Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ö - Öfverkjortel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfverkjortel
- 1030 —
Öfverljudt
den öfverilar en, skulle man strax läsa fader
vår eller annor vacker bön, så at vreden ei
må tiltaga och utbrista. Svedberg Sabb.
helg. 162. Jag öfverilades af vrede. i4s.
Ban. 2: 502. — 2. Öfverlöpa, skyndsamt
behandla. Fienderne ... trängde så mycket
hårdare på alla sijdor til, så at Kongl. Mayst.
måtte då mycket (af rikets inre ärenden) i
hastigheet öfverijla, en deel låta ogiordt til
beqvämligare tijdh. Widekindi 35. — 3.
Refl. Skynda för mycket. Vi måste oss
hvarken öfverila eller uttrötta, utan städse gå
en jämn, stadig och makelig gång. Tessin
Bref 1:289.
öfverkjortel, m. Lena, offuerkiortil,
mantil. Var. rer. voc. E 5 a. öfverkjortel
eller lifklädning. Murberg VAH 5:155.
Öfverkomma, tr. Bekomma, erhålla.
kyskheet är en siälsyn gåffua, såå at the ey
äre monge som henne rätzligha öffuerkomma
kunne. O. Petri Äkt. C 2 a. Gudz ... ord
är wijshetennes brunn ... Hoo kunde ellies
weta huru man wijsheet och klookheet
off-uerkomma skulle? Syr. 1:6.
öfverlada, tr. Öfverlästa. [T. iiberladen.]
hon medh samma siwkdom öffuerladen eller
full är. B. Olavi 184 a. bör hvar och een
tagha sigh til vara, at han sin lekamen ey
öfverladhar medh maat och drick.
Spar-man Pe$t. B 2 a.
öfverland, n. r [D. överland, højland,
indiand, Kalkar, T. oberland, Isl. yfirland.]
droogh Konungen vthaff sinom stadh
Antio-chia offuer Euphraten vp åt offuerlanden. 1
Macc. 3: 37. när iagh j Offuerlanden droogh.
2 Macc. 9:25.
öfverlanga, tr. Komma öfver, komma
åt. [D. overlange Kalkar, T. iiberlangen.]
man schall slåå dhem (de förrymde fångarne)
ihiell, huar man them kann öffuerlange.
HSH 27:136 (1565). så mykinn hampp, som
iagh till liggiende schipflåthans wthredningh
äröfred och öfuerlange kuned. 36:216 (1579).
komme till the orther ther som j kunne
fienderne öffuerlange. Hist. handl. 8. 2: 94
(1566).
öfverlast, f. 1. Öfverlastande. man sijn
syndiga kropp icke måtteligen födher, utan
genom öffverlast mädh maath och drick
göder och döder. HSH 31:56 (1661). — 2.
Öfvervåld, betungande, förtryck. [D.
överlast, skade, vold Kalkar, Mnt. överlast,
T. iiberlast.] sig szå skicke at the ingen
öffuerlast göre bönderne. Gust. 1 reg. 6:
213. är vor villie atj fare lempeliga med
them, ath them icke skeer nogon öffuerlast.
10: 109. sedan han ock ther öfver (öfver
Norge) våldh fått hadhe, missbrukadhe han
thet medh gräseligit tyrannij och allahanda
öfverlast. L. Petri Kr. 49. mord, våldtäght
och annan slijk öfverlast. Gust. Adolf
Skr. 134. sådan girigh befalningesman ...
gör offta undersåterna öfverlast. R. Foss
572. igenom the Carthaginensers och theras
höfvidzmäns store tvång och öfverlast voro
the nödhgade at hålla sigh til them.
Schroderus Liv. 327. huadh Justitiæ väsendet
belangar, hafver iag ... budit till allmogen
ifrå all otilbörlig öfuerlast freda och försvara.
HSH 31: 466 (1662). — 3. Last, besvär.
(han) Lijdes af ingen ... Allom en öfverlast.
Stjernhjelm Here. 477.
öfverlästa, tr. 1. Belasta, rijket (är)
månge besvärligheeter öfverlastad och
be-tunged medh, att det nu ved denne tijden
icke mehr draga kunne. Gust. Adolf Skr.
215. ther öfverlastas the medh odrägeliga
uthlagor. Laurelius Opusc. 8: 92. Alla dessa
tidender ... öfverlastade den sorgsna keisaren
med en sådan börda af bekymmer, at han så
när blifvit förtrykt under des tyngd. i4s. Ban.
2: 95. — 2. Begå öfvervåld emot. Konung
Christiern ... så månge fruer, jungfruer och
ährlige hustruer öffuerlastet. Stjernman
Riksd. bih. 114 (1547). — 3. Öfverskrida.
låta sigh benöija medh måttelighet, och icke
öfverlästa sitt förrådh och ämne (tillgång).
Stjernman Com. 3:725 (1668).
öfverlastig, adj. Öfvermåttan
betungande, besvärlig. [T. überlästig.] mine
öfverlastige syslor. A. Oxenstjerna (HSH
32:246).
Öfverläsning, f. Betungande, vij hafve
högh orsak oss at beklaga öfver de
marg-faldige stoore besvär och uthgifter, som oss
desse tijder tilstött och ålegat hafva, så at
vij all vijdare öfverlastningh oss med skiäl
hade kunnat undanbedia. Stjernman Riksd.
2:1385 (1660).
öfverlefva, tr. Qvarlemna, efterlemna.
nederslå the Synergisters och Pelagianers
mening om then friya wilians öffuerleffna
(öfverblifna; tryckfel för öffuerbleffna?)
smolor. P. Erici 5:188 a.
Öfverlefva, f. Qvarlåtenskap. (the) läta
sina offuerlewor sinne affödho. Dav. ps.
1536 17:14.
Öfverljudt, adv. Högt, ljudeligen. [Fsv.
overlut (-lyut, -liwdh), öfverljudt, Mnt.
over-lut, T. überlaut.] wij läse och siwnge the
ordh offuerliwdt och openbarligha som j then
latineska Canone haffua j en tijdh long
wor-det heemligha läsen,... ath them ingen höra
skulle. o. Petri 1 Mess. A 4 a. han greet
offuerliudt (brast i högljudd gråt). 1 Mos.
45:2. Mose taladhe, och Gudh swaradhe
honom offuerliudt. 2 Mos. 19:19. han...
bedher offuerliudt Fader wår. L. Petri
Kyrkord. 20 b. the skulle läsadt (brefvet)
högt och offuerliudt så att alle Dalekaraner
skulle hörat. Svart Kr. 109. Ingen torde i
... tala något öffuerliutt. Ders. 128. han ...
var så hees, thet han intet kunde tala
öfver-liudt. U. Hjärne Surbr. 169.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
