Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ö - Öfverflyktig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfvèrflyktig
— 1028 -
Ofvergjorda
war. 2 Krön. 29: 28. effter offuerfarit
(öfver-ståndet) straff. Försp. till Jer. thet ringasta
är ... öffuerfaret (undangjordt), vthan ståår
fast meer än nu tilbaka. L. Petri Mandr.
D 2 b.
öfvèrflyktig, adj. ÖfverlÖpare.
öfver-flychtighe uthi alle krijgh läte sigh
lättfer-dighe och förvetne finnas, fiendens anslagh
til at förfahra. Schroderus Liv. 413.
Försten uthi stadhen kom til Catonem
öfver-flychtig. Ders. 489. vordo någhre ... angiffne,
lijka såsom the ville blifva til the Romare
öfverflychtighe. Ders. 493.
Öfverflyta, intr. Flöda öfver, tine
presser med most offuerflyta. Ord. 3:10.
Öfverflöd, n. Till öfverflöd, till
yttermera visso (eg. hvad som är öfverflödigt;
T. zum iiberfluss.) ehuruväl han på then
bästa och säkraste grund thetta förehafvande
fattat hade, som var salus reipublicæ, så
förde han doch til ett öfverflöd
Enckiedrott-ningen thetta til sinnes. Widekindi 203.
på thet lickväl alle som vederböre må til
öfverflöd see och förnimma, huru saken är
passerat, ty är een skrift af them opsatt och
underskrefven. Stjernman Riksd. 2: 1426
(1664). — Ordet förekommer äfven såsom
fem. en stor öfverflöd — en fördärfvelig
öfverflöd - allmän öfverflöd. Dalin Vitt.
II. 6:131, 133.
Öfverflöda, intr. och tr. 1. Flöda öfver,
öfversvämma. Elfven Tiberis öfverflödde
tolff gånger. Schroderus Liv. 654. på thet
at hela landet icke skulle igenom flodens
Tyberis öffuermåtelighe uthflytande
öffuer-flödas, lät han uthgraffua strömmen. Pac. 63.
et sidländt fält... om höst och vinter
öfver-flödas af vatnet. Linné Sk. resa 71. — 2.
Hafva öfverflöd. Herren skal göra, at tu
skalt offuerflödha j alla äghodelar. 5 Mos.
28:11. iagh haffuer alt och offuerflödar.
Philipp. 4:18. Göthariket . . . öfverflödher
medh frijmodjghe och behiertade inbyggiare.
Schroderus J. M. kr. företal 6.
Öfverflödelig, adj. Öfverflödig, för
mycken. öffuerflödeligh ... prydning. L. Petri
Dryck. D 8 a.
Öfverflödeliga, adv. I öfverflöd, wij
. .. öffwerflödelige haffue honnom god wilkor
tiilbudit. Gust. 1 reg. 6:131. Gudzkistan j
Jerusalem offuermåtton rijk aff penningar war,
och hadhe offuerflödeligha noogh. 2 Macc.
3: 6. förfoor han sina äghodelar, och leffde
offuerflödeligha. Luc. 15:13.
Öfverflödig, adj. 1. Öfverflödande,
riklig, ymnig. C op i os us, öfverflödig,
ymp-nog. Var. rer. voc. Sia. then offuerflödhigha
welgerning. 2 Cor. 4:15. söker ther effter,
at vthi idhar rekenskap skal een offuerflödigh
frucht finnas. Philipp. 4:17. var berörde elff
uthaf öfverflödigt regn högt upstigen.
Schroderus Liv. 263. Herren ... afskölde jordenes
orenlighet förmedelst en öfverflödig regnskur.
Spegel Pass. and. 140. den oss vederfahrne
öfverflödige kongl, nåden. Stjernman Riksd.
3: 2098 (1693). öfverflödig välfägnad. J. G.
Hallman ll. — 2. Slösaktig, tu icke skal
wara girigh,— icke öffuerflödug. L. Petri
3 Post. 47 b.
Öfverflödighet, f. [Fsv. ivirflödhoghhet.]
1. Öfverflöd, pressenar offuerflödigheet aff
most ’och olio haffua skola. Joel 2:24. —
2. Yppighet. Bonden droogh sådana cledhe
som han sielff giorde, war ey heller sådana
kräseligheet och öffuerflödogheet i landet,
som nw är. O. Petri Kr. 42. — 3.
Omåttlighet, fråsseri. thens rikas
offuerflödhig-heet städher honom icke soffua. Pred. 5:11.
oberychtat för offuerflödigheet. Tit. 1:6.
Öfverfull, adj. fråtzar och swelger sigh
öffuer full. L. Petri 3 Post. 83 a.
Öfverfylla, tr. Offuerfyll tigh icke medh
allehanda kräseligh maat. Syr. 38 (37:32).
sigh medh wijn och ööl offuerfylla. L. Petri
Dryck. D 8 b.
Öfverföra, tr. Öfvertyga, öfverbevisa.
[T. iiberfiihren.] Jag må tala hvad jag vil,
så sker altsammans til at öfverföra eder, at
alt hvad jag hafver sagt är idel sanning.
Lagerström Tart. 76.
Öfvergift, f. Uppgifvande. Stockholms
slotts öfvergift (till Kristian Tyrann). Dalin
Hist. III. 1:7.
Öfvergifva, tr. 1. Öfverlemna, tu
haffuer offuergiffuit oss j wåra fiendars hender.
St. af Esther 2:6. the moste alle vnder
iordena, och dödhenom offuergiffne warda.
Hes. 31:14. Hvilko (drottningen) vij...
öf-vergifve och i händer ställe högstbe:te
tre-duble dygde crona. Stjernhjelm Virt. rep.
— 2. Afstå ifrån; upphöra. Dauid
offuer-gaff at dragha vth emoot Absalom. 2 Sam.
13:39. the hadhe offuergiffuit fiskia,
sittian-des til at byggia theras nätt. L. Petri 3
Post. 6 b. — Öfvergifva sig, refl.
Öfvergifvas, dep. Gifva sig öfver, misströsta,
förtvifla. [Fsv. ivirgiva sik, ivirgivas.] wij
icke forskräckes eller pffuergiffue oss for
dödhenom. O. Petri 1 Post. 79 a. the
öff-uergiffua sich och fortwifla. Ders. 82 a. the
icke miströsta skulle och öffuergeffua sigh,
när förfölielsen påkomme. 3 Förman. 35.
Tå mijn siäl offuergaff sigh, tenckte iagh
vppå Herran. Jona 2: 8. At en som
offuer-giffuen (misströstande) är haffuer tolamodh.
Jer. klag. 3:28. Gudz folk ... skulle haffua
tröst, och icke öffuergiffuas i
bedröffuel-sen. Uti. på Dan. 325. Jfr Gifva sig
ö fv e r.
Öfvergjord, f. Motsats till bukgjord.
Se^Kryssgjord.
Öfvergjord a, tr. För hårdt tillspänna
gjorden? the gamle haffua medh
fyllest-görelsen öffuergiordat hästen och handlat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
