Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Upphöja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Upphöja
— 914 -
Upplocka
digh. Dan. 5: 20. — 8. Prisa. [T. erheben.]
man är plichtig Herrans vår Guds gåfvor
och välgerningar högt at uphäfva. Gust.
Adolf Skr. 178.
Upphöja, tr. Göra hög, höja, resa.
vp-höyer dörerna j werldenne, at ähronnes
Konung må ther indraga. L. Petri
Kyrk-ord. företal 9 b. och vphögde grunden (till
templet) dobbelt så högdt. Syr. 50:2.
vp-höya wår Gudz Hws, och vpretta tess
förstöring. Esra 9: 9. klempe när uphöyes (om
det katolska bruket att ringa med klocka
när hostian och kalken upplyftas vid
nattvarden). Stjernman Riksd. bih. 242 (1593).
Upphör, n. Uppehör. Bed honom utan
uphör. Hermelin B 2 a.
Uppipa, intr. Blåsa upp (ett stycke) på
pipa. [T. aufpfeifen.] tu hafver länge nogh
tilförenne uppipat, pipa och nu een gång för
oss up. Petrejus Beskr. 2:185.
Uppisa, tr. Befria från is. [T. aufeisen.]
ett varmt stadigt töö upijste Atle-fiäll.
Eu-relius^ Vitt. 8.
Uppjaga, tr. Åstadkomma. [T. aufjagen,
erjagen.] wora oppenbara fiender the
Lub-ske ... föge ting bedriffuit eller vpjagat haffue,
vtan haffua faatt affbruck och niderlag. Gust.
1 reg. 10:190. hwad kunnen j vpiagha medh
idhor vmsorg? O. Petri 2 Post. 146 b. så
snart han något ondt vpiagar och til wägha
kommer. L. Petri 2 Post. 68 a. lätt nu så
warat, att Christus vthi nattwardhen brukat
haffuer mengt wijn,... hwad kan han (biskop
Of eg) thesta mehr thermedh för sina meningh
vpiagha (att vatten kunde brukas i st.f. vin).
2 Sänd. 204. the (Judarne) lata Pilato
klar-ligha förstå, at hwar han slepper Jesum, wilia
the beklagha honom för Keysaren, lika som
then ther icke troligha handlade j sijn
be-falning, j thet han en sådana man, som
öffuerliudt thoorde säya sigh wara Juda
Konung, icke wille straffa. Eller hwadh annat
skulle man kunna här aff tagha, än at
Pilatus sielff något hadhe j sinnet vpiagha medh
Jesu emoot Keysaren, effter han bandt och
gaf? sig så hårdt j förswar för honom. Chr.
pina. e 5 b.
Uppjätta, se Upp gä t ta.
Uppkasta, tr. och intr. 1. Uppsätta.
wordo halsstijffue, och vpkastadhe en
Höff-uitzman. Neh. 9:17. — 2. Refl. j Dalarna
var en skalka hop som sig vpkastad (upprest)
haffde emott hans nåde. Gust. 1 reg. 4:252.
itt stormwädher upkastadhe sigh. Ps. 107:
25. Om sonehustron ... upkastar sigh emot
sijn svära eller beteer sigh emot henne
mootsträfvigh. Schroderus Albert. 2:208.
Konungen ... skal vphäffua och vpkasta
(för-häfva) sigh offuer alt thet Gudh är. Dan.
11:36. Philippus hadhe sigh ther vpkastat
(uppsvingat) för en Konung. I Macc. 6: 68. —
3. Kasta upp, kräkas, är han (magen)
öfver-full, så... upkastar han. Comenius Tung. 292.
Uppklappa, tr. Szå vele wij vbrotzliga
holla them (fångarne) thet vilckor szom
them tiilsagt är.. . epter the haffua vpklappat
oss sine fengxsell. Gust. 1 reg. 10:20. Se
Klappa 3.
Uppklara, tr. Göra klar. Nu seer man
icke liwset så clarligha på himmelen, men
wädret blås och vpclarar thet. L. Petri
Jobs bok 37:21.
Uppkomma, intr. och tr. 1. Komma
upp, resa sig upp, uppstiga. Fröghda tigh
intet mijn fiendska, at iagh nedhreligger, iagh
skal åter vpkomma. Micha 7:8. the warda
jw altijdh vndertryckte, och kunna intet
vpkomma igen. Bar. 2:5. Tina böner och
tina almosor äro vpkompna j åminnelse för
Gudh. Ap. gern. 10:4. — 2. Komma sig
upp, komma till makt. När the rettferdighe
haffua offuerhandena så gåår thet ganska
wel til, men när ogudhachtighe vpkomma så
warder een vmwendning j folckena. Ord.
28:12. Herren haffuer så farit medh migh,
at iagh icke meer vpkomma kan. Jer. klag.
1:14. Tu (Tyrus) så hastigt förgången äst,
och kan intet meer vpkomma. Hes. 27:86.
— 3. Komma i dagen, blifva känd. intet
är fördoldt som icke warder vppenbarat, och
intet lönlighit, som icke vpkommer. Luc.
12:2. — 4. Åstadkomma, komma upp med.
här Steens son .. . opkommet haffuer
twe-dregt och obeståndt oppe i dalerna. Gust.
1 reg. 5:58. Hafva the upkommit haat och
ovillie emellan K. Maij:t och H. F. Nåde.
J. Werwing 2, bil. 159 (1600). thet är icke
någor menniskia som Döpelsen vpkommit
haffuer, vtan thet är sielffuer Gudh. L. Petri
Kyrkord. 14 b.
Upplag, n. Upplaga. [D. oplag.] Andra
upplaget. Rydelius Förn. öfn. (titelbladet).
Upplägga, tr. Plagga på. en
Præcep-tor som upplaggar våra händer. Verld. fåf.
speg. 6
Uppljudt, adv. Ljudligen, öfverljudt.
hon vijdh sig sielf upliudt i sådant taal
uth-brister. Nyman 3. Thet felte föga ting, at
iag ei opliudt log. Rudeen 199.
Uppljumma, tr. Göra ljum. solen ...
Upliummar hvad är dött, upfrisker kalla
länder. Warnmark 349.
Uppljust, adj. 1. Upplyst? [Jfr D.
op-Ijuse Kalkar.] oss formoder well ati
förnummit haffue wthaff etth klart opliust rycthe,
. . . hurwledis . . . Gust. 1 reg. 6:130. — 2.
Utlyst, kungjord? [Fsv. uplysa, "lysa,
kungöra (öfverlåtelse af fast egendom el. afsigt
att sådan afyttra); D. opljuse, fremlyse, gøre
bekendt Kalkar.] ett lagligitt, wenligitt och
opliusth jorde skipte. Gust. 1 reg. 7:31.
eth retwisth, skäligit och vpliwst jorde skiiffte
eller heffde byte. 13: 38. stadfeste ett
gunste-ligit, fulkomligit och vpliust jorde skiffte.
RR "la 1544.
Upplocka,*tr. den studerande läser böe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
