Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Undsägelsebref ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Undsägelsebref
— 909 —
Unska
myckin undsäijelse. L. Petri Kr. 75. the
Lybske . •. kraffde med trugh och vnseielse,
att hwar the icke nu snarlige bekome theres
betalning, wille the besökia landet medh
mord och brand. Svart Kr. 152.
Undsägelsebref, n. Fejdebref. [Fsv.
untsighilsa bref, Mnt. entseggebref] ett
undsäjelse bref ifrån Konungen i
Danne-mark, at... han skulle hemsöka de Svenske
med mord, roof och brand. Girs Joh. 3 kr. 9.
Undsägn, f. = Undsägelse. [Fsv. [-unt-säghn.]-] {+unt-
säghn.]+} (the) honum feygda medt vndtsengen.
Gust. 1 reg. 3:803. begynnar han nw paa
nyth brwka sin gambla fwndh med hotth,
trwgh och wnsägn. 4:35.
Undsätt, m. Undsättning. [T. entsatz.]
(staden) Birsens vndset. Gust. Adolf Skr.
501. Norlandh ... Uthrustar sin Herculem
hasteligh Til at göra Tyskland undsätt. S.
Brasck T. krig. A 2 b. han sigh rustar medh
sin häär, Gör migh undsätt, som hielp
be-gäär. Ders. D 2 a.
Undsätta, tr. Rädda. [Fsv. untsätia,
Mnt. entsetten.] på berghit vnsett tigh at
tu icke förgååsz. 1 Mos. 19:17. the
(gräshopporna) skola vpäta hwadh idher quartt
bliffuit och vndsett är för haghlena. 2 Mos.
10:5. skynder idher bortt och vndsetter
idhart lijff. Jer. 48: 6. ingen skal vndsettia
henne vthu minne hand. Hos. 2:10. Jagha
effter them, tu skalt få them fatt, och
vndsettia (befria, återtaga) roffuet. 1 Sam. 30: 8.
(the) dristade ingelund bliffua i landet vtan
vnsettia halsen, rymandes aff hwardt the
kunde. Svart Kr. 149.
Undvika, tr. och intr. [Fsv. untvika, T.
entweichen.] 1. Afvika, nær noghon ...
vnd-wiiker wtaff thy ene Riikit wthi thet annedh.
Gust. 1 reg. 7:493. — 2. Undandraga sig.
Huad ... for:na ordinantia inneholler thet
hoppes oss atj icke heller æn andre vntuika
kwnne eller velen. Gust. 1 reg. 4:270.
Undvikelse, f. Undanflykt, the slæppa
icke gerna hwad the haffwa håndha mællom
thet the kwnne med noghen forhalningh oc
fortegth vndwikilse beholla. Gust. 1 reg.
4:106.
Undväg, m. finna hol och undvägar för
hvart och ett hugg och slag. Rydelius
Förn. öfn. företal § 10.
Unflåd, Unflåt, m. Se Umflod. våra
unflåder, legoherdar. A. Laurent» Hust. 35.
i leffwarne gruffwelighe luchtande och groffwe
vnflåter. Ernhoffer 108 a. Diogenes var
en grof? unflåt. Leuchowius 178. Så see
nu til, att tu icke äst en vnflot och
skrymtare i Herrans Hwse. P. J. Gothus Skrift,
sent. S 4 b. upblåste näsevijse kloklingar
eller som man them på Latin kallar Stolidi
inflati, på Svenske stolte unflåtar. J.
Sig-fridi Företal b 8 a.
Unfläder, m. Pack, landstrykare. [T.
unfläther.] att förloffwe them (de Tyske båts-
männen) slätt aff landet på thenne tijd, äre
wij icke till szinnes, medt mijnne ther äre
någre vndfflädere och mytherii makere. RR
7/a 1544.
Unflädig, adj. Orenlig, okysk. Jfr U m
-flåtig. et unflädigt och slemt leffuerne
föra. Ulfsparre C1 b.
Unflödig, adj. Jfr Um flåtig. uthföra
gösel eller andre stinckande och unflödige
arbete göra. é. Erici B 8 a.
Ungling, m. Yngling. [Isl. ung ling r.] en
wittlös vngling. Sal. ord. 1536 7: 7.
Unglyde, m. Ungt folk, ungdom. [Isl.
lytir, folk.] Dock är gement, iag vet ey hur
thät kommer till, Att unge-lyden mäst
tillsammans leeka vill. Rudeen 216. Unglyde.
Lind Ord. 959. Rietz 409.
Ungälla, intr. [Fsv. un(t)giälda]. Hafva
fördrag, han haffuer lijdhit och vngullet
medh them och seedt offta genom finger medh
them. O. Petri 2 Post. 39 a. han seer
offuer, lijdher och vngeller medh woro (vår)
skröpeligheet. Ders. 39 b.
Unna, tr. Bevilja, medgifva, förunna.
Al-lenest bedher iagh tigh om itt, at tu vnner
migh twå månadhe at iagh gåår nedher på
berghen. Dom. 11: 37. them wil iagh
liff-uet vnna. Jer. 49:11. Herre Konung, Gudh
vnne tigh lenge leffua. Dan. 3:9.
segh-ren icke kommer genom harnesk, vthan
Gudh giffuer honom them han then vnner.
2 Macc. 15: 21. Och all lustigh trää vnder
iordenne vndte honom thet wel. Hes. 31:16.
Wendt ifrå migh then falska wäghen, och
vnn migh tijn Lagh. Ps. 119:29. han
vnner oss ondt och är wår fiende. L. Petri
3 Post. 71b.
Unse-, Ynse-, Onseguld, n. [Mnt. [-unt-zegolt.]-] {+unt-
zegolt.]+} Enseguld lärer varit arbetadt guld,
eller något slags gulddragare-arbete, till
prydnader på kläder. Hallenberg Mynt 142.
("Indseguld ... synes at bemærke et Slags
med Guldtraad omspunden, eller af slige
Traade flettet Snor". Molbech Gloss.)
Unseguld. Widekindi 325 (1615). ynsse gull,
ynsse sölff. Tegel Er. 14 hist. 324 (1561).
ynssegulldz börder 1 pund 11 lodh. Hist.
handl. 13. 1:303 (1567). Itt pund önsegull
70 mark. Stjernman Com. 1:193 (1566).
Possementer, börder, knyttning, knappar,
lit-zer, polletter, flittrar, cantiljer eller annat
slijkt arbete aff unsegull och sölfver giordt.
2:313 (1641). (önsesilffuer. 1:585.)
Unska, tr. Önska. [T. wünschen.] iagh
wil tigh fridh vnska. Ps. 122:8. alt thet
mijn öghon vnskadhe lät iagh them få. Pred.
2:10. Ah min vnskadhe son (mitt
önskebarn). Ord. 31:2. mine käre och vnskadhe
(efterlängtade) brödher. Philipp. 4:1. Jagh
får ingen roo om then vnskade natten. L.
Petri Jes. proph. 21:4. (Bib. 1541:
liwff-ua.) Jfr V unska.
Unska, f. Önskan. Tu giffuer honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
