Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Utfetalia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utfetalia
— 928 —
Utfräsa
döden warder vthfäyat. L. Petri 2 Post. 78 a.
han (Luther) genom Euangelij lära begynte
i forsamblingenne först rensa och vthfeyia
then Påweske flettia. Uti. på Dan. 596.
sådana drängia fruchtan ... skal then H. Ande
) oss vthfäya. P. Erici 3:73 a. — 2.
Rengöra, rensopa. På vår gamle Adam är intet
gott, blifver ey heller något gott af honom,
medh mindre han blifver väl uthfäyat, ther
til måste Gudh hafva en skarp luut.
Schroderus Kors. 92. hans kappa är skrynkiot
och illa uthfeijat. Hoflef. 137. qvastar at
uthfäija losementen. Ders. 169.
Utfetalia, tr. Utspisa, proviantera. [Mnt.
utvitallien.] att han szender wår n. herris
skip ... wäl bemannade och vtfettaliet. Gust.
1 reg. 8: 254. för:de Galleijder ... äre så
vt-fetaliede och bespijsede, thet the kunne
be-hielpe sich på någre weker. RR maj 1544.
fetalie, till atth vtthfetalie wår skepzflothe
tnedh.^ Fin. handl. 8:379 (1555).
Utfjädrad, p. adj. Fjäderprydd, ther
skal wara stoor lempa och konst, ja list och
skalckheet til, så bekrefftiga eller fergha
lögnen, at hon allom menniskiom skal kunna
behagha, Ja siw andra lögner wel vthfiedrade
skal man här til wel behöffua, effter som
man säya pläghar. L. Petri Chr. pina V 4 b.
Utfladdra, intr. [T. ausflattern.] the hållat
therföre, att Anden eller Siälen vthfladrar aff
menniskionne såsom ett tundt wäder. P. J.
Gothus Leiser A 5 b.
Utflia, Utflya, Utfly, tr. [D. udfly
Kalkar, Mnt. utvlien, utflyen.] 1. Utrusta.
dugelige karler till foott, med gode wärier
well vttflijdde. RR 1/e 1545. skole samma
skep väl vara uthflijet medh skytt, kruth,
lodh och annan tilbehörningh. Tegel Gust. 1
hist. 2:16. skep ... uthflydde och beredde
medh skytt. Ders. (Gust. 1 reg. 9:21 har
för båda sistnämnda ex. wtflytt.) lathe edertt
skiip bliffue aldelis wäl vtflidt. Gust. 1 reg.
11:167. wåre Schip schole i tijdh
nödtörffte-ligenn bliffwe vtflyedhe. Fin. handl. 10:108
41564). vij acthe ... vår skip vthflye til siös,
hwar wij forfare kwnne the mesth behoff
göres. Gust. 1 reg. 4: 46. ett skepp ... var
till deras behof utfliat. S. Elofsson 231.
— 2. Utställa. Guldsmederne . . . waritt
trengde iffrå the rum, som the aff ålder haffue
waritt wane att haffue på torghen, till att
vt-fly och selie theris sölffuer smide. Skråord.
171 (1585). Jfr FI i a.
Utflimma, tr. Se Flimma, Beflimma.
man finner allastädes många Sodomitiska och
Gudz försmädande Christspottare, hvilke om
Gudz Sons stoora domadag alzintet hålla,
uthan honom uthlee och uthflima. P. J.
Gothus Fastapred. 9. Med glijs och kält
löije en god att uthflimma, Så omild är
mången båd’ man och så qvinna. Törnevall
C 5 b.
Utflög, n. Utsjö, ebb. [Jfr Mnt. utvloien,
utströmma.] ther så hände, att vidh
Stockholm vore sådane uthflogh eller lijtet vattn,
att skeppen ey kunde flyte igenom strömmen.
Stjernman Com. 1:417 (1594).
Utflukt, Utflykt, f. [Mnt. utvlucht.] 1.
Tillflykt, utväg, all wor fortienst är vteluct,
wij haffuom ingen annor vtfluct, til nådhen
moste wij falla. Psalmb. 1536 54. wj . . .
komme tiil eth blått och vtharmadt Rijke
mett thoma hender, wethendis oss inghen
vthflyckt, hwar wj oss ecke om sådana
(penningar) besörgdt haffde. Gust. 1 reg. 4:131.
— 2. Undflykt, undskyllan, invändning,
förevändning. Vichen vnder Norgis Crone
vtan alt yterligere påskut vtfluckt eller lengre
forhaling mötte nw strax restitueres. Gust. 1
reg. 7:484. utan all insage eller utflucht.
Stjernman Com. 1: 76 (1546). wij loffue
och svärie, huldskap, troskap och manskap
altijdh stadigt, fast och obrotzligen föruthan
alt medel eller uthflucht at holla. Riksd.
1:181 (1544). på fiendens sijda sökes
allehanda uthflychter och uthvägar at upskiutan
(fredsunderhandlingen). 2:967 (1640). vtan
alt skotzmåll eller vtflucht komme tijll städe.
Thyselius Handl. 2:325 (1548). folket wil
nödigt wara j twång, och söker allehanda
vthflycht. P. Erici 5:38 a.
Utfluss, m. Utflöde. [T. ausfluss.] monge
Philosopher i alla tider hafva hållit liuset för
at vara något spirituelt och lefvande, ja ock
en afföda eller utfluss af Guds egit väsende.
Rydelius Förn. öfn. 277.
Utfly, Utflykt, se Utflia, Utflukt.
Utflyktig, adj. Flyktig, landsflyktig. [T.
ausfliiehtig.] ther hertigen aff Pryssen icke
affstode til at hägna the uthflychtige af
Sve-rigis rijke. Girs Gust. 1 kr. 180.
Utflyta, intr. aff troonne vthflyta godha
gerningar. L. Petri 3 Post. 15 b. Aff sådana
grund och orsaak synes thenna book
vth-fluten wara. Försp. till Vish.
Utflögd, f. Fluster. (Jfr Inflögd.)
Theras (binas) utflögd skal icke vändas emot
nordanväder. Colerus 2:85.
Utfnysa, tr. Hans ande vthfnyser
glödande kohl. L. Petri Jobs bok 41:12.
Utfråga, tr. Utforska, utröna, utspana,
utransaka. [Mnt. ulvragen, T. ausfragen.]
om Gotlandt ... giffue wj edher tiilkenna
athuj ther om inthit haffua förfaret... ey
heller kwnne wij thet wtfraaga j thenne
resszo. Gust. 1 reg. 3:122. iagh vthfråghar
j morghon och offuermorghon, at thet ståår
wel til medh Dauid. 1 Sam. 20:12. Salomo
giorde all thenna tyghen ganska mong, så at
wighten aff then koppar ickevthfråghas kunde.
2 Krön. 4:18. vthfrågha, bespana och
be-speya landet. 1 Krön. 20 (19:3). Gudh är
stoor och okend, hans årataal kan ingen
vthfrågha. Job 36: 26.
Utfräsa, intr. Tu skall icke daglig med
bannor uthfräsa. Törnevall B 6 b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
