Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S TÄTS UNIVERSITETENS UNDER VISN1NGSSÄ TT. 301
våra universitet — ej gifver åhöraren ett utbyte motsvarande
hans tidsförlust, bidrager i sin mån att splittra professorns tid
och hämma hans vetenskapliga forskningslust. Han är
nemligen ålagd att föreläsa en timme icke mindre än fyra dagar
i veckan, och förmiddagarne under de tvenne öfriga
veckodagarne, onsdagar och lördagar, upptagas ej sällan antingen
af konsistoriesammanträden eller tentamensbestyr.
Föreläsningarna fordra väl i regeln en förberedelse, som upptager
dagens bästa arbetstimmar, och föreläsaren vänjer sig ej sällan
så småningom att anse sig hafva uppfylt hela sin pligt både
som vetenskapsman och lärare, när han genom insändandet af
sitt diarium kan visa sig hafva fullgjort sin
föreläsningsskyldighet. Ännu ogynsammare ställer sig förhållandet i fråga
om adjunkterna. Äfven dessa hafva i allmänhet ingen annan
ordnad lärareverksamhet än föreläsningen, ehuru blott två
timmar i veckan. Dessa befattningar skulle, tycker man, lemna
tillräcklig tid åt annan vetenskaplig verksamhet. Men faktiskt
förhåller det sig i allt för många fall icke så. Äfven
adjunkterna invagga sig i den föreställning, att de gjort nog genom
att föreläsa två gånger i veckan inför en åhörarekrets af
kanske 2—3 studenter, och hvilken mången gång, beroende
på tillfälliga förhållanden, nedsjunker till nollpunkten.
Tillkommer nu granskning af en mängd stilprof, såsom t. ex.
inom vissa språkområden, så urartar ej sällan professorn till
en mer eller mindre vetenskaplig småbestyrsöfverliggare på
lärarestadiet, och det måste under sådana omständigheter väcka
lika mycken undran som beundran, att så många af våra
universitetsprofessorer kunnat hinna med en vetenskaplig
skriftställareverksamhet, som gjort deras namn kända och aktade
inom eller långt utöfver fosterlandets gränser, och den frågan
ligger nära till hands : Hvad skulle icke sådana män under
gynsamma omständigheter kunnat uträtta?
Det i allmänhet föga fruktbringande föreläsandet har nu
till råga på olyckan gifvit upphof till den s. k.
kollegiiläsnin-gen, af hvilken den hufvudsakliga akademiska undervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
