til-eghnat Abraham til ewerdeligha ägho. 1 Mos.
23: 17. alla them, som j syndenne fångne,
dödhenom tilegnadhe, och vnder dieffuulens
wold woro. Försp. till N. Test. Therföre
moste Christus komma såsom en annar
Adam, then oss sina rettferdigheet tileghna
skulle. Försp. till Rom. — 2. Pålägga.
thenna syndenne, som är, at man icke hedhrar
fadher och modher,... tileghnas itt
synner-lighit straff, r.emliga, at the icke skola lenge
leffua. L. Petri 1 Post. M7a.
Tillfall, n. 1. Tillstöt, påkommande fall.
[Isl. tilfall.] Menniskiones sinne plågas
igenom vrede, hopp, glädie, sorg, missgunst
och andre sli]ke tilfall. Schroderus Casm.
468. opå alle tillfall befästningen så föresee
... att den är väl förvarat och må kunne
försvares. Landt. instr. 114 (1618). — 2.
Anslutning till, underkastelse, the
Hispa-nier ... til tilfall och undergifft beveektes.
Schroderus Liv. 487. — 3. Händelse. [T.
zufall.] allahanda sälsamma och
eventyF-ligha tilfald som sigh hafva tildragit.
Ro-lander B 1 a.
Tillfalla, intr. Underkasta sig; hålla sig
till; bekänna sig till. Spiran skal icke warda
taghen jfrå Juda,... til tess Hielten kommer,
Och honom skola folken tilfalla. 1 Mos.
49:10. Ty rett moste doch bliffua rett, och
thy moste all from hierta tilfalla. Ps. 94:15.
Tydske Furstar och Herrar ... wore thenne
Luthers lärdom (lära) aldeles tillfallne. Brahe
Gust. 1 kr.
Tillfallen, p. adj. Tjenlig, lämplig till.
[Fsv. tilfallin, Isl. tilfallinn.] häster som
ecke äre tilfalne att slås opå gräss (släppas
på bete). Gust. 1 reg. 5: 81. huicken ther
mest äger vtij eth heman, och best är
til-fallen ath besittiedt. 13:250.
Tillf lott, n. Tillflöde. [T. zufluss.] Icht,
slagh och fallande siuka hender ailemäst
sådana folke, som offta och lätteliga
wred-gas och harmas, ther igenom alle lemmar
förswagade, och alt ondt tilflott vpweckt
warder. P. Erici 2:292 b.
Tillflya, Tillflia, tr. [Mnt. tovlien.] 1.
Tillreda, tillrusta, utrusta, jw flere mack
eller cammerer tu kunde tilflye, jw heller
wij thet såge. Gust. 1 reg. 13:235. wåningerne
ther vpå vpsala måtte så blifue tillflyede, att
wij på någen ringe tijdh kunde Oss der
för-holle. Hist. bibi. 1:270(1579). skulle szamme
tornn ... i szå mötte tilflyes, ath mann thär
aff någenn god wärnn göre kunde. Fin.
handl. 9:300 (1558). wåre örligzschip wore
med alle tilbehörninnger tillflyede. 10: 95
(1564). skeppsflottan ... väl tillflijat var. S.
Elofsson I8i. skeppsflottan tilflyades. Girs
Joh. 3 kr. 113. — 2. Pryda. Alle berg,
daler, akrer och engier stå nw wtoffuer alt
lustige och wäll tilflidde. Gust. 1 reg. 12:254.
alla gatur vore tilflijade medh spannemål,
proviant och allahanda maatvahrur.
Petre-jus Be skr. 2:133.
Tillflyta, intr. Säll är.... then menniskia
hwilko förstånd tilflyter. Ord. 3: 13. Oss
tilflöt tröst och frid, oss tilflöt lif och lius.
Kolmodin Qv. sp. 2:431.
Tillfoga, f. Hvad som med fog
tillkommer någon, hofva, then höga wijsdom,
hwilken sielffwer then Alzmechtigheste Gwdh
öffwer menniskligh tilfogha vthi hans
ko-nunglighe bröst insatte. Svart Ärepred. 51.
Tillfogning, f. Tillskyndelse. saa och
nesth gwdz tilfogningh j framtidhen skee
kwnne. Gust. 1 reg. 4:56.
Tillfridsställa, tr. Försätta i frid. han
genom honom all ting försona skulle medh
sigh sielff, til fridz stellandes (stpYponoirjoois)
genom blodhet på hans korsz bådhe thet på
iordenne och j himmelen är. Col. 1:20.
Tillfång, m. och n. 1. Förråd,
materialier. [Isl. tilfangi, m. tilföng, n. pl.] tu
haffwer latid framkomma mest •alMilfong till
;%år hammersmidie. RR ’Va 1545 alle hånde
tilfångh som till samma bygningh ... wiJl
ware förnödhenn, som är kalck, steen,
ståc-ker och bielcker, brädher. Fin. handl. 10:23
(1562). materialia och nödtorfftig tilfång. L.
Petri Kyrkost. 10 b. thet fårrådh(!) som
ähr på tegeli, kalck och annen tillfongta.
HSH 27:134 (1565). Fint lärft, kläde ...
verkas ganska ringa här i landet, endels
fördenskull at thertill felas tillfång och materie.
Schroderus Uss. C 4 b. var thär alskiöns
god dryck uti förråd, och alle gode tilfång
af thet bästa slaget, som man ville begära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
