Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vädjare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vädjare
— 989 —
V ägna
gång fatt, Kom väss, innan dhe slippa, dhe
sku giöra gott. Beronius C 8 a. Kom väss,
at någon tyf brutit sig in och stulit ifrån mig
min kista. Modée H. Smulgråt 31. Kom
vädz, odygden röijer sig snart eller sent.
Dalin Arg. 1, n. 49. Kom an och vädz, iag
icke rädz, Han någon har bedragit.
Rydelius Vitt. 59.
Vädjare, m. Vadhållare. Balck Esop. 46.
Vädje, n(?). I vädje, ikapp. Ja kunde
lijfvet siälf med längtan min i vädie Få
lööpa. Eurelius Vitt. 69.
Vädjelopp, n. Kapplöpning. [Fsv. vädhie
lop, T. wettlauf] Det eder, skalder, är ett
fahrligt vädie lopp, När I ehr vågen hän å
lafven träda opp. Düben Boil. skald. 27.
Vädjelöpare, m. Kapplöpare. [T. [-wett-läufer.]-] {+wett-
läufer.]+} Altså haffuer Gudh giordt oss til
wädiolöpare, och satt hwar och en på sin
baan, thet är, j sitt stånd och kall. P. Erici
4: 81 b. en wädiolöpare (gifver akt) på målet.
4: 82 a.
Vädjesman, m. Vadhållare. Balck Esop.
46.
Vädrig, adj. Luftartad. i jordens
ca-verner pläga vädrige particler och ångor eller
gas upstiga. U. Hjärne Anl. 154.
Väft, n. och f. 1. Inslagsgarn. [Isl. veftr,
m.] Och klädhet skal brennas vp, eller
warpen, eller wäfftet. 3 Mos. 13: 52. på
warpenom, eller wäfftena. 13:53. aff
war-penom eller wäfftena. 13:56. — 2. Väfnad.
Tapeter och annan sköön väfft.
Schroderus Liv. 904.
Väfva, tr. Margreta . . . vof det falska
nät som Sverges giller blef. Celsius Gust.
Vasa 30. Listen sina nät jemt vof och
sön-derslet. Ders. 75.
Väg, m. Man kan ingen wägh (ingenstäds)
senda them. Syr. 39 (38: 37). the foro ingen
wägs. 4 Mos. 9:19. thet kan ingen wägs
komma. Försp. till Sal. the komme ther
ingen wägx medh. Svart Kr. 129. drogho
itt gott stycke wägs. 2 Macc. 10:27.
Beth-zura, thet jfrå Jerusalem fem stadier wägs
lågh. 11:5. när the hadhe warit aff wäghen
(ur vägen, borta) som oss bewara, haffuer
han ock tenckt at dräpa oss. St. af Esther
4:14. Tagh thenna aff wäghen (röj denne
ur vägen, tag honom af daga), och giff
oss Barrabam löös. Luc. 23:18. Tå stodho
vnge män vp, togho honom (den döde) aff
wäghen, båro honom bortt och begroffuon.
Ap. gern. 5: 6. thet moste en then wäghen
vth (komma derhän), antingen at man läter
fadhren tuchta sigh, eller bödhelen straffa
sigh. Försp. till Sal. Thenne är en long
text, doch wil han allersamman en wägh
vth (går ut på ett och samma). L. Petri
2 Post. 225 a. the gerna wille wara godhe,
och komma doch jngen wäägh ther medh.
O. Petri 1 Post. 27 a. så lenge wij hålle
oss hårdt här widh (vid Kristi exempel),
kommer han (djefvulen) ingen wägh medh
oss. L. Petri 1 Post. U 5 b.
Väga, tr. Lägga vigt på, fästa afseende
vid. [Mnt. wegen; ringe, hoge wegen.]
Oc wæye wij ecke ringa saadan eder
smæ-ligheeth i mot hans naadhe Tesslikes oc
wor ok Swerigis almogis föractilse. Gust. 1
reg. 1:161. när en fattigh icke rett giordt
haffuer, så kan man thet wäl högt wägha.
Syr. 13:27. Euangelisten wägher Johannis
beståndigheet ganska högt, at han så fast
och troligha stoodh widh sanningena. L.
Petri 1 Post. D6a.
Vägabref, n. Respass. [Fsv. vägha bref]
hvar och en köpman skall hafve hos sigh
väga bref eller passebordh af then köpstad
han boor uthi. Stjernman Com. 1: 143
(1555). icke smorde the (apostlarne) noghen
j then acht at sådana smörielse skule wara
honom för itt weghabreff eller beskerm
emellen dieffuullen och hans siel. O. Petri
Handbok A 3 a. reesos och afferdz
wäga-breff. Nov. ord. eccl. 269.
Vägamot, n. Vägmöte, korsväg. [Fsv.
vägha mot, Isl. vegamöt.] Så gingo the
bortt, och funno folan bunden för dörenne
widh wäghamotet. Marc. 11:4.
Vägaskel, n. Vägskilnad, skiljeväg. [Fsv.
vägha skiäl, Isl, vegaskil.] Konungen j
Babel skal settia sigh j wäghaskelet fremst
på bådha wäghanar. Hes. 21:21. Tu skalt
icke stå j wäghaskel til at mörda theras
flych-tigha. Obad. 14. han står såsom en
tro-ghen wäghwisare på wäghskelen (plur.?)...
och wiser rätta wäghen. P. Erici 5:278 b.
Vägegast, m. Hiskelige gaturopare och
vägegastar. Emporagrius 98.
Vägfärdig, adj. Resfärdig. [T. [-wegfer-tig.]-] {+wegfer-
tig.]+} the äre vägfärdige häden till andre
orter. Stjernman Com. 1:282 (1577). achter
iagh ... på för:ne tijdh ware heden
wägfer-digh. HSH 36:193 (1579). Konungen
vägfärdig var och samma dag afseglade. 10:26
(1595).
Väggpenning, m. Kronvägg. spela
tärning, väggpenning. Stjernhjelm Bröl. 27.
Väglöst, adv. På obanade vägar?
sedhan Konungen försökt hadhe, at Judanar så
drijstighe woro, wende han om, och droogh
tädhan wäghlööst. 2 Macc. 13:18.
Vägmästare, m. Vägemästare ämbetet
böör ansees och occuperas vedh treggiehanda,
nembl. 1. Vägerödningen, 2. Brobygningen,
3. Allmenne värdzhuus, krogar och taverne.
Civ. instr. 289 (1666). skall Yägemästaren
för all ting vara tillstädes och allmogen rätt
undervijsa, huru och på hvad sätt vägarne
beqvemligast gode och bestendige giöras
mötte. Ders.
Vägna, Vägnar, eg. genit. pl. af Väg.
fädherna ther Christus aff födder är på
köt-zens wegna (i afs. på köttet). Rom. 9:5.
wij på kerlekens wägna skylloghe ära at
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
