Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Torrfött ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Torrfött
— 875 —
Trasard
Torrfött, p. adj. the gingo torrfötte på
haffzens botn. Judith 5:12.
Torrhet, f. Torka. Herren skal slå
tigh medh swulnat, skelffuo, heta, brenno,
torrheet och bleekheet. 5 Mos. 28:22.
Torrskabb, m. Impetigo, torrskabb.
Var. rer. voc. E1 b.
Törst, m. Törst. [Isl. porsti.] the gåffuo
migh ... ätikio dricka vthi minom stora törst.
Ps. 69: 22. dödhe aff törst. Es. 50:2. törst
effter watn. Am. 8:11.
Törsta, intr. Törsta. Ther torstas efter
guld meer än som efter drikka. Spegel
G. verk 97.
Torstig, adj. Törstig. Jagh war torstigh,
och j gåffuen migh dricka. Matth. 25:35.
folket warder ... torstogt j öknenne. 2 Sam.
17:2». och warda altså the druckne medh
the torstugha förtapadhe. 5 Mos. 29:19. itt
tort och törstigt land ther intet watn är. Ps.
63:2.
Tortis, Tortisa, f. Fackla. [Mlat.
tor-ticia, tortisius, Isl. tortis, D. tortisse
Kalkar, Mnt. tortise, F. torche, E. torch.] Pärta,
Tortijtz, Tæda, Torditze. Schroderus Lex.
39. Then himmelska Tortijsan, lampan och
lychtan, som oss arma blinda natskäffuor
vthaff mörkret och dödzens skugga vthförer.
A. Andreæ Tillegnan af L. Petri Dial.
om mess. A 6 b.
Torvigg, m. Toorwigg, ceraunius lapis,
qui a fulmine distringitur. Helsingius.
Tota, intr. Jollra, lalla, stamma. Thet
barnet som är tveggia åhra lärer gå och taar
så på til at tala och stamla (toota).
Comenius Tung. 230. När man har lärdt tala,
så tale, ok toote inte til evig tijd.
Columbus Ordesk. 39. Se vidare under P1 udra.
Traf, n. wij bliffue ock quarre j wår
gambla wana, och hålle alt på samma
traff-uet. L. Petri 4 Post. 56 a. the halla alt
sitt gambla träff, och leffua j syndenne så
nu sedhan som förr. Bot A 8 b. the hålla
theras träff fram ... j otuchtigt leffuerne. P.
Erici 4:106 a.
Trafla, intr. Krafla sig fram, traska,
gå med möda. Vi trafle hit och tijt så
länge af och an, At oss all väg, all stig, alt
mennskiospor försvann. Kolmodin Qv. sp.
1: 64. Jfr Columbus Ordesk. 12
(Hesselmans uppl.)
Tragla, tr. = Targä. The bråka, bulta
thet (linet), the häckla, vrida, slita, The rycka,
gnugga, flå, sno, tragla, krossa, bita.
Spegel G. verk (1745) 120. (Uppl. 1685 har targa.)
— Jfr Rietz targla.
Trall, n. Sij, der hafve vij det gamla
trall; så snart fadren icke vil samma väg
som de olydige barnen, så vilia de straxt
gifva sig i kloster och aldrig gifta sig.
Lagerström Tart. 72.
Tramen, m. best. Djefvulen. [Isl. tramr,
N. tram(en) Aasen, Ross, D. tremmen
Kalkar; jfr Rietz tråmen under tram i,
Cleasby-Vigfusson tramar.] Tramen har
rätt nu giffuit rådh Och varet medh kungen
i dådh. Prytz O. Skottk. B 4 a. Skulle jag
slå dej, min kära gubbe, Så måtte fölle (fuller,
väl) tramen mej der til tubba. Tidfördrif
A 2 b. Tramen hin onde. Törnevall A 6 a.
Ehvad han sig bryder (bryr) och förer nu
ståten, Han Tramen doch hafver med sig uthi
båten. Dens. E6a. (han) förer like således
lagen som tremen skrifften. Fin urk. 2.
1:83 (1595).
Tramp, ? Fiskararedskap v par
Tram-per. HSH 37:8 (1529).
Tran, n. (?). Tranbär. Spegel G. verk 121.
Tranbärma, f. en tunne trånberme.
Stjernman Com. 1:370 (1591). tråhnbärma.
2:89 (1637). Se Bärma.
Trant, m. Liten gosse. Lind Ord.
Rietz.
Tranta, intr. Lunka. Men betalning
skolen j aldrig aff oss få,... Men kan skie
at j tå vilia migh panta, Kom, kom frijt, tu
får väl til migh tranta. Chronander Surge
F 6 b. v
Trappa, f. dee af hans ståndh och trappa,
med dem han var broor och buss.
Columbus Vitt. 252.
Trappedrag, n. Bakdanteri, lismeri.
honom han ey förr var godh För trappedragh
och hans högmodh. Olfson Christiern 36.
Trappedragare, m. Bakdantare,
lis-mare. [Mnt. treppendreger.] lackare,
liu-gare och trappedragare. L. Petri Chr. pina
H 6 b. förrädhare och trappedragare. P.
Erici 5:69 a. falska tungor och
trappedragare. 5:248 b. I hofvet äre tveggiahanda
folck, en part äre svaghe trappendragare,
såsom när en allenast en, them han är
ogun-stigh och fiend, angifver och förtaler; eller
at han så starck i ryggen är, at han någre
månge aff hofftienare på en gång up för
trappon dragher, thet är, förådha kan. R. Foss
17. (Många sökia gunst och hyllest hoos
höga herrar ther igenom at the säya en alt
til villia, föra nytt, draga andra up för
trapporna. J. Rudbeckius Kon. reg. 413.)
Trap-podragare ... i hoffet finnes monga
missgynnare, som letteligha föra en up för trapporna
och komman uthi misstycke och obestånd,
bådhe hemligen och uppenbarligen, så väl
medh smickrachtighe ord, som medh
oförskämd lögn och bedrägherij. L. Paul.
Gothus Mon pac. 706. Sine Öron lutade han
alt för myket til onde rådhgifvare, lismare
och trappedragare. Schroderus J. M. kr.
75. ibland alle andre vaanartighe
hofperso-ner äre hofskrymtarna och trappedragharna
aldravärst. Hoflef (företal), fuchssvantzare
(klaffare, trappedragare). Comenius Tung.tä0.
Trappstake, m. Ledstång?
trappesta-kar till... traporna. P. Erici 1:60 b.
Trasard, ? en swart flugels tröija vtsko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
