Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vantröst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vantröst
— 952 —
Vara
Vantröst, adj. Misströstande. The frome
rädhas och äro wantröste, Therföre tröster
wår Herre them. L. Petri 1 Post. B 5 a.
hiertat är wantröst. Sal. vish. 17:18. Wee
them som haffua wantröst hierta. Sir. bok
2:14. konungen wardt häpen och wantröst.
Uti. på Dan. 165. Gudz ansichte giffuer
alla wantrösta och förskrecta lijff och tröst.
P. Erici 2:120 a. anfechtningar, som oss
kunde göra ... wantrösta. 3: 63 a.
Vantrösta, intr. och tr. 1. Misströsta.
then som wantröster vppå sitt embete, hoo
wil hielpa honom? Syr. 10:32. fiendener
... wantröste om liff och wälfärd. Svart
Kr. 28. iagh wil icke wantrösta på min
Gudh. P. Erici 1:191 a. vij uthi intet korss
vaantröste eller förtvifle. A. Laurentii
Hust. 192. — 2. Ingifva misströstan,
owe-ner, som honom wille wantrösta påå Gudz
nådh. O. Petri Men. fall M 2 a. —
Van-tröstas, dep. Misströsta, at wij icke
wan-tröstes om gudz mildheet j syndenes
anfech-tingar. O. Petri Sakr. la.
Vantröstig, adj. Misströstande,
wan-tröstigh på Gudh. Falck 14 b. Ett stolt
och vahntröstigt eller försagdt ting ... är
hiertat. Svedberg Sabb. ro 2:1274.
Vanvett, n. Omedvetet tillstånd,
känslolöshet. En vederqvecknings drick blir
honom sedan skiänkt,... Bemirrat vin,
hvarmed man honom döfva tänkt, På det han
såleds i ett vanvett måtte falla. Fresf. 55.
Vanvettig, adj. Oförståndig, thet
(fåret) är ock så eenfalligt och wanwettigt, at
hwar thet råkar komma jfrå hopen, weet
thet icke aff sigh sielffuo dragha sigh ther
til igen. L. Petri 2 Post. 112 a.
Vanvyrd, f. Missaktning, vanvärde. [Jfr
Fsv. vanvirdha, f.] Thet Svenska myntet
kom ock nu i vahnvyrd, at två marek
Svenska räknades emoot en marek Lübesk. Girs
Gust. 1 kr. 214.
Vanvyrda, tr. Missakta, ringa akta,
hålla i vanvärde. [Fsv. vanvirpa, Isl. [-van-viröa.]-] {+van-
viröa.]+} Lea wardt wanwyrd. 1 Mos. 29:81.
Han war then alra förachtadhaste och
wan-wyrdeste. Es. 53:3. itt wanwyrdt och vselt
faat. Jer. 22:28. eedher äre så wanwörde
bliffne, at man brukar them widh hwart ord.
O. Petri Ed. C 4 a. Vanvyrda icke min
befalning. Hermelin E i a. the fremmende
köpmän . . . mykitt förachte och vanvyrde
the varer som falle udi thesse try rijke.
Stjernman Com. 1:155 (1557).
Vanvyrdelig, adj. Vanhederlig,
föraktlig. en wanwyrdeligh ålderdom. L. Petri
Sal. vish. 3:17. Ther äro någre ibland
men-niskio barn ähron werde ... Så äro ock
wan-wyrdelighe menniskior. Sir. bok 10:23.
Vanvyrdeligen, adv. Till vanpris.,
(varorna blifva) wanwyrdeligen sålde. Hist.
handl. 8. 2:87 (1566).
Vanvyrding, m. Vanvördig person?
En som vanhedrar sig? han (David) en
wanwyrding worden war och genom hoor
och mord mist sitt ewigha arffuegodz. P.
Erici 4:89 a.
Vanvyrdning, f. Vanvördande.
moderens wanwyrdning är barnen til håån. L.
Petri Sir. bok 3:13.
Vanälska, tr. Kärlekslöst behandla. Nw
pläghar jw ingen hata och wanälska sin
eghen lekamen. O. Petri 2 Post. 84 b. hon
... sedhan hon är gifft, warder wanelskat aff
sin man. L. Petri Sir. bok 42: 9.
förtryc-kia och vanelska sijn kära syskane.
Stjernman Riksd. 1:288 (1569). en gudfruchtigh
menniskia at vaanvörda, vaanälska ...
therföre at hon är fattigh. Schroderus Kors. 483.
Vapenfirmur, adj. Vapenför,
stridsduglig. [Isl. våpnfimr.] Ej någon ryttare så
vapn-firmur spörjes, När drabningen gåår
an . .. Som een beriden häst, ty han heelt
kiäk och häfver Går fram moot fienden.
Spegel G. verk 231.
Vapenkress, m. Kors på vapensköld.
[T. wappenkreuz.] Täckenet (till sängen)
af rödt sammet öfverströdt med vapnkressar
och i perlestickare arbete. Lön bom Uppl.
4:83 (1581).
Vapensynare, m. Vapensynsförrättare.
j skwle ... edher presentera meth idra
bestå rostningh hesther och harnisk för osz
eller hwem wj paa wåre wegna till
wapne-synere tilskickandis wardom. Gust. 1 reg.
3: 318.
Vapla, f. [Fsv. =] Se Spottvapla.
Var, adj. [Fsv. =, Isl. värr.] 1. Varse.
The skola warda thes war. Es. 23: i. han
så lönligha foor medh sinne saak, och hölt
henne så fördolda, at ingen kunde bliffua
ther wahr widh. L. Petri 1 Post. A 2 a.
Han försetter berghen förr än the warda ther
wahr widh. Jobs bok 9: 5. The Danske
fulle in i Vestergötland . .. För än någre
blefvo thet vare. Hund Er. 14 kr. v. 212.
Den vijdt faar, blijr myckit var. Grubb 95.
— 2. Omtänksam, varsam,försigtig, bethre
wara fore war, en epter snar. Gust. 1 reg.
3:182. thet är icke uthan orsaak aff them
gamblom sagdt, Matrem timidi flere non
so-lere, en moder som hafver en vaar son
plägar intet öfver honom fälla tårar. J.
Rudbeckius Kon. reg. 202. Han är ock
blifven så vahr af detta fallet, At han sin
Pe-gasum har alt jämt in på stallet.
Palmfelt Vitt. 368.
Vara, tr. [Fsv. Isl. vara.] 1. Åtvar.na,
uppmana. Man warar the rika widh theras
förderff och ewigha skadha,... at the gerna
skola hielpa the fattiga. L. Petri 2 Post.
136 a. — 2. Refl. Taga sig till vara, akta
sig. Wara tigh och blijff stilla, fruchta tigh
intet. Es. 7:4. wara tigh, at tu honom ...
ingalund förachtar. L. Petri Sir. bok 3:15.
Vara, intr. Taga vara på, vakta, akta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
