Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tyckmycke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tyckmycke
— 892 —
Tyga
quinna som kan haffua tyckio medh sigh,
non warder ährat. L. Petri Sal. ord. 11:16.
Itt gott wett kommer en j tyckio. 13:15.
han hadhe stoor tyckio (var mycket
omtyckt) af alla sina undersåther. Kr. 61.
Menniskors tyckia och falska funder. P.
J. Gothus Rel. art. 449. — Tyckia,
Modestia, Zucht. Schroderus Lex. 20.
Tyckmycke, n. Inbilskhet, högfärd. (Jfr
"Låta sig mycket tycka", se Tycka.)
öf-vermodh och tyckemycke insmyga sigh uthan
tvifvel i hiertat. Schroderus Heracl. 47.
Tyckmycken, adj. Tyckemycken, den
som snart låter gå sig til hierta, sensibel,
empfindlich. Columbus Ordesk. 21.
Tyda, intr. Ty, nå, räcka, förslå. [Isl.
tyja.] The efterkommande . . . mena sigh
märkeligare saker uträtta kunna, än theras
förfäder gjort hafva... fast thet tyder intet
up thär emoot. Verelius Herr. (tillegnan).
Skottland tyder intet up emoot Engeland
uthi fruchtsamheet och riikedom. P. Brask
Puf. 174. Italien tyder til manskap och
för-mögenheet emoot Tydskland ingalunda opp.
Ders. 326. Tyda (gälla) lika med någon.
Lind Ord.
Tyfte, n. (?). Tomt. [Isl. toft, topt, f.]
Tyffte, Thenar (Gr. ■8-svap). Schroderus
Lex. 12.
Tyg, n. [Fsv. tygh, Isl. tygi, Mnt. tach,
T. zeug.] 1. Redskap, don, saker. Så tagh
nu tijn tyygh (jagttyg), kogher och bogha,
och gack vthi markena. 1 Mos. 27:3.
bordet medh all sijn tyygh (kärl), liusastakan
medh sijn tyygh,... altaret medh all sijn
tyygh. 2 Mos. 30: 27, 28. all tyygh (redskap)
som Herrans hws til hörde. 1 Kon. 7:48.
smedhen som vpbläs kolen j eelden, han
gör ther itt tyygh alf til sitt werk. Es. 54:16.
alt silffuer och gull, och koppars och jerns
tyygh (hvad som är gjordt af koppar och
jern), skal wara helghat Herranom. Jos.
6:19. Om någhor fåår sinom nästa peninga
eller tyygh (saker, varor) til at göma. 2
Mos. 22: 7. iagh . .. baar mijn tyygh
(ressa-ker) fram, lijka som iagh ferdas skulle. Hes.
12:7. Och kastadhe the tyygh (varor) som
j skepena woro, vthi haffuet. Jona 1:5. Så
födhes icke heller menniskian aldeles så
til werldenne, som annor diwr, huilken
me-stedeels the tygh (medel, hjelpmedel) haffua
hijt med sigh, som tiena til at bergha
liff-uet med. L. Petri Mandr. D 3 b. Hon
(solen) är itt vnderlighit thens Aldrahöxtas
tygh (ting) och werck. Sir. bok 43:2. en
Pottemakare ... aff enahanda tygh (ämne) gör
åtskillige käril. Schroderus Hels. beg.
skattk. 164. Sådana som theras deel är som
woro nedh dragne j strijdhena, sådana skal
ock theras deel wara som när tyghen
(krigsredskapen, trossen) bliffuitt haffua. 1 Sam.
30: 24. — 2. Plagg, skrud. Een quinna skal
icke bära manz tyygh, och en man skal icke
dragha quinno klädher vppå. 5 Mos. 22: 5.
— 3. Pack. Från henne (synden) krällde
fram små trall, som Lustar nämdes, Ett
skamlöst tyg. Kolmodin Qv. sp. 2:137.
Tyg, n. Intyg. [Fsv. tygh, vittnesbörd,
Mnt. tuch, tuge; T. zeuge.] icke wilia thet
troo, som wår Herre Christus sielff... medh
så mong skääl, så starck tygh och
witnes-börd bewisat hadhe. L. Petri 2 Post. 16 a.
han (Kristus) vndfår syndare, gerna vmgåtz
med them, och så blideliga lärer och
vnder-wisar them, Sådant är iw tyygh noogh, at
han icke är syndares fiende. Ders. 151 a.
Saxo ... medh ganska mångh exempel och
tygh till samma Konungh Erichs höga
för-ståndh tillkännagifver (att han var en vis
man). Kr. 28. du hafver uti Liturgia så
mång tyg och bevis til det påfviska mässo
offrandet. Raimundius 66. blef han då
efter noga ... ransakning och efter tyg och
skäl dömd. S. Elofsson 195. Tu scalt
ey med falsk tygh (vittnesbörd) wmgå, och
ey tin nästa liuga vppå. Psalmb. 1536 41.
Tu scalt ey ... falsk tygh bära. o Ders. 43.
Tyga, tr. [Mnt. tugen.] 1. Åstadkomma,
gifva, the maaga och skwla wthsegling och
inseglingh haffwa ee hwar the helsth och besth
kwnna,... wthan allan twll, paa thet ath the
maago thess bæthre köp tyga. Gust. 1 reg.
1: 242. effter the (varorna) ähre dyrt inköpte,
man intet skäligit köp på them tyge kan
med uthsäliandet. Stjernman Com. 1:161
(1559). när thet fremmende godz begynner
felle, så kann mann och tyghe bätthér köp
på the indlendske warur. HSH 27:140 (1565).
— 2. Sälja, öffwer räckne . . . hurw the
wele giffwe och kunne tyge theres warur,
så att the jw någen winning ther opå haffwe
mötte. Fin. handl. 7:270 (1549). thet (jag
har att sälja) står migh så, iagh kan icke
mindre tyghat (aflåta det för mindre, för
bättre köp). L. Petri 2 Post. 220 a. — 3.
Skaffa, anskaffa, köpa. Hästar, harnisk
och värior, them må een adelsman tyga sig
så godt, som han bäst kan och förmå.
Brahe Oecon. 64. them fätige (sjöfolket)
thet ringe nådigest föräre och schänckie
lotha öfuer theris lönn och besållningh, till
att tyga sigh ett par schoo eller eenn skiorttå
på lijfued therföre. HSH 36:203 (1579).
Tyga, intr. [Isl. tt/ja. Jfr Tyda.] 1.
Förmå, borgerne (i Kalmar) eij kunne
eller tyga komma sigh före. Gust. 1 reg.
1:228. wij tillåtha vele, ath noghon
vesther-lendisk skip motthe insegla hijtt j våra
haffpner med salth, klæde,... j thet forhop,
ath thee skwlle tyghe ath giffwe bettre köp
æn the tyske göre. 4:100. the tygha och
orka draga siig vp igen på rettha ledhena
(förbi grundet) j storm och stargt væder.
4:268. han icke tyger bestå (stå ut med)
thet omak twngha och omsythe som
pro-sterijt tilhörer. 4: 298. en ganska ringa och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
