Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vårdnad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vårdnad
— 987 -
Väd
wiss wårdmercke j sakenne. L. Petri 1
Post. B 4 a.
Vårdnad, m. 1. Omvårdnad, omsorg.
[Fsv. varßnaßer.] tin wårdnat bewarar min
anda. L. Petri Jobs bok 10:12. med flijt
och tilbörligh wårdnat skal man omgå vthi
Gudhdomliga saker. Dial. om nattv. D8a.
— 2. Skyddsande. genius, vårdnat.
Svedberg Schibb. 273.
Vårdnagel, m. Varnagel, skulle alla
menniskior ... här aff tagha sigh wårdnaghel.
L. Petri Dryck. B 6 b. (omskärelsen) skulle
wara them för en wårdhnagel, at alla
menniskors kött och blodh är fult med synd
och orenligheet, och behöffuer genom Gudz
nådh och then heliga Anda omskoret och
renat warda. 1 Post. I 5 b. thetta exemplet
... tienar oss til en wårdnagel och
förmaning. Ders. U 5 a. samma plicht skal wara
then brotzliga til en wårdnagel och agha.
Falck 163 b. Sådana exempel och
ward-nagler haffua herrar och förstår noogh för
sich ther the mogha retta sich epter, och
tagha sich wara fore. O. Petri Kr. 114.
hade siig en hoop Tysker förbundet vdij
Stocholm, acktendis ath forraske och
for-råde oss Stocholms slott i frå, Och i the
same dager ... wor fogte Germund Swenson
fiick ther en warnagel (varsel, spaning) vtaff.
Gust. 1 reg. 11: 95.
Vårdning, f. hälsans skötsel och
vård-ning. Dalin Vitt. 4:3.
Vårdskrifvare, m. Vaktskrifvare, som
för bok öfver vakthållningen i staden. (Jfr
Schlyter Ord. vardskrivare.) skal stadsens
vårdskrifvare hålla protocollet på
Cämnärs-stugun öfver alla de ährender der förelöpa,
... icke mindre än stadzskrifvaren på
Råd-stugun. Stjernman Com. 1:735 (1619).
Vårdslös, adj. Utan värd. then
bort-tagne lågh wårdeslös, och kunde sigh siälffuer
intet hielpa. P. Erici 2:296 b. Förmyndarenar
... tagha sigh the fadherlösas saak icke medh
alffuare före, läta them gå wårdeslöse såsom
wilfarande fåår. Balck Catech. N5a.
Vårdslösa, f. Ovårdsamhet, vårdslöshet.
lyckan hafver öfver ingen större macht än
Öfver den, hvilken hon drabbar uti
vårdes-lösan. Schroderus Hoflef. 179. krogens
eller gästgifvaregårdens bofällighet intet
härrörde af någon krögarens eller gästgifvarens
nachlässighet och vårdslösa. Stjernman
Com. 5:4^4 (1694).
Vårdslösas, dep. Deras lekar... kommo
ofta an på lifvet, ty de vårdslösades med
blod. Celsius 1 Kyrk. 2*.
Vårdsten, m. Minnessten. I skolen icke
... någhon wårdsteen settia vthi idhro lande.
3 Mos. 25 (26: l). en Herrans wårdsteen j
grenszonne. Es. 19:19.
Vårdställe, n. Vaktställe. Up uthi masten
är mastkorgen, skeppetz vårdställe (specula).
Comenius Orb. piet. 188.
Våren, m. Våran, f. best. Vårfrossa.
Vor gudzson Jacob lille haffuer oc halft
vaaren sex eller vij dager. H. Brask (HSH
14:45). Rogfubben, wåhren eller skälffuan.
Berchelt 2 Pest. C lb. blef Hans F. N.
siuk af våhren, och dagen der efter blef
hennes F. N. Furstinnan betagen af samme
siwkdom. Hallenberg Handl. 57 (1613).
Hennes F. N:de fröken Eleonora af vååran
uthan tvifuel något lijtet hafuer varit
opass-ligh. Adlersparre Hist. saml. 1:279 (1642).
Vårgöra, intr. Förrätta vårbruk, her
mötte j rätten tijdt bliffwe sått och wårgiort.
RR ieU 1544.
Vårsleta, f. Vårlossning, ther böriade
tå föret brista, effter thet war i ytersta wår
sleton. Svart Kr. 154. (Jfr Hesselman
I och y 104.)
Vårt, se Vart.
Vårtafvel, n. Brädspel. [Mnt. worp-,
wortafele.] A1 ea, wårtaffuel. Var. rer. voc.
K2a. Tabula aleatoria, wårtaffuels
brä-dhe. Ders. öffua sigh j... wårtaffuel och
skak-taffuels spel. L. Petri Kyrkord. 7.) b. När
en specier j wårtaffel, kan han icke alltijdh
kasta thet han haffwa will. L. Pet.
Gothus 104 a. At lecka ... medh vårtafvel är
artigt (konstigt). Comenius Tung. 941.
Vårtebit, m. Vårtbitare. Vårtebijtar, som
sugha åth sigh thet onde blodet och lemna
menniskiorna thet godha. Schroderus Hels.
beg. skattk. 97.
Vårtecken, n. Vårdtecken, utmärkande
tecken, kännemärke; signal. [Mnt.
war-teken, T. wahrzeichen.] Skall eij tilstädias,
att nogor skall gåå och tiggia påå gattonne,
medh mijndre han haffuer ett vårtecken aff
förmyndarena. Gust. 1 reg. 8:299. Lemnar
någor skipsvrak . . . under vatn, sättie ther
merkie och vårtekn å. Sjölag 1667 Sjösk.
B. 5. medh munnen moste wij bekenna
euangelium och anamma sacramentit ther
vppå til jtt wårteekn, at werlden weta skal
at wij äre Christne. O. Petri 1 Post. 6 a.
giffuer migh itt wårtekn, at j läten leffua
min fadher. Jos. 2:12. Symbola
Oecume-nica . . . skole ock för troonnes vårtekn af
allom håldne varda. Emporagrius 5. . så
offta nogre Swenske . . . söckte bliffue
fördolda på någen tijdh ther i Clöstret, gaff
hoon och the andre nunnor fiendener ett
wortecken, om dagen medh ett hwitt kläde
... och om natten medh een brinnande lychta.
Svart Kr. 65.
Våtamma, f. Amma som ger di.
Ammor äro af tvänne slag, våt-ammor och
torrammor: de förra tjäna allenast til den
spädaste barndomen, men de senare så länge
man behagar. Dalin Vitt. 5:414.
Väd, n. 1. Pant. [Fsv. våp, Isl. ved.]
thet är Ewangelij natwr och art, at thet
haffuer korsit medh sich, och then thet
bekenna wil moste ther om settia sin hals j
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
