Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Välviljog ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Välvlljog
— 994 —
V&ndig
togo medh sig.. i ingen annen än them, som
welwileliga medhfölia wille. Svart Kr. 109.
Välviljog, adj. [Fsv. välviliogher.] 1.
Villig. Anden är weluiliogher, men kötit är
swaght. NT 1526 Matth. 26:41. tiena
honom aff alt hierta, och aff een welwiliogh
siäl. / Kron. 29 (28:9). — 2. Frivillig, til
Echtenskap hörer jw beggis friya och
wel-wiliogha ja och samtycke. L. Petri
Kyrkord. 52 b.
Välviljoghet, f. [Fsv. välvilioghet.] 1.
Välvilja, ömhet. Mannen skal låta få
hus-trunne skylligh welwiliogheet, och
sammalunda hustrun mannen. 1 Cor. 7:3. — 2.
Frivillighet. Laghen kräffuer lust och
welwiliogheet. Försp. till Rom.
Välvilligen, adv. Frivilligt, godvilligt.
the i Vardbergh icke ville välvilligen upgiffua
stadhen. Tegel Gust. 1 hist. 2:44.
V&lfimnad, p. adj. Välmående, förmögen.
atthe godemenn szom well empnade äre nu
strax med förste vele redelige göre szamma
hielpeskat jfrå szig. Gust. 1 reg. 10:168.
Och måge the bönder wäl empnede äre,
wt-göre på mannen 4 bräder, een part minne
(mindre) som minnä förmå. Fin. handl. 6:
202 (1541). en partt aff the welämpneste
bönder. 7:241 (1548). godhe välämbnade
bönder. Tegel Gust. 1 hist. 2:92.
Vämja, intr. Vämjas. [Fsv. vämia.] the
Egyptier skola wämia, när the dricka aff
watnet j elffuenne. 2 Mos. 7:18. mijn siäl
skal wämia widh idher. 3 Mos. 26:30.
haffuer iagh ... icke så wämiat widh them, at
thet skulle wara vthe medh them. 26:44.
onda fikon, the man wämiar widh at äta.
Jer. 29:17. wår siäl wämiar offuer thenna
lösa maten. 4 Mos. 21:5. Menigheeten
vämjade vedh Olympiadis tyrannij. Sylviüs
Curt. 104. Här lefva ächta folck tidt utan
ächta sämja, Och äta väl etto bröd, men åt
hvar annan vämja. Spegel At. par. 20. De
vämjade åt stadig spis. Tessin Bref 1:38.
Vil du vämja, när du ser eller hörer
skrymtan? Dalin Vitt. 3:235.
Vämja, f. Vämjelse, then diupa inrotade
kärleken til hustrun gaff honom emot samma
skökior omsijder en starck vämja. Sylvius
Curt. 567. Lät mig till världens prakt okk
stollthet ha en vämia. Warnmark 348. det
hoos den ärbara verlden upvächt för dem
en styggelse och vämja. HSH 33:348 (1723).
En man som för de gamla da’r eij vämja
eller fruchtan har. S. E. Brenner Dikt.
1: 257.
Värn jäktig, adj. Vämjelig. mästedels (äro)
medicamenter ... til smaken vämjachtige. U.
Hjärne Surbr. 21.
Vämjelig, adj. Then som mykit haffuer
aff mundhenom han gör sich wemyeligan
(misshaglig). Syr. bok 1536 20: 8.
Vämjelse, f. theras siäl haffuer hafft een
wämielse til mina stadhgar. 3 Mos. 26: 43.
Thet är then skadhen som Hadad leedh,
therföre hadhe han een wämielse emoot Israel.
1 Kon. 11: 25. Tijt (till Israels land) skola
the komma, och tagha ther vth all styggelse
och wämielse (skändlighet). Hes. 11: 18.
Göther hafva altijdh hafft een vämjelse til
girugheet. Schroderus J. M. kr. 92.
Vämjesam, adj. Vämjelig. At höra
mycket beröm, och gå förbi många bugningar,,
är både vämjesamt och tröttsamt. Tessin
Bref 1:165.
Vän, adj. Vänlig, kärlig. Lejonet. .. sig
til Androdum vände, Och viste sig så mildt,,
så vänt och ödmiukt ställa, Som then ther
något godt vil tacksamt vedergiälla. Spegel
G. verk (1745) 216.
Vänapilt, m. Cupido, kärlekspilt (Veneris
pilt: ett af Rudbeck bildadt ord). Venapilter,
Cupido. Rudbeck Att. 1:30. den vena-pilt
med sine gyllend pilar Skiöt til den hielten,.
som i Norden rår och hvilar, At han en.
sveda fik ner vid sit vänstra bröst.
Rudbeck d. y. 49. en väna-pilt båd’ jord och
himlen leder. Düben Boil. sat. 63.
Vänapiltar, sachta Med oreenligt tijdfördrijf?
Kärlek skadar ey ehrt lijf, dim I edei*
vi|sligt achta. Lindestolpe Frans. 1.
Vända, tr. och intr. 1. Omvända,
förvandla, förbyta. [Fsv. =] han (stafven}
wardt wend vthi en orm. 2 Mos. 4: 3.
watnet... skal wendas j blodh. 7:17. så skal
Herren tin Gudh wenda titt fengilse. 5 Mos.
30:3. tijn sorgh skal wendas tigh til glädhe.
Syr. 6:29. thet oiemt är, skal wendas j sletta
wäghar. Luc. 3:5. — 2. Öfversatta. [Fsv. =\
vj haffue lathet vende på swenske keyserens
...breff. H. Brask (Gust. 1 reg. 3:423).
woro samma nyia testamentzens böker
sedhan wende in på latinisk. NT 1526 Försp.
4 a. Tå vardt bibelen på Svensko vend.
Svedberg Schibb. c l b. — 3. Använda.
[Fsv. =] må hwar och en bonde ther til
(till gärdens erläggande) wenda hwad han
helst aastad komma kan. Gust. 1 reg. 3:
325. then krigsbekostnat som the Romare
hadhe wendt och vthlagdt til then feigd.
Uti. på Dan. 517. — 4. Vända igen, upp*
höra. [Fsv. vända i gen.] hon hadhe wendt
igen at födha. 1 Mos. 30: 9. wende the
igen at slå Paulum. Ap. gern. 21:32. Drijff
vth bespottaren,... så wender igen trätta och
smäleek. Ord. 22:10. badh honom wennde
igenn medt sådannt tall (tal). Hist. handl.
13. 1:296 (1567). o
Vända, f. Återvändo, giord gierning
hafwer ingen wende. Fin. handl. 7:175 (1546).
Vänd hake, m. Med jernhake försedd
stör, hvarmed sten vältras. (Rietz.)
vändehakar. HSH 37:3 (1529).
Vändig, adj. Qvick i vändningarna?
[Jfr T. wendig, lätt att vända, läraktig.] snöpte
hästar ... äre både lätte och snara, hendige
och vendige til at stutza och renna. Pe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
