Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Troll ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Troll
— 878 —
Trossa
han troligha, fast och frijmodigh. Syr. 45:29.
Tu gör troligha hwadh som helst tu gör
emoot brödherna. 3 Joh. 5. skal tå
besör-ias, at then saköra troeliga fram bäras. Gust.
1 reg. 6:241. han ... troliga stodh sitt
embete före. L. Petri 3 Post. 17 b. jw
större brister tu finner med tinne
öffuer-heet, jw troligare skalt tu klagat Gudhi. 1
Post. I l a. halt bodhen, och bewisa ther
medh troliga tin godha wilia. Sir. bok 15:16.
Vij skole H. K. M:tt vår rätte, tillbörlige
och skyllige tiänst altijdh trooligen och
rätt-rådeligen bevijsa. Stjernman Riksd. 1:423
(1594). vele vij här med alffuarligen och
troligen eder förmanet haffue, att j ... hölle
sämie. Com. 1:157 (1558). på thet at med
för.de toll må thess troligere och
rättvijsli-gere handiet varde. 1:458 (1600). the ville
honom troligh bistå. Hund Er. 14 kr. v.
131. jblandh alle städer ähr (Erfurt) den
som troligast hos oss ståt hafver. A.
Oxenstjerna Bref 2:391.
Troll, n. trull och spökelse löpa hwar
om annan. Es. 34:14. titt gamble trull,
Med diefflar ästu öffver full.
Rondele-tius 74.
Trolla, intr. [Fsv. Isl. trylla.] han ...
trvlte och stichtadhe spåmän. 2 Krön. 33:6.
Trollare, m. trollare. NT 1526 Upp.
22-15. The werck som dieffuulen genom
Leffiare och Tryllare werkar. L. Petri
Exorc. D 8 a.
Trolldom, m. the styggeligh ting
be-dreffuo, medh truldom. Vish. 12:4. bruka
truldom. Ap. gern. 8:9. j (genom) tinom
truldom haffua alle Hedningar wille farit
(blifvit förvillade). Upp. 18:23.
Trolleld, m. Irrbloss. Se N a 11 b 1 e k a.
Trollkarl, m. en trulkarl som wir en
falsk Prophete. Ap. gern. 13:6. trulkarlar.
Upp. 22:15.
Troil rede, n. Besvärjelse. Trollkarlar
. . . dåra medh sit trolrede (ineantamentis
suis magieis) både sigh och andra.
Comenius Tung. 988.
Trollskap, n. Spökelser, tomterå, skogsrå,
siörå, Elfvar med mera sådant trållskap.
Ry-df.lius Sed. 15.
Trollskjuten, p. adj. Som fått trollskott.
Varder något nööt eller fää trullskutit, tå
rister och skälfver thet svårligen.
Colerus 2: 60.
Trolofva, tr. her Peder troloffuade (t
sig med) szin deige (deja). HSH 29: 107
(1541). Om een pigha är enom månne
tro-loffuat. 5 Mos. 22: 28. tu skalt troloffua tigh
hustru. 28: 80. medh Maria sijn troloffuadha
hustru. Luc. 2:5. iagh trooloffuadhe tigh
(lofvade dig trohet), och gaff migh vthi
förbund medh tigh. Hes. 16:8.
Trolofve, m. Löfte om trohet, hulskap
och troloffue som j med oss hans nåde
haffue rethuiselige tilsagt. Gust. 1 reg. 4:434.
Trolös, adj. 1. Utan tro. [Fsv. =, Isl.
trülauss.] een trolöös menniskia famlar och
söker om kring sigh effter trona och effter
godha gerningar, och weet hwarken hwadh
troo eller godha gerningar äro. Försp. till
Rom. then trolösa och menniskligha
ret-ferdigheten, hwilken aff the falska Apostlar
lärd och hållen warder. Försp. till Philipp.
theras trolösa bidiande. L. Petri Vigv. C 2 b.
— 2. Otrolig, en dröm och troolöös saga.»
Spegel G. verk 223. en gammal historia,
innehållandes dels sanfärdiga, dels trolösa
berättelser. Peringskiöld Vilk. (tillegnan).
trolöse beskrifningar ... om resår, dvergar,
älfvar, drakar. Ders.
Troman, m. Trogen man, tjenare. Vrias
... bewijste honom (David) sin trootienist,
som en trooman boordhe göra sin herra.
O. Petri Men. fall M8b.
Tromål, n. 1 t ro mål, i förtroende,
mellan fyra ögon. hans förtroogne vänner
... hadhe honom i troomål ther om värnet
och vetta lätet. Tegel Gust. 1 hist. 2:66.
han frågade honom i tromål, hvad honom
feltes. Dalin Arg. 1, n. 7. Jag bannade
honom i tromål det vänligaste jag kunde.
Ders. 1, n. 38. mina printsars nåd jag äfven
vant dervid Att rena sanningsord i tromål
lägga nid. J. G. Hallman 71.
Tromålsbref, n. Konung Knut.. .
skrifver til sin syster Estrid för honom (Ulf
Sprakalägg) ett troomåls breff (litteræ
cre-dentiales), så at alt hvad Ulff henne sade,
thet skulle hon aldeles effterkomma.
Sylvi us Er. Ol. 98.
Tropp, m. 4 kompanier förenades till en
tropp, som skulle hafva sin egen
commen-deur eller befälhafvare, och utgjorde sex
troppar ett regemente. Hamilton 136.
Trösk, m. Torsk (sjukdomen). Trösk,.
Alcola, die Urfäule. Schroderus Lex. 17.
Lind Ord. Jfr Rietz under torsk,
Vendell Ordb. öv. östsv. dial. torsk.
Troskap, m. Trohet. [Fsv. troskaper, Isl.
trüskapr.] then hulskap manskap troskap
ok weluiligheeth som j oss ok edert rette
fædhernes rike trolighe bewist hafwe. Gust.
1 reg. 1: 65. tilsäia honom huldskap, troskap,
mandskap och lydno. Svart Kr. 17. theras
trooskap och wenskap emoot oss. 1 Macc.
11:33.
Trospild, n. Kätteri. Mon tå thetta intit
kietterij wara eller trospild? L. Petri Vigv.
C 5 b.
Trospillare, m. Kättare, kiettare och
trospillare. L. Petri Vigv. C 5 b. Kettare
eller Troospillare. Nov. ord. eccl. 331.
kättare, troospillare och falske lärare. P. L.
Gothus Tröstpred. B la.
Trospillersk, adj. Kättersk.
Trospiller-ske och affsyndradhe böcker. Ernhoffer
81 a.
Trossa, f. Tross, tåg. [Mnt. frosse.] Med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
