Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Å - Åga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aga
— 1004 —
Åhug
Åga, tr. Ega. alt thet han ågher. Job
1:11. Tå en starck bewäpnat bewarar sitt
hws, så bliffuer thet j fridh som han ågher.
Luc. 11: 21. Israels hws skal ågtia them
vthi Herrans land til tienare. Es. 13(14:2).
sålde alt thet han åtte. Matth. 13: 46. stora
rijkedomar hafver han ått. A. Laurentii
Verld. speg. 67.
Ågent, adv.? der Commercierne en gång
begynne till divertere sig från Riga ... dhe
icke annars än een ström, som sig på een
ortt igenom skär, skole ågeent (rätt fram?)
veele holla deres cours. HSH 38:366 (1636).
alle conferencer och conventus medh
Chur-furster och Ständerne, därmedh jag nu ågeent
(graviter?) ähr occuperet. A. Oxenstjerna
(HSH 24:355). [Finl. ogent, i högsta grad,
synnerligen. Vendell Ordb. öv. östsv. dial.]
Jfr Gent.
Ågernfng, f. Tillgörande, som
förorsakar skada. Landzhöffdingerne (skola) . . .
holla hand der öffuer (tullens utgörande),
eller svara till rätta för försummelse eller
annan ågerning. A. Oxenstjerna (HSH
33:145).
Ågripa, tr. Angripa, om iag skal frelsa
edher, så måste iagh tilförenne ågrijpa them,
som hålla edher fångna. P. J. Gothus
Rot. 62.
Ågrund, m. Afgrund, ingen botn fins
uti hans visheetz brunnar, The tömmas aldrig
uth aff the förmätne munnar; Omskönt the
gapa vidt förmå the dock ej sluka Then
store ågrund. Spegel G. verk 33.
Ågå, tr. Angå. [Fsv. aganga, aa gaa.]
Ingen orett beweke tigh mindre til hemd,
än then som tigh sielffuom ågåår och tigh
aleena tilkommer. P. J. Gothus Ridd. 11 a.
the saaker som ågåå Gudz ähra. Rel. art.
137. betrachta thet himmelska och thet som
ågåår våra saligheet. Ders. 252. Hvad nu
maaten och kläderna ågåår, så är naturen
medh litet förnögder. Ders. 335. then första
tafflan uthi the tiyo Gudz heliga bod ågåår
trona, religionen och Gudztienstena. Hust.
112.
Ågång, m. Åverkan, öfverfall,
förorättande. [Fsv. aganger, Isl. ägangr.] att
Rydz-serne icke i någen måtto oförrätte oss . . .
medh någen ågångh till landh eller watnn.
Fin. handl. 10:34 (1562). Dygd lijder intet
våld; öfver-äfl hon styrer och ågång.
Stjernhjelm Here. 388. Ågång, i e. Invasio
violenta. Or dl. till Here. Drottningen ...
klagar ann mig för ågong och våldzverck.
U. Hjärne Vitt. 130. våld och å gång.
Frese 34.
Åhoga, Åhåga, f. Omsorg, omtanke,
bekymmer. [Fsv. ahughi, Isl. ähugi.] thenna
iordeska boningen (kroppen) nedertynger
sinnet, som fult är med åhoga. L. Petri Sal.
vish. 9:15. medh hwsregering . . . är stoor
åhoghe, sorg och wedermödha. Krön. pred.
D 8 b. Thenne tidzens legenheet gaff Her
Götstaff ingen ringa åhåga och betenckiande.
Svart Kr. 56. våre förmän ... skulle bära
för oss åhogenn. Hund Er. 14 kr. v. 290.
the medh åhuga och trooheet skiöta alla...
stycken. Emporagrius 39. Eder, sine egna,
har han med synnerlig kärleek och åhoga
omfattat. Columbus Vitt. 152.
Åhogafull, adj. Omsorgsfull. [Isl. [-åhu-gafullr.]-] {+åhu-
gafullr.]+} kloke och åhogafulle wara til at
sökia och byggia ewigha hyddor. P. Erici
5:163 a.
Åhogalös, adj. Håglös, bekymmerslös.
wij ... äre så åhogalöse ... och försumelige
aff oss. L. Petri 2 Post. 168 a. nw går
hela werlden j syndenne säker och
åhoga-löös. Ders. 272 b. wij gååm alt så säkre
och åhogolööse. P. J. Gothus Synd. sp.
K 7 a. — Adv. Vinlegger eder ther om, at i
vandren vahrsammeliga i thenna onda
verlden, intet såsom the fåkunnige, som lefva
säkert och åhogslöst. Svedberg Schibb.
462.
Åhogasam, Åhogsam, Åhugsam, adj.
Omtänksam, betänksam, omsorgsfull,
åhogasam. P. Erici 5: 267 a. war åhågosain
huru tu ståår thet almenna goda före. P. J.
Gothus Ridd. H 3 b. wara bekymrat och
åhågosam om thet som kan wara tinne
fattiga siäl helsosampt. Synd. sp. K 8 b.
Fa-bius altijdh var i sine saker åhoghsam och
betänckiande. Schroderus Liv. 268. Hustrun
kan icke allena all ting uthretta, om hon
ännu så åhåghsam vore. Leuchowius 373.
en regänt moste vara flitigh och åhågsam at
väl beställa om sitt regemente. Dens. 378.
Påvens Nipoti... äro åhugsamme uthaff
kyr-kiones inkompster at samka sigh en
särskildt arffskatt. P. Brask Puf. 85.
Åhogsamhet, Åhugsamhet, f. Omsorg.
the saker ... medh högsta åhogsamheet och
allwarheet fortsättie, som tiena til Gudz äros
vthbredelse. A. Andreæ Försp. till Uti.
pä Dan. a 3 a.- visa en behörig flit och
åhugsamhet. Stjernman Com. 4: 604 (1696).
Åhogse, Åhugse, adj. Omtänksam,
omsorgsfull. jag ... mehre ähr åhugse om din
ähn min välferdh. A. Oxenstjerna Bref
2:828. vara åhugse til at vidh mackt hålla
the gamble Konungars ... grifter.
Stjernman Riksd. 2:1630 (1668). underlät han icke
att vara åhugse och bekymmersam om sit
fäderneslands välfärd. J. Werwing 2:184.
varande fast monge mera bekymrade och
åhogse, när the skola antaga en legodreng
eller en stalldreng, än en själasörjare.
Svedberg Sabb. ro 1:6.
Åhug, m. Betänksamhet, bekymmer. [Isl.
ähugi.] Hvad tyckes er, som se med åhug
hvad här sker, När i så torftig tid så faster
stolpe faller? Rudeen 272.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
