Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg och rättelser - Fälen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fälen. Jfr Språk o. stil 7:222.
Fälle, se Full.
Fälsmål, se Färdsmål.
Fälten, se Felten.
Fök, n. Jfr Fyker.
Fördektinga, se Fördagtinga.
Förgeflig, se Förgäflig.
Förkjusa, se Förtjusa.
Förkusa, se Förtjusa.
Förma, se Ferma.
Förmorda, se Förmörda.
Försiedag, Försynedag. Jfr Språk o. stil
14:229–30.
Förslemma, se Förslämma.
Förständiga, tr. Jfr Förståndiga.
Förträtas, se Förtretas.
Galna. Jfr Arkiv 17:333.
Gnarras. Jfr Rietz under gnarka,
Vendell Ordb. öv. östsv. dial. gnarra.
Grid. I citatet är gridet enl. S. Erixon
felläst för grundet, se Språk o. stil
15:155–6. Citatet vore således att föra till
artikeln Grund, n.
Gråhysig. Hisjot bör ändras till
Hissjot.
Gräfla. I exemplet från Columbus har
handskriften enligt Hesselman
gråflade. Jfr även Hesselman I och y 139.
Hillika. Jfr Rietz 280a, Kock Sv.
ljudhist. 1:450, Kalkar hylleke.
Hjelmult. Jfr Nord. studier tillägnade A.
Noreen 36—37.
Hvetestrut. Jfr D. Hvedestrud ... et
(lille) hvedebrød. Kalkar.
Hvifva, se Vifva.
Hvil. Fsv. hvil, adj., se Söderwall. Jfr
Rietz samt Språk o. stil 7:121.
Högballe och Högbelle. Jfr Språk o. stil
2:226—29.
Igenbrotta, se Bråta.
Klockverk. Jfr Fataburen 1908, s. 6.
Kosa. Jfr Söderwall kausa, Rietz kås,
s. 380 samt Arkiv 13:36.
Krympa2. Jfr Arkiv 17:317.
Kunskap. Jfr Språk o. stil 8:33.
Kåvis. Jfr Studier i nordisk fiologi. 1.
1:24.
Käle. Jfr Kele, n.g. litet barn som
Modren kexar och leker med, Mors-gris.
Schulze Ordb. (mskr. i Svenska Akad:s
ego) 2254.
Kännefana. Jfr Från Filolog. fören. i Lund
3:164 ff.
Lifja, se se Lefja.
Ljusnipa, -näpa. Jfr Kock Sv. ljudhist.
1:96.
Loka. Jfr Lat. locus, pl. loca, i
medeltidslatin och nylatin om de olika avdelningar
av lärjungar som undervisades i samma
skolsal. Se S. Nyström, Die deutsche
Schulterminologie in der Periode
1300—1740. 1:89, not 2 (Helsingfors 1915).
Lokatt. Jfr S. Nyström anf. arb. 1:89–92.
Lydja, f. och Lödja, tr. Jfr Hesselman
I och y 121.
Löfja, Löfjan, Löfjekarl, se Lefja o. s. v.
Matkasäck, Jfr Sv. landsm. XV. 8:17.
Mesa. Jfr Hesselman I och y 66.
Modder. Jfr Språk o. stil 7:224.
Molma. Jfr Sv. landsm. XIII. 8:4—5.
Mölja. Jfr Rietz mylå.
Naggvärja sig. Naggvärja sig ... vix se
defendere posse. Sahlstedt Ordb. Jfr
Kock Om språkets förändring2 53.
Nyckja, Jfr Sv. landsm. XIII. 8:8—9.
Obork. Jfr Torp Ny norsk etym. ordb.
under ov-.
Orphed, se Urfejd.
Pena, Päna, se Utpena.
Perfor(t)s, se under Fors.
Skotthäll. Jfr N. Skothella.. 1) flad
Steen til Kastning .. 2) stor flad Steen
opreist til Maal for Kast. Ross Ordb.;
se Språk o. stil 1:29.
Skärpa. Jfr Språk o. stil 13:152 ff.
Slunker. Betydelsen snarare: slusk. Jfr
Vendell Ordb. öv. östsv. dial. slunk.
Stol. Rad 15 står oskäliga för oskälige.
Syklut. Här anförda citat motsvaras i det
tyska originalet (Christofferus Fischer,
Christl. Auslegung der Haustaffel 1576,
s. G4a) av: das sie mit, jrem armen
Weib vnd Kindern müszen am
Hungertuch nehen. "Hungertuch" motsvarar det
ovan s. 197 anförda "fasteduk", och
uttrycket "am Hungertuch nähen" var en
omskrivning för "fasta". Översättningen
beror sålunda på att översättaren ej rätt
förstått den tyska texten. — Professor
Johannes Bolte i Berlin har haft godheten
efterse stället i originalet och lämna här
anförda uppgift, och docent C. W. v. Sydow
har jag att tacka för hänvändelsen till
Prof. Bolte.
Tillforgifves, se under Förgifvens.
Sid. 992 över strecket står Vällus läs
Vällust.
Ypna, Ypnad, se Öppna.
Sid. 1025 står Ödmiukelig. läs
Ödmjukelig.
Öga. Jfr Språk o. stil 8:34.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
