Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Uppmutsa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppmutsa
— 916 —
Upprikteliga
ska hade ... sigh medh folck och tilbehör
så tilreedt och aldeles så upmodat, at the
all then skada och spåt, som the tilförende
lijdit hade, tå ville them Svenskom
veder-gälla. Girs Er. 14 kr. 65.
Uppmutsa, tr. Utmåla, göra väsen af.
[T. aufmutzen.] Thet them behaghar the högt
vpmutzse. En liten Crön. E 4 b. huru
kommer thet, att tu så högt upmutzar tina plåga,
och tencker icke en gång up åth himmelen,
hvad tu haffuer ther uppe til att venta, hvi
upmutzar tu ock thet icke så högt? P. J.
Gothus Tål. F7a. Göres anten j rådslag
eller elliest någon lijten fault, den blifver
altidh till dedh högste opmutzet. A.
Oxenstjerna (HSH 27:176). Alle små offenser,
som krigedt förer med sig, blifva högt
op-mötzede och oss tilreknede. Dens. (Ders.
34:15). hålla sig på denne sidan stricte vid
fördragen och pacterne, som giorde äre med
våre naboer: ingen tilfogandes någon orett,
icke heller alle små fel och irringar
up-mutzandes. Stjernman Riksd. 2:986 (1641).
Uppmynta, tr. Utmynta, blifver så vårt
mynt (fördt till utlandet och) strax umsmält
och upmyntet igen under theres stempler.
Stjernman Com. 1:60 (1540).
Uppmå, tr. Uppsamla, upphemta, berga.
[Isl. må, E. mow, T. mähen. Se Rietz mäa.]
Vijngårdzmannen ... upmåår vijnet
(vinde-miat), lemnandes them fattigom
effterhämt-ningen. Comenius Tung. 439. Upmå säd
på åkern, das abgemähete Korn auf dem
Acker auflesen und in Garben binden. Lind
Ord.
Uppmärka, tr. [T. aufmerken.] 1.
Utmärka. all grund her emellen både jnnen
skärs och vthan skärs medh store qwaster
och rysker ... mötte bliffue vpmerchte på
både ender. Fin. handl. 8:275 (1555). ähre
någre heemlige grun och löhnn klipper, som
jcke vpmerchte ähre. 9:360 (1559). the schulle
lathe mercke vp ssådane grun. Ders. — 2.
Anmärka, anteckna, ath han anthwårdher
jon byrgiason så myken spannamal aff
skat-then j åkerbo hæradh som han behoff
haffuer til gårdzsens vphelle Grönö, och thet
gran ligan vpmerker. Gust. 1 reg. 4:129. en
eller annan ... hade det upmärckt antingen
i kyrckioböckerna eller elliest. U. Hjärne
Anl. 168. — B. Uppmärksamma, gifva akt på.
Therföre skole wij ock thes better vpmerckia
och lära förstå hwad Christi mening är i
sakenne. L. Petri 3 Post. 132 a. ved
grent-zerne skal flijtelige upmärcht blifva, hvilke
the äre ther rned hvar annan handle och
vandle. Stjernman Com. 1:143 (1555)
Uppmöka, tr. Uppmjuka. (Se Mö ka.)
tu vpmöker henne (jorden) med regn. L.
Petri Dav. ps. 65:11.
Uppnam, n. Uppbörd, inkomst. [Isl.
uppnåm, T. aufnahme.] Commerciernes
myckenheet och deroppå fölliandhe tull gif-
uer migh något upnam, så att iag een gång
kan sterckia crediten rätt. A. Oxenstjerna
(HSH 25: 81).
Uppneder, adv. Hon vil all ting upneder
vända. Dalin Vitt. 5:394.
Uppnya, tr. Förnya. [Fsv. upnyia.]
Be-gäredhe hele brödherskapet vthi Skomakare
Companiett, medhan theres embetz skråå
war fast mörck, vthgammull och förnötht, ...
att theres skråå mötte upnyess. Skråord. 35
(1596).
Uppnämna, tr. Nämna. [Fsv. upnämna.]
wpnembde all sijn barn huarvidh sitt nampn.
Svart Kr. 108.
Uppnöta, tr. [Fsv. upnöta.] 1. Förtära.
Alt foder som på Prestabolet fallet är, höö
eller halm, skal ock ther effter nödtorfften
vpnöt warda. L. Petri Kyrkord. 73 b. — 2.
Utnöta, thesse två stater ... sine kraffter
sielfve sigh emellan opnötte. P. Brask
Puf. 277.
Uppqvicka, tr. Upplifva. Thenne
(kärleken) låg heel förglömd uthi köld, försmächtat
af hunger, Nu är ok han upquikt.
Stjernhjelm Parn. tr. 3:1. Solen med sin liufliga
värma ... upqvickar bloden. Rudbeck Atl.
1:83. Rättferdighetzens sool... Skal ock til
itt nytt lijf vår längst förfalna kropp, Ja till
ett evigt lijfj qvick’ utaf jorden opp.
Columbus Vitt. 144.
Uppqvickna, intr. Upplifvas. Huru
kunna konster upqvickna, om icke beröm
och frikostighet vederqveckna deras idkare?
Tessin Bref 1:57. vetenskaper och konster
... upqvicknat. Höpken Skr. 1:251.
Uppreda, tr. Uppbreda, uppbädda, [af
Isl. reiöa.] Jagh hafuer här een wngh dräng,
Som väl kan tiena vidh tijn sängh, Then
vpredha, och kammaren sopa. Jos. hist. 14.
Hvar och en moste sielff upreeda sin seng.
Laurelius Påf. anat. 478.
Upprekteliga, Upprektig, se
Upprikteliga, Uppriktig.
Uppreppa, tr. Upprepa, han offta
vp-reppar ... thet samma. Försp. till G. Test.
Jfr Reppa.
Uppreppa, tr. Komma något att repa
sig? [T. aufrajfen?] upreppa och sterckia
rijket igen, medh folck, peninger och
ammunition. A. Oxenstjerna (HSH 25:160).
Uppresa, tr. och intr. 1. Uppväcka, han
vpreeste hennes son then ther dödher war.
O. Petri 2 Post. 148 b. — 2. Mana fram,
besvärja. Tå sadhe quinnan, Hwem skal
iagh vpresa tigh? Han sadhe, Rees migh
Samuel vp. 1 Sam. 28:11. — 3. Uppresa
sig. Folk warder opresandes moot folk, och
rijke emoot rijke. NT 1526 Luc. 21:10.
Upprikteliga, adv. Redligt, ärligt.
Tyd-ske knechter, hwilke sigh och som hieltar
vprechtelige bewijste. Svart Kr. 39. the
sig szå vprächtelige bewijst hade och giord
Seffrin Norby så manligit motstånd. Ders. 44.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
