Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294 ETT UNIVERSITET / SVERIGES HUFVUDSTAD.
hos åhöraren af en föreläsning, då deremot hvarje
undervisning, som förtjenar detta namn, förutsätter en sådan efter
ämnets beskaffenhet och lärjungens utvecklingsståndpunkt
afpassad verksamhet hos läraren, att lärjungens
sjelfverksamhet derigenom på ett bestämdt sätt väckes och näres.
Föreläsningen varder sålunda ur denna synpunkt inom de
fleste och särskildt de humanistiska vetenskapsgrenarne mera
ett medel till väckelse af lefvande intresse för ett visst
vetenskapligt innehåll eller för bibringandet af allmänna öfversigter,
än ett medel för verklig eller grundlig undervisning. Detta
jemte väckelsen af intresset för bildning i allmänhet utgör
också den s. k. populära föreläsningens enda frukt, och tron
på den populära föreläsningens förmåga att bibringa verkliga
kunskaper utgör, enligt vår öfvertygelse, en af de fördomar,
som hafva sitt fäste i den hos oss lika beklagliga som allmänt
gängse okunnigheten om uppfostrings- och undervisningslärans
första grunder.
Svaret på frågan om nyttan af det s. k. fria universitetets
föreläsningar är härmed väsentligen funnet. Ur rent
vetenskaplig synpunkt framträda de äfven under de mest
gynsamma förhållanden som en ofullständig undervisningsform,
och ett universitet, som skulle försöka att verka ensamt med
detta medel utan att ens ega examensrätt, skulle, särskildt i vårt
land, snart se sina flesta lärosalar öfvergifna af lärjungarne.
Återstå sålunda de populära föreläsningarna. Men ett universitet,
hvars verksamhet vore inskränkt inom denna gräns, hade i
och med det samma afsagt sig sin förnämsta vetenskapliga
uppgift och skulle, i synnerhet i ett litet land, snart blifva
lika vanlottadt i fråga om lärare som lärjungar. En verklig
vetenskapsman måste antingen ega ostörd tid för vetenskaplig
forskning, eller också måste han ega omkring sig lärjungar,
till hvilka han träder i ett personligt förhållande — något
som ej kan ske, om hans verksamhet blott är inskränkt till
populära föreläsningar — lärjungar, i hvilkas växande intresse,
kunskaper och forskningsförmåga han skådar den bästa frukten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
