Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304 ETT UNIVERSITET / SVERIGES HUFVUDSTAD.
att den vetenskapliga forskningen eller måhända sanningen
sjelf skulle vara lika afskräckande som en akademisk
föreläsning. Eller i få ord: föreläsandet i dess nuvarande form
och utsträckning hämmar och stör universitetet i dess
verksamhet både som vetenskaplig inrättning och högre
undervisningsanstalt, förhindrar universitetets lärare att på ungdomen
utöfva det uppfostrande inflytande, som ett närmare personligt
förhållande skulle innebära, neddrager lärosätet till en
examensanstalt eller inrättning för mer eller mindre mekanisk
utpump-ning af de vanligen icke medelst professorernas föreläsningar
inlärda examenslexorna samt bidrager att förvandla en icke
obetydlig del af den akademiska ungdomen antingen till
intresselösa kursläsare eller håglösa dagdrifvare. Det
slentrian-messiga föreläsandet skapar det största antalet öfverliggare
icke blott bland den akademiska ungdomen, utan också bland
de akademiska lärarne.
Äro nu dessa åsigter uttryck blott af vår eller ett fåtal
personers individuella uppfattning ? Vi äro, såsom ofvan är
antydt, öfvertygade om, att icke blott det nuvarande
student-slägtet, utan också tusentals tänkande män, som under de sista
årtiondena utgått från våra universitet, skulle, om tillfälle
dertill yppade sig, uttala sig i samma riktning som vi om flertalet
af de akademiska föreläsningarna. Och dock framsläpar denna
föråldrade institution allt fortfarande sitt skenlif vid våra
universitet! Hvarför? Emedan vi sakna både insigt uti och
intresse för den högre undervisningens didaktik? Eller månne
helt enkelt emedan våra universitet icke ega någon sakkunnig
styrelse i detta ords egentliga bemärkelse? Hvem skulle icke
vilja med nej besvara dessa frågor?
leke heller äro de ofvan anförda åsigterna om den
akademiska föreläsningens betydelse nya. Redan för mer än 50
år till baka uttalades väsentligen samma omdömen af C. A.
Agardh i hans bekanta anföranden till det betänkande, som
afgafs af 1828 års läroverkskomité. Sedan nemligen
förslagsställaren fäst uppmärksamheten på de faktiskt gifna förhållan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
