Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vinnest ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vinnest
~ 976 -
Vipp
och vinna them til noger oredelig stycker.
Gust. 1 reg. 4:228. — 4. Förmå. Tänderne
... fahlna där hän, de qvarlefde stumpar
Vinn’ inte mala sijn mäld. Stjernhjelm
Here. 516. — 5. Vara, räcka. Så lenge thetta
liffuet winner. O. Petri Jesu pina L3a.
wij här aff then tröst måge finna, Som
san-skylligh är och lenge kan winna. Ders. M 3 b.
wij draghe nyy lyndageld vppå oss ämedhan
wårt lijff winner. L. Petri 4 Post. 15 a.
Vinnest, f. 1. Vinn. Teslikes ær wor
begera ath thw leggher tiigh aldhre störste
winnesth om klede till wort behoff. Gust. 1
reg. 3:197. han skall lægie sigh alle winnest
om ath wethe war nadigiste herris ganghn
och besthe. 3: 3^4. — 2. Vinst, the vinnest
och gåfvor förhoppa. R. Foss 390.
Vinning, f. 1. Vinn. [Fsv. =] förwerffua
penningar och leggia sigh ther winning om.
Bar. 3:18. Så legger idher nu ther om alla
winning, at j vthi idhra troo läten finnas dygd.
2 Pet. 1:5. — 2. Ränta. [Fsv. =] må the
låna aff them [köpmän i Danzig) ... huilkit
hans Nåde them her ... igen bettala will,
och giffua them j winningen epter som the
kunna få for salt och humbla ther j stadhen
Stocholm. Gust. 1 reg. 8:67. giöre the
fa-tighe wåre vndhersåther wndsätningh med
rogh eller korn til låns Dogh så atthe giffue
om hösthen när the få sädhen aff åkeren
hwar fierde span til winningh ighen, och icke
mere, effther som wij förnimme, ther bliffuer
vel taget huar annen eller huar tridie span
til winningz. Fin. handl. 1:302 (1546). Then
sitt godz förmeerar medh ocker och winning.
Ord. 28:8. Så skulle tu haffua fått
wesz-larenar mina penningar, Och när iagh hadhe
kommet, hadhe iagh jw fått mitt med
winning. Matth. 25:27.
Vinningssjuka, f. Vinningslystnad, en
domare, som med rättvisa, oväldugt och utan
vinningssjuka lagen rätt skipar. Tessin Bref
1:108.
Vinnlägga sig, refl. winleggia sigh om
lögn. Ps. 62:5. j haffuen winlagdt idher til
at affwika jfrå Gudh. Bar. 4: 28. Konungen
... winladhe sigh stoorligha, at han måtte
friya Daniel. Dan. 6:14. — här vthi [i
Sy-rachs bok) winlegges at göra en man
Gudh-fruchtigh. Försp. till Syr.
Vinnläggning, f. edhers veluilioghet,
omach och vinlegningh j haffue hafth för
then gærdhs vthkreffielse. Gust. 1 reg. 4:
66. At lära barn medh winlegning. Syr. 42: 5.
Vinos, n. När man i hufvudet thet svåra
vin-oos kenner. Spegel G. verk 180.
Vinropare, m. Som utropar hvar vin
finnes till salu, utbjuder vin till salu. [Mnt.
winroper, T. weinrufer.] han giffuer litit
och gör mykit ther aff, och vtropar thet
såsom en wijnropare. Syr. bok 1536 20:15.
[Bib. 1541: wijntappare.)
Vinsla, intr. Qvida, jemra sig. [T. win-
seln.] Allmogen ... vinsladhe och veklagadhe
önckeligen öfver sin fattigdomb. HSH 31:
864 (1662). Folket... dageligen vinslat öfver
deras usla tillstånd. 16:168 (1713).
Vinslan, f. Qvidan, jemmer, all min
vinslan och suckande äro tig bekant. M.
Stenbock (Lönbom Anek. 2:144).
Vinsluker, m. en dryckesbrodher och
wijnsluker. P. Erici 2: 276 a.
Vinsten, m. [Jfr Fsv. vinsten, D. vinsten
Kalkar.] Aff wijnsteen (uthpressat
wijn-bärsskaal) blifver läckevijn och spijsvijn.
Comenius Tung. 448.
Vinsvamp, m. Svälljare,... Bacchi
bröder, Vijnsvampar. Spegel G. verk 123.
Vintappare, m. Krögare. Han [dåren)
giffuer litet, och förwijter mykit, och
vth-ropar thet såsom en wijntappare, I dagh läner
han, j morghon wil han haffuat igen.. Syr.
20: 15. såsom en Wijntappare förfalskar
wijnet. 2 Cor. 2:17 (glossa).
Vinterligga, intr. Ligga i vinterläger.
fotfolket, som hade vinterlegat vid Staraja
Russa. Hallenberg Hist. 3:897.
Vinterläge, n. Vinterqvarter. [Mnt. [-win-terlage.]-] {+win-
terlage.]+} när idher warder iach töffuandes
eller till ewentyrs vthi vintherläghe
liggian-des. NT 1526 1 Cor. 16:6. skynda tigh
snarligha till migh j Nicopoli, för ty iach
hafuer satt migh före ath haffua ther mitt
winterläghe. Ders. Tit. 3:12. itt skep jfrå
Alexandria, som ther vnder öön hadhe leghat
j winterläghe [hade öfvervintrat). Ap. gern.
28:11.
Vintersk, adj. Vinterlig. [T. winterisch.]
thenna winterska pestilentzie. Lemnius B 4 b.
Vintertal, n. Vinterns längd, vintertalet
räknas in til Tiburtii [14 april). Carlf.son 757.
Vi perorm, m. Huggorm. [L. vipera, T.
viper.] ens Wiperorms hohl. L. Petri Jes.
proph. 11:8. Wiperormar oc glödande
flog-drakar. 30: 6.
Vipp, m. 1. I urverk. Uhr-rodret vender
sig, och vil ej vippen sleppa. Spegel G.
verk 166. — 2. Vippgalge. Vipp,
Instrumen-tum, quo, brachijs reflexis, luxatur
facino-rosus, die Wippe. Schroderus Lex. 46.
— 3. Vippgunga? een Delphin ... kan löpa
kapp med skippen, Kan tumla af och an och
läggia sig på vippen [lägga sig att gunga på
vågorna?), Men likväl föllia med. Spegel
G. verk 194. — 4. Jagh säl oreent smör,
rottne ägg, Siuk ankor och gäss, höns medh
pipp, Jagh våghar mången falskan vipp. R.
Foss företal Ala. Sätte man ej på vipp sina
pengar och heder i kortspel. A. Nicander
Vitt. 143. Han sätter icke sitt fädernesland
på vippen för egen båtnads skull. Aug.
Ehrensvärd Tal 1743.
Vipp, interj. [T. wipp.\ Huip, lustigh och
gladh af hjertans grund Ähr iagh förvist så
margelund. Tisbe 50. Hvip lustigh, coratzi,
hålla! Prytz O. Skottk. C 2 b. Mit glaas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
