Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vråsnok ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vråsnok
— 983 -
Vyrda
predica, och slincka in j kyrkiona, såsom
alment falske lärare och wråpredicare göra.
P. Erici 2:127 a. insmygare och
wråpredi-kare. (Hoo haffwer befalt tigh predika migh?
Hwaar äre thinne breff och bewijs att tu
est sändh? ... Hwij smöier (smyger) tu så
lönligen tigh inn till migh, och kryper i
wråån?) Ernhoffer 82 a. wråpresta wiyelse.
L. Petri Kyrkost. 69 a. Vråpräster... stodo
uthi sina vråer och mässade. Dijkman 45.
Vråsnok, m. Neij see på desse
vrå-snokar som gifva acht uppå alt hvad man
gör. Lagerström Gir. 14.
Vråsqvaller, n. een skiälms föregifne
vråsqvalder. Adlersparre Hist. saml. 2:
314 (1652).
Vräcka, Vräka, tr. Hämnas. [Fsv. vräka
och vräkia, Isl. reka, Mnt. wreken, T. rächen.]
han ... wrecte hans skadha som orätt skeedde.
NT 1526 Ap. gern. 7: 24. Wräcker icke idher
sielffue. Ders. Rom. 12:19. tw må giffwa
tich hiit in i landit jghen til oss, intet
an-seandis at tw tigh i någon motto förbrutit
haffwer, wj wele ecke wreckia thet
någher-ledis. Gust. 1 reg. 3:331. Och hadhe vij
lenge sedhen hafft gott tilfelle att vreckia
och tilbörliga vedergöra thet homod oss
skeedth är. 5:48. Rysserne ... wele wrecke
theres lidne skade. Fin. handl 8:167 (1554).
Gudh then synden intet meer rekna eller
wreckia wil. L. Petri 1 Post I 6 b. wreckia
och hempna sijn skada och harm. Svart
Likpred. 66. Jagh vil idher alt thetta
til-giffue Och aldrigh vreckia j thetta liffuet.
Jos. hist. 45. Så vele de vräkia den orätt
dem skeedt ähr. Hallenberg Handl. 74
0615).
Vräka, intr. och tr. [Fsv. vräka, Isl. reka.]
1. Drifva. The ... foro och wroko omkring
uthi ödemarcken en tidh long. Schroderus
J. M. kr. 192. Vräkas, dep. fare, flyttie och
wräkes kring om hele landet. K. br. 20/e
1555. the Skuter ther wräkes (ligga på
svaj?) för Stocholms bryggie. Fin. handl.
8:172 (1554). — 2 Förkasta. Ingen Skipare
hafve mackt at vräka thet siöfolck som han
stadt och i tienst tagit haffver. Sjölag 1667
Skipm B. 5.
Vräka, tr. Syna, besiktiga (såsom en
vräkare). skole samme bräder och vräkes,
at the skole hålla theres rätte längd,
tiok-leken och bredden. Stjernman Com. 1:
286 (1577).
Vräkling, m. Stor spik (af 6 tum eller
derutöfver Rietz.) [D. vragling Kalkar,
Mnt. wrakelinge] partzeler som
skiipzgår-den tillyde Som är... Wreclingh, Spiker ...
Civ. instr. 5 (1541). slå allehonde wräklinger
och annet sådant smått smide. RR 1/s 1544.
så mykin spiick, wrecklingh, bulter och
annen iärn redskap, som till itt sådanne skiip
behöffues will. RR 8/« 1548.
Vräkling, m. 1. Vräkling, Erro, Land-
streicher. Schroderus Lex. 15. — 2. Odåga,
dagdrifvare. (Jfr Rietz 820 b under vrak 1.)
The vslinga barnen, hwilka man för intet
annat hölt j landena, än wräklingar och slask.
L. Petri Jobs bok 30: 8. tu var af naturen
vredennes barn, en förkastat syndamatk och
fördömd vräkling. Phrygius Him. lif. 144.
Ordspråket: Heroum filii noxæ, thet är,
för-nähme och fromme föräldrars söner och barn
blifva och vreklingar. J. Rudbeckius Kon.
reg. 24. En vettlös vräkling går och aktar
eljest ingen. Geisler 384.
Vrätt, f. Så lång fåra på åkern, som
plöjes i en vändning(?). [Jfr vret, liten
åker Ihre Gl., vrätt, "rectangulair åker,
plogland" Möller Ordb öfv. hall.
landsk.-målet, D. dial. vræt, åkerstycke.] Jagh spände
för plogen min märr och mitt fööll, Och
plögde then dagen någre vrätter. S. Brasck
Ap. gern. L2a. Min äriekrook tager jagh
och så Och vil så uth på åkeren gå, At ther
något arbete göra, Jagh vil ther någre vrätter
köra. T. krig. Dl b.
Vunska, tr. Önska. [Mnt. wunschen, T.
wunschen.] Allom ... wunskar jach Olauus
Petri ... nådh och fridh aff gudhi. O. Petri
Svar till P. Elice alb. han wunskade them
gott. 2 Post 22 b.
Vunskelig, adj. Önsklig. Alla vtkorades
vunskéliga deelactigheet. Gerson A 3 b.
Vurmstucken, p. adj. Vurmig. han
hafver vurmstuckit hofvud, bärande, i thet han
förfechtar sina egna påfunder och griller,
stora tanckar i sitt sinne af diup och hög
lärdom och andras föracht. Svedberg
Schibb. 117.
Vyrd, Vyrda, f. Värdighet, anseende.
[Fsv. virdha; T. wärde.] syntes thet mehre
lenda til konungens dignitet och vyrd.
Schroderus Liv. 400. thet Romerske nampnetz
vyrd och majestet. Ders. 845. Rummetz
(templets) vyrd och heligheet. Ders. 865. togh han
sigh thet konungzlighe nampnet uppå, altidh
lämpandes sinnet och modhet effter thes
vyrda och högheet. Ders. 458. Jfr Vyrde.
Vyrda, tr. 1. Akta, värdera, anse
värdig. (Jfr Hesselman I o. y 210.) [Fsv.
virpa, Isl virda.] wij tina Gudhar intet
wyrde. Dan. 3: 18. een menniskia (skall
varda) meer wyrd än itt stycke guld. Es.
13:12. Nu lee the ått migh som yngre äro
än iagh, Hwilkers fädher iagh icke wille
wyrdt settia ibland mijns hiordz hundar Job
30:1. Keijsaren icke vill vyrda E:s Kongl.
M:tt att tractera med, uthan genöm
Churfursten. A. Oxenstjerna (HSH 36:3i0). —
2. Hedra. K. M:t... mit hus därinedh (med
grefvevärdigheten) vyrdat och honorerat A.
Oxenstjerna Bref I. 4:217. — 3. Bry sig
om, värdigas. Han kastar ... boken ifrå sig
och vyrdar ei mer läsa henne. Svedberg
Schibb. 6. Refl. Zacheus icke kunde
förmoda at Christus skulle wyrda sigh til at
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
