Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Täljknifsbroder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Täljknifsbroder
— 896 —
Täring
mitt hierta hemligha lätit sigh tälia j thet
sinnet, at min munn skulle kyssa mina hand?
Job 31:27. och tålde honom j thet sinnet,
at han Menelaum, som alt ondt giordt hadhe,
löös gaff. 2 Macc. 4: 46.
Täljknifsbroder, m., se H u g g b j e s s e.
Tällehake, Tällerör, se Tellehake
o. s. v.
Tälnad, se Tenn el.
Täma, se T e m m a.
Tämja, tr. 1. Göra tam. man späker
och tämer sin lekamen. O. Petri Ingång
A 5 b. all natur, bådhe diwrs och foglars ...
är tamd aff menniskiors natur. Jac. 3: 7. —
2. Inöfva, inlära, thet hörer och en
rett-sinnog första til, at så öffua och temia sina
tienare medhan fridh är, at the weta huru
the skola skicka sich thå örligh kommer.
O. Petri Kr. 78.
Tämme, Tamme, m. Tämjande,
inkörning. lijka som en gammal hund bäst
tem-jer en ungan jachthund, altså kan och en
gammal oxe aldrabäst vänia en ungan draga,
hälst när then gamble hafver sielff godan
tämma. Colerus 2:3. sedan the (unge
oxarne) äro väl tämde, skal man icke låta
them gå många dagar fåfänga, at the sin
tamma kunna förglömma. 2: 4.
Tämning, f. Tämjande, wredhennes
tämning och twång. Balck Catech. Q 6 b.
Tänka, tr. viliandis gerne thet oc annadt
sådant j framtiden tænkie (minnas) eder til
godhe. Gust. 1 reg. 4:837. kunne wii icke
häller skriffwa tich ther vppå någet wist eller
tänkiende (betänkt, bestämdt) beskeedt. RR
1544. Konunganars hierta skal tenckia
til, huru the skola göra hwar annan skadha.
Dan. 11:27.
Tänkebok, f. Minnesbok, årsbok,
krönika. [Mnt. denkebok.] A n n a 1 e s,
tenkie-book. Var. rer. voc. 17 b. en scrifft
vth-dragen åff tenckboken j vesterass. Gust. 1
reg. 4:193. then Romerske Tenckebook, ther
vthi man haffuer plägat antekna och
vp-scriffua hwadh som åår frå åår ibland thet
Romerske Herskapet och Vndersåterner til
thet wichtigeste sigh tildragit haffuer. A.
Simonis h2a.
Tänkesedel, m. Promemoria. [T. [-denk-zettel.]-] {+denk-
zettel.]+} Thenckzedell eller Memoriale på
någre werff och ärender som Stormecktigeste
Furste Her Gustaff... medgiffuit haffuer ...
Holger Karlson och Christoffer Andersson
ath handle. Gust. 1 reg. 12:4. Tenke
Ze-dell hwadh den högborne Furste och Herre
Herr Carl... hafuer befalett M. Ambiörn och
Arendt Justingh, att the uthi Lappemarken
bestelle skole. HSH 39:161 (1599). Kortt
tenckezedel öfver de ährenden som hoos
Regieringen på mine vegne secreteraren
Petrus Smaltzius påminna ... skall. A.
Oxenstjerna (HSH 38:116). han skall
öffuer-antvarda sin memorial eller tänkezedel
korteligen författat. Schroderus Hoff.
väck. 145.
Tänkeskrift, f. 1. Promemoria, ther är
een tenckescrifft för honom scriffuin. Mal.
3:16. Tänckieskrifft gör een påminnelse
om allahanda ... saker. Brahe Oecon. 91.
memorial, tenckeskrifft. Svedberg Schibb.
284. — 2. Minnesskrift, han giorde eena
tenckiaschrifft öffuer sina graff. P. P. Gothus
H 4 a. — 3. Minnesteckning, memoirer. Den
högste Guden länke så min Herres böjelser,
at våre tänkeskrifter lämna til våra
efterkommande dess dyra namn med ofläckadt
beröm! Tessin Bref 1:192. — 4. The
(skriftlärde) göra sina Tenckescriffter bredha
(cpoXax/rrjpia, remsor, som lindades om
pannan och venstra handlofven och voro
full-skrifna med vissa språk ur Moses’ böcker).
Matth. 23:5.
Tänketecken, n. Vårdtecken,
minnestecken. [T. denkzeichen.] hans folck til
hans welgerningars åminnelse haffua skulle
til tenketeekn ... hans eghen Lekamen och
Blodh. L. Petri Chr. pina E 2 b. The (grå
håren) voro honom til en stadig påminnelse
och varning, och ett tencketekn, at när han
såg uppå them, han icke något skulle begå,
thet them eller ålderdomenom oanstendigt
vore. Svedberg Ungd. reg. 261.
Tännel, se Tenn el.
Tänrik, m. Tännlika. Lind Ord. Rietz.
Täppa, f. Andtäppa. Täppa ... är
anda-drächtsens möda (besvär). Comenius Tung.
300.
Täppel, m. Liten utväxt, liknande en
tapp, under halsen på getter och suggor.
(Rietz.) Täpplar, lockar under gethalsen.
Lind Ord.
Tära, tr. och intr. [Isl. tæra, Mnt. teren,
T. zehren.] 1. Föda sig, förtära, then stund
the (knektarne) æro thill syöös viliom vj
them kosthen oppeholla, mæn ther för innan
... skula j faa them peninga med, ther the
moga aff tæra. Gust. 1 reg. 1:194. tu skalt
til tigh tagha allahanda maat som man tärer.
1 Mos. 6:21. Så lenge tu någhot haffuer,
tärer han medh tigh. Syr. 13:6. — 2. Fräta.
loghen ... tärde om kring sigh, och vpbrende
the Chaldeer. Asar. bön 48.
Tärfliga, adv. Starkt, skarpt, rakt på
saken, utan omsvep, [af Mnt. derve, T. derb.]
Thetta haffuer iagh så grofliga och tärfligha
most... föregiffua (framställa), för the groffua
och oskickeliga Christna skul, som icke
kunna tenckia longt om kring. L. Petri
Om nattv. Fi b.
Täring, f. Förtäring, kost. (gaff) huariom
sina täring på resonne. 1 Mos. 42: 25.
Höff-uitzmannen gaff honom täring och skencker,
och lät honom gå. Jer. 40:5. man skulle
på hans (konungens) kost och täring byggia
vp Templet igen. Försp. till Hägg. thet
offta synes wara fast ringa, som wij insamble.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
