Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Törfisk ... - U
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Törfisk
— 898 -
Ulf rot
är vid vatn, ... söryer intet när ett törfft åhr
kommer. P. J. Gothus Rel. art. 823.
Törfisk, m. Torkad och saltad fisk.
[Fsv. thörfisker, D. törfisk.] braxn och
annan törfisk. Gust. 1 reg. 1:150.
Törla, tr. Röra om, vispa. [Jfr Isl.
pyrla.] Lind Ord.
Törn. f(?). Törne, törntagg. (Jfr Torn,
Torne.) Weltras j törnen oeh stingas aff
henne(!). O. Petri Men. fall M 3 b. törnen
... stack mich. Ders. ther en törnetagge
stinger honom {Kristus), boordhe tich aff
retto wara stungen medh hundradhetwsendt
törnër. Ders. K 6 a. all then trägårdz gärde
Är sammanvuxen törn. Spegel Öpp. par.
12.
Törnå, intr. Sammandrabba. När the
tå så nähr voro sammankompne, at the
begynte törnå, vart theraf een hårdh kamp.
L. Petri Kr. 31. När nu fienderne komme
dragande ... tornade the Swenske medh them
i hela twå dagar. Svart Kr. 47.
Törnå, intr. Vredgas. [Mnt. tornen, T.
zürnen.] Then gode, milde och barmhertige
Guden förläne ... krafft och styrkia til at
tåleliga bäära vårt korsz ... at vij icke
tör-nom öffuer våra bedröffuelser. P. J. Gothus
Tål. A 7 b.
Törngadd, m. Törntagg. the skola idher
warda ... til en törnagadd j idhor öghon.
Jos. 23:13.
Törnig, adj. Ondsint. [Mnt. tornich, T.
zornig.] en biscop bör ostraffelighen wara,
... icke törnugh. NT 1526 Tit. 1:7. en
snurrar och ... är törnig. O. Petri 1 Post.
44 a. hundana ... äro the aldra törnogesta
diur. Ders. 115 b.
Törning, m. och f. Kamp, dust. [D. =}
j stodhen en stoor törning j bedröffuelsen.
Ebr. 10:32. thet (att frälsa menniskorna}
wille honom kosta en hård kamp och törning.
L. Petri Chr. pina D 7 a. stodh ther een
skarp törning een long stund, doch mötte
åter fiendener giffua fluchten. Svart Kr. 30.
effter en hård törning vunno the Svenska
medh stormande hand staden. Girs Er. 14
kr. 70. han gick frimodeligen många hårda
törningar igenom. Raimundius 10. Han
stodh mächta fast uthi sina anfächtningar
och törningar. Phrygius Him. lif. 122. man
min törning vil på kämpeplatzen se.
Kolmodin Qv. sp. 1:666.
Törsta, intr. törster han så giff honom
watn dricka. Ord. 25:21. folcket ... förste
effter watn. 2 Mos. 17:3. — Impers. migh
törster. Dom. 4:19; Joh. ev. 19: 23. och gaff
them watn när them törste. Neh. 9: 20.
Törstedryck, m. Dryck att släcka
törsten med (icke att dricka sig drucken af).
[T. dursttrunk.] wijn til en törstedryck.
P. Erici 1:182 a.
Tösvar, adv. Två gånger. [Fsv. tysvar,
Isl. tvisvar, tysvar.] Dauid icke drap then
mordaren Joab, then doch töszwar dödhen
förtjent hadhe. Försp. till G. Test. han
fastade töswar j wekonne. L. Petri 2 Post.
211a. dagheligha giordes hans fulkomligha
offer töswar. Sir. bok 45:17.
U.
Ucker, n. Ocker. [T. wucher.] Sal. ord.
1536 28:8. vkrare (ockrare). 29:13.
Udd, m. 1. Spjutsudd. giöre låte Ett
tusend spettzer och ther till vdder. RR l7/s
1545. synden kallas dödzens vdd, Ty genom
syndena dräper han oss. Försp. till G. Test.
— 2. Pik, hvarmed dragare pådrefvos,
vd-danar wordo stubbotte. 1 Sam. 13:21. — B.
Gadd. Scorpion som hotar Med etergiftig
udd. Spegel G. verk 161. Orma-udd. Ders.
132. — 4. Udde. The (skeppen) låge alt
stilla baakom en vdd, till tesz ett segelskep
kom in till them in om vdden. Svart Kr.
60. Stadhen .. . ligger på een vdd. Lælius
Res. 1:220. ölandz vdd. Hist. handl. 13.
1: 213 (1567).
Udda, adj. Män när nu alla diur
begynte sig at paara, Fans den, som herren
var, alleen och udda vara. Columbus Poet.
skr. A 2 b.
Uddad, p. adj. ett uddat taal, såsom niyo
är. Schroderus J. M. kr. 15.
Udde, m. Udda tal, ojemnt antal. [Isl.
oddi.] Skäl man dricka uddar, eller jämna
glas? Lindestolpe Surbr.fråg. 8. iag
finner vara lijka godt, om man dricker udde
eller jämnt. Ders. 9. dricka uddar-glas vid
brunnen. Ders.
Uggleved, m. Lysved. Uggleveed som
skijn i mörkret. Colerus 1:160. Se Rietz.
Ugnslista, f. Täcke, förhänge till en
ugn, spis? En gamel wgnzlista, medtt 4
wåder korsesööm och 4 wåder lärofft, . . .
och sitter nw vdi faatebursstuffuan till en
drett (väggbonad). HSH 37:39 (1548).
Ul, adj. Ankommen, skämd. [Isl. üldinn.}
uhlt och rutit kött. Lindestolpe Surbr. 62.
Rietz.
Ulfinna, f. Varghona. [T. wölfinn.] Lupa,
en ulffinna. Schroderus Liv. 6. En
ganska gröm ulffinna. L. Paul. Gothus Mon.
turb. 172. Jfr Lupa ... Vlfwa, then vif som
hon är. Lex. Linc.
Ulfrot, f. Växten Aconitum lycoctonum.
(Jfr Lyttkens Sv. växtnamn 1032-3.) Ther
fins ej värre pest än ulfroot... Dock kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
