Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Utländninge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utländninge
— 934 —
Utmala
segle uthländes. Stjernman Com. 1:421.
Vi söka nu utländes dät vi hemma havom.
Hermelin A 3 a.
Utländninge, m. [Fsv. =] Jagh är
worden en vthlendninge j fremande lande. 2
Mos. 18:3.
Utlära, tr. Lära känna i grund. Then
haffuer icke warit til som henne (visheten)
vthlära kunde. Syr. 24:38.
Utläse, n. Utanlås, hänglås. Link. bibi.
handl. 1:87.
Utläska, tr. Utsläcka. [Mnt. leschen,
T. auslöschen.] skal man henne (vreden),
för än hon sigh vijdare inrijtar, medh
för-nufftzens vatn uthläskia. Sparman Sund.
sp. 191.
Utlöpa, intr. 1. Rinna ut. ther skalt tu
slå helleberghit, och ther skal vthlöpa watn.
2 Mos. 17: 6. — 2. Förrinna, såsom en beck
wthlöper och förtorkas. Job 14:11. Elffuanar
skola vthlöpa. Es. 19:6. — 3. Se
Hästelopp.
Utmager, adj. Utmagrad. all diur, som
spis och föda leta, Få mer och mindre hull,
utmagre blifva feta. Spegel G. verk (1745)
140. at förvända hela denna utmagra slätten til
den präktigaste jordmon. Linné Sk. resa 96.
Utmakta, se Ut mäkta.
Utmana, tr. Utkräfva. [Fsv. =, Mnt.
utmanen.] Ländzmän, som skole uthmane
hoos allmogen den skatt, the utgöre skole.
HSH 32:13 (1600). uthmane thet låfvat och
tilsagt var. Schroderus Liv. 572.
Utmartla, tr. Utmatta, utmergla, utpina.
[T. ausmartern.] skälfua (frossa) förtärer
och uthmartlar en siukan. Schroderus
Pac. 108. Konungarijket Hispania igenom
inbördes krijgh ... hadhe sielff uthmartlat
och försvagat sigh. Ders. 279. uthmartla och
medh oendelige krijgstågh uthtrötta menige
man. Liv. 148. så uthmartlas en discipel
uthi almennelige scholor..., han plågas och
förbijstras medh monga olijka lexor. Ratich.
C 5 b. han fräter och uthmartlar sigh sielff.
Sparman Sund. sp. 241. een uthmartlat
helsa (valetudo enervata). Comenius Tung.
293. hvarföre skulle han så qvällia och
uthmartla sigh för henne. U. Hjärne Vitt. 43.
Aff een osläcklig lust till härska, råda, regera
(han) Ligger och martlar sigh uth. Ders. 140.
Utmed, prep. gick på gatonne vth medh
(förbi) itt hörn. Ord. 7:8. satte sigh vth
medh (vid) haffuet. Matth. 13:1.
Utmeda, tr. ? Fast j migh dräpa ville,
Then hämpd hon vore ganska ring, Som i
på migh uthmedde. R. Foss 147.
Utmerga, tr. Utmergla. skinna, skaffua
och vthmeerga vndersåterna. Uti. på Dan.
520. uthmärga och utharma thet eländige
Götharijket. Sylvius Er. Ol. 382.
Tyranner, hvilke hafva sigh ther om aldeles
vinlagt, Sverige at uthmärga, utblotta, och göra
thet til ett ödeland. Ders. 410.
Utmergla, tr. förtaide olycker hadhe ...
plågat, uthmargelat och frå sin förre kraft
bracht thetta konungarijke. Gust. Adolf
Skr. 171.
Utmutsa, tr. Utsira, utsmycka. [T. [-aus-mutzen.]-] {+aus-
mutzen.]+} när een Poete sådana ord (biord
eller epitheta) updicktar, seer han och ther
uppå, at han med them kan uthmutza och
förhöya hvadh omtalas. A. Arvidi 27.
somlige sellsame och ovahnlige ting medh många
undersamma och osanna omständigheter
formeras och uthmutzas. U. Hjärne Anl. 389.
Jfr Upp mutsa.
Utmynt, p. adj. Bronchus, vtmyndter,
ther som mwn och tänder stå longt vth.
Var. rer. voc. C 1 b.
Utmåka, tr. Renskotta. (Se Må ka.)
Hercules begynte vthmåka och reensa thet
stoora och träckfulla Augiæ oxastall. Svart
Ärepred. 22.
Utmåla, tr. Afmåla. läto the vthmåla
ansichtet... och giorde itt skönt belete effter
then herligha Konungen. Vish. 14:17.
Utmåla, tr. Utmäta. [D. udmaale.] lathe
vthmåle, så och vthstake plattzen, ther som
staden skall på bygdh bliffue. Hist. bibi.
2:149 (1571).
Utmånga, tr. Utmångla. (Se Många.)
the skola thet som the så köpa icke
vth-monga the fattighe j hender ... them til tunga.
Gust. 1 reg. 8: 33. the predica theras egna
och andra menniskiors förtienst, then the
sedhan vthmonga sigh til förkoffring och
fordeels. L. Petri 2 Post. 34 b. the falskt aflat
... vthmongat. Ders. 74 a. (han) på torghet
vthmånghat them (fiskarne). P. Erici 2:179 b.
Utmäkta, Utmakta, tr. Göra maktlös,
utmatta, försvaga, utmergla. undersåtherne
äre aff skattningar och pålagor ... försvagade,
thet sidsta Danske krijget hafver them än
meer uthmächtat. Gust. Adolf Skr. 116.
våre ryttarehestar... af sion och thenn sandh
vij nu liggia uppå så uthmächtas, att innan
kort vij rytterlösa vara skole. Ders. 488. är
hans kropp lijka såsom medh trååsiuka
blef-ven uthmächtat. Schroderus Liv. 70.
Landet var uthmächtat fast Uthaff then svåre
tung’ och last. Olfson Christiern 153.
Jordmånen ... uthmechtat är aff förre åhrsens
drägter. Risingh 26. the äre aff arbete
uth-mächtade. Comenius Tung. 790. ängslan
Altijdh (skall) din usla siäl utmechta. U.
Hjärne Vitt. 96. En tyran ... utmachtar them
(undersåtarné) med onödiga krijg.
Ulfsparre C 5 b. Mine köör och fåår hafva
the slachtat, Jagh fattige bonde är slätt
uth-macktat. S. Brasck T. krig. Dia. ther
igenom (genom åderlåtning) vorde
menni-skiones lijf förmycket uthmachtat och
försvagat. Colerus 1:269.
Utmäla, tr. Förmäla, som thet
forplic-telse breff han ther på giffuit haffuer
ytter-mere vthmeller och förclarar. Gust. 1 reg. 8:77.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
